Lärares muntliga berättande i klassrummet kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ämnesinnehållet och stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

– Svenska lärare använder mer muntligt berättande än vad de är medvetna om. Det kommer ofta spontant i undervisningen. Det är till exempel anekdoter, minnen och andra korta berättelser. Ett exempel är en lärare som berättade om hur hennes bror höll på att drunkna en gång för elever som inte ville följa med på simundervisning, säger Ola Henricsson som fredagen den 9 september disputerade med avhandlingen Som att hålla tiden i sin hand – Didaktiskt perspektiv på muntligt berättande.

Ola Henricsson har undersökt vilken roll muntligt berättande har i undervisningen. Med muntligt berättande avses när läraren stannar upp och exemplifierar eller belyser något med hjälp anekdoter, historier eller berättelser. Han har dels intervjuat 40 lärare i grundskolan om deras berättande, dels observerat lektioner och spelat in muntligt berättande av lärare och lärarstudenter.

Det muntliga berättandets betydelse i undervisningen
Det mesta berättandet sker spontant men ibland ingår det i lärares planering. Ett sådant exempel är en lärare på högstadiet som inledde ett tema om antiken med att berätta antika myter för att väcka elevernas intresse.

– Oavsett om det är planerat eller spontant muntligt berättande är det tydligt sammanvävt med undervisningen och ämnesinnehållet. Lärarna beskrev att deras muntliga berättande har stor betydelse för att skapa relationer med eleverna, få deras uppmärksamhet och fånga deras intresse, säger Ola Henricsson.

En central aspekt av muntligt berättande är att undervisningen blir mer levande men också att situationen blir mer oförutsägbar. Det går aldrig helt att förutse hur elever tolkar eller upplever berättandet.

– Det muntliga berättande paketerade upp ämnesinnehållet på ett sätt som gjorde eleverna nyfikna och öppnade upp för dem kan komma åt och förstå innehållet på olika sätt. I det finns en risk att det inte lyckas eller att man kommer bort från ämnet. Men också en möjlighet att skapa förståelse och att undervisningen kommer att handla mer om livet självt.

Stärker relationer
En annan central aspekt är att muntligt berättande stärker relationer. Det skapas en intim situation där läraren står framför hela klassen och är tydligt kroppslig eftersom gester, hållning och ansiktsuttryck är en del av berättande. Att kunna berätta gynnar lärarens generella didaktiska färdigheter som att stå framför en klass och gestalta ett ämnesinnehåll.

– Berättandet skapas i en ömsesidig relation i vilken den som berättar är beroende av att de som lyssnar följer med och ger respons. En del lärare beskrev den här situationen som ett starkt möte där läraren har elevernas fulla uppmärksamhet och med det kommer ett ansvar. Berättande visar sig, lite motsägelsefullt, som ett