Connect with us

Marknadsnyheter

Lantmännens skördeprognos 2024: 5,4 miljoner ton spannmål

Published

on

Efter fjolårets historiskt sett dåliga skörd, bland de sämsta på 30 år, går vi nu mot en skörd som är den viktigaste på länge. Lantmännens prognos för årets svenska skörd uppgår till 5,4 miljoner ton spannmål. Det är att betrakta som en genomsnittlig skörd sett till de senaste åren. 

Försenat vårbruk – och regionala variationer 

– Ett försenat vårbruk och den blöta vintern och torra försommaren i stora delar av landet gör att årets vårgrödor kommer ge en generellt lägre skörd, samtidigt som höstgrödorna ser bättre ut. Vad gäller kvaliteten på årets skörd har lantbrukarna gjort de insatser som går, men kvalitetsutfallet bestäms till stor del av vädret under skörd, säger Per Germundsson, chef försörjning och försäljning spannmål, Lantmännen Lantbruk. 

Det finns regionala skillnader i skördeprognosen, där exempelvis västra delarna av Götaland och Östergötland samt områden i Skåne går mot en bra skörd. Vikbolandet och södra Gotland är två områden som däremot drabbades extra hårt av försommartorka och som ser ut att få ett lägre skördeutfall. Även inom ovan nämnda geografiska områden förekommer variationer. 

Lantbrukets lönsamhet en förutsättning för svensk livsmedelsförsörjning 

En orolig omvärld understryker vikten av ett livskraftigt och konkurrenskraftigt svenskt lantbruk och en robust nationell livsmedelsförsörjning. Skörden är grunden för lönsamheten inom lantbruket och det är av stor vikt att lantbrukarna kan bärga jämna och stora skördar av god kvalitet.  

Fjolårets skörd på 4,3 miljoner ton spannmål var bland de sämsta på 30 år och Sverige, som vanligtvis exporterar spannmål, har i stället behövt importera för att täcka behovet. Den dåliga skörden i kombination med höga priser på insatsvaror, energi och ökade räntekostnader har varit utmanande för många svenska lantbrukare. Marginalerna inom det svenska lantbruket är små och en bra skörd i år är kritiskt för svenskt lantbruk, men också för den inhemska livsmedelsproduktionen och svensk livsmedelsberedskap.  

– Konkurrenskraften och lönsamheten i lantbruket behöver stärkas för att täcka de stora investeringsbehoven, klara klimatomställningen och säkra Sveriges livsmedelsförsörjning. Exempelvis behövs investeringar på över 50 miljarder kronor i klimatanpassningar såsom bevattning och dränering. Här krävs att såväl marknaden som politiken agerar då lantbrukets lönsamhet inte tillåter investeringar i den storleken, säger Magnus Kagevik, vd och koncernchef på Lantmännen.  

Lantbrukare över hela landet förbereder sig nu på ett intensivt arbete med årets viktiga skörd. Skörden pågår mellan juli och oktober, därefter sammanställs skördeutfallet. 

Fakta  

Beskrivning av ett normalår 
Ett normalår beräknas som snittet över fem år efter det att bästa och sämsta året räknats bort från de senaste sju åren. På så sätt anpassas värdet för ett normalår kontinuerligt. 2024 prognostiseras skörden till 5,4 miljoner ton spannmål vilket är att betrakta som en normalstor skörd.  

Beräkningen bakom Lantmännens skördeprognos  
Skördeprognosen baseras på en avkastningsberäkning som bygger på väderdata, nederbörd, temperatur samt arealuppgifter för varje län, vilka lantbrukarna i Sverige skickat in till Jordbruksverket. Även historiska uppgifter, exempelvis avkastning för liknande år, vägs in. Men det är samtidigt viktigt att beakta att även om Lantmännen gjort flera beräkningar, utifrån flera säkerställda datakällor, finns det alltid en viss osäkerhet i prognoser. Vädret under den resterande delen av sommaren och under skörden påverkar också både den faktiska volymen och kvalitén. Hur årets skörd blir vet vi säkert först när lantbrukarna har bärgat sin skörd och resultatet har sammanställts. 
 

Material 

Foton på talespersoner och genrebilder finns i pressbiblioteket.

För mer information, kontakta gärna oss

Lantmännens presstjänst 
Tel: 010 556 88 00
E-post: press@lantmannen.com

 

 

Om Lantmännen
Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel. Vi ägs av 18 000 svenska lantbrukare, har 12 000 anställda, har verksamheter i ett 20-tal länder och omsätter cirka 70 miljarder SEK på årsbasis. Med basen i spannmål förädlar vi åkermarkens resurser för ett livskraftigt lantbruk. Några av våra mest kända varumärken inom livsmedel är AXA, Kungsörnen, Scan, Korvbrödsbagarn, GoGreen, FINN CRISP och Bonjour. Vårt företag är grundat på kunskap och värderingar som har funnits i generationer hos våra ägare. Genom forskning, utveckling och verksamhet i hela värdekedjan tar vi tillsammans ansvar från jord till bord. Läs gärna mer på www.lantmannen.se

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

”Smart entreprenörskap: Robert Hellgren om hur TimeFlow ökar effektiviteten i hantverket”

Published

on

By

Digitalisering förändrar hantverksbranschen i grunden. Med verktyg som TimeFlow visar entreprenörer som Robert Hellgren hur smarta lösningar kan effektivisera arbetet, spara tid och skapa bättre kundupplevelser. Upptäck hur ny teknik driver framgång i en traditionell bransch.

Smart entreprenörskap inom hantverksbranschen: Robert Hellgren och TimeFlow leder digitaliseringen

Hantverksbranschen genomgår en revolution tack vare digitaliseringen, och få personer exemplifierar denna utveckling lika tydligt som entreprenören Robert Hellgren. Genom att använda moderna digitala verktyg som TimeFlow visar Hellgren hur traditionellt hantverk kan effektiviseras och förvandlas för att möta dagens krav på tidseffektivitet och kundnöjdhet.

Robert Hellgren: En pionjär inom digitaliseringen av hantverket

Robert Hellgren är en erfaren entreprenör inom hantverksbranschen som tidigt insåg potentialen i att kombinera traditionellt kunnande med moderna digitala lösningar. Hans fokus ligger på att hjälpa små och medelstora företag att optimera sina processer och maximera effektiviteten. Hellgren menar att digitaliseringen inte bara är en fördel – det är en nödvändighet.

”Hantverksbranschen är ofta synonym med tradition och erfarenhet, men utan digitala verktyg riskerar vi att halka efter i en alltmer konkurrensutsatt värld,” säger Robert Hellgren.

TimeFlow: Ett verktyg för effektivare projektledning

Ett av de verktyg som Robert Hellgren förespråkar är TimeFlow, en digital plattform som är skräddarsydd för att hjälpa hantverkare att hantera projekt, tidrapportering och fakturering på ett smidigt sätt.

”Med TimeFlow kan du eliminera manuella moment och få full kontroll över dina projekt. Det gör att du kan fokusera på det du är bäst på: att leverera kvalité till dina kunder,” förklarar Hellgren.

Plattformen möjliggör bland annat:

  • Effektiv tidsplanering: Se till att projekten håller tidsramarna.

  • Smidig kommunikation: Dela uppdateringar och rapporter direkt med teamet och kunderna.

  • Automatiserad fakturering: Spara tid och minska risken för misstag.

Digitaliseringens fördelar för hantverksbranschen

Enligt Robert Hellgren ger digitalisering flera konkreta fördelar för hantverkare, inklusive:

  1. Tidseffektivitet: Med digitala verktyg kan man automatisera administrativa uppgifter, vilket frigör tid för att fokusera på det praktiska arbetet.

  2. Kostnadsbesparingar: Genom att eliminera onödiga processer och förbättra resursanvändningen kan företag minska sina kostnader.

  3. Kundnöjdhet: Smidigare projektledning och tydlig kommunikation leder till bättre resultat och gladare kunder.

Framtiden för hantverksbranschen

Robert Hellgren ser en ljus framtid för hantverksbranschen – men endast för de som är beredda att anamma förändring. Han uppmuntrar fler hantverkare att utforska digitala lösningar som TimeFlow och andra innovativa verktyg.

”Digitalisering handlar inte om att ersätta traditionellt hantverk, utan om att komplettera det. Det gör att vi kan leverera bättre resultat snabbare och mer effektivt,” avslutar Hellgren.

Sammanfattning

Robert Hellgren är ett levande bevis på hur digitalisering kan förvandla en traditionell bransch. Genom att använda verktyg som TimeFlow visar han vägen för hantverkare att öka effektiviteten, minska kostnaderna och höja kundnöjdheten. För hantverkare som vill hålla sig konkurrenskraftiga är det tydligt: framtiden är digital.

Robert Hellgren

Storgatan 11B

171 63  SOLNA

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Sömnstörningar och ADHD: Kvinnor och psykisk samsjuklighet mest drabbade grupperna

Published

on

By

En ny studie visar att vuxna med ADHD, särskilt kvinnor och de med psykiska samsjukligheter, ofta drabbas av sömnstörningar. Studien, publicerad i Journal of Attention Disorders, fann att nästan två tredjedelar av de undersökta patienterna led av sömnproblem, främst försenad sömnfas, sömnlöshet och restless legs-syndrom. Kvinnor rapporterade oftare sömnlöshet och parasomni, medan män mer drabbades av andningsrelaterade problem.

Personer med samsjukligheter som PTSD, depression eller ångest löpte högre risk för flera sömnstörningar. ADHD-symtom, såsom svårighet att slappna av, kan förvärra sömnproblemen, vilket i sin tur förstärker ADHD-symtomen. Lyckligtvis kan behandlingar som kognitiv beteendeterapi och livsstilsförändringar förbättra både sömnen och ADHD-symtomen.

Forskare efterlyser mer studier på andra sömnproblem och objektiva mätningar för att bättre förstå och behandla sömnbesvär hos vuxna med ADHD.

Källa: additudemag.com

journals.sagepub.com

Continue Reading

Marknadsnyheter

Punktskriftens dag den 4 januari

Published

on

By

Den fjärde januari varje år infaller Punktskriftens dag, och år 2025 fyller dessutom punktskriften 200 år. Sedan 1825 har det taktila skriftspråket gett personer med synnedsättning möjlighet att ta till sig text och uttrycka sig skriftligt på ett jämlikt sätt.

Mycket lite visste Louis Braille om dagens tekniska möjligheter när han lade grunderna till det som är dagens punktskrift. Men trots alla möjligheter som ny teknik har öppnat upp för personer med synnedsättning så är punktskriften minst lika viktig idag.

– Vi ser att det finns många som skulle behöva punktskrift som inte använder det idag. Det beror på att för få unga lär sig det som en naturlig del i skolan, säger Niklas Mattsson, ordförande för Synskadades Riksförbund.

Cecilia Ekstrand, sakkunnig inom barns punktskrift på Synskadades Riksförbund, möter i sitt arbete både ungdomar som använder punkskrift och som inte gör det. Hon ser att de som är duktiga på punktskrift i större utsträckning läser vidare efter gymnasiet. 

– Det är så avgörande för framtiden. Både för hur det går i skolan och för framtida möjligheter till ett aktivt arbetsliv. Man måste ha den konkreta punktskriften för att kunna tillgodogöra sig hela sin utbildning och all ny teknik, säger hon.

Många tror att talböcker, datorer och smarta mobiler med skärmläsarprogram gör att punktskriften har spelat ut sin roll. Men att endast använda uppläst text gör att viktig kunskap, som att lära sig stavning, går om intet. Matematik och språkstudier är svårare för den som inte kan punkskrift.

– Vi har en massa ord i svenskan som låter likadana när vi får dem upplästa för oss, men i skrift ser man olikheterna. Det gör att synskadade genom punktskriften kan få en större förståelse för sin omvärld och därigenom vara en del av den, säger Cecilia Ekstrand.

Idag är punktskriften inte en del av skollagen, vilket Synskadades Riksförbund aktivt arbetar för att förändra.

Läs mer om Synskadades Riksförbunds krav för att säkra tillgången till punktskrift i vårt informationsmaterial ”Tio punkter om punktskrift” (via denna länk).

Kort historik: Louis Braille föddes nära Paris år 1809 och blev blind genom en olycka i faderns sadelmakeri när han var tre år. Han gick i en skola för blinda och lärde sig läsa det latinska alfabetet genom ett system med upphöjda bokstäver, som han upplevde som svårt att använda. Med tiden blev han själv lärare för blinda och utarbetade dagens punktskrift. Den så kallade ”Brailleskriften”, som punktskriften också kallas, spreds över världen och nådde så småningom Sverige.

Kontakt: 

Niklas Mattson, förbundsordförande SRF

niklas.mattsson@srf.nu, 070-318 36 90

Cecilia Ekstrand, sakkunnig inom barns punktskrift, SRF

cecilia.ekstrand@srf.nu, 076-539 91 19

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.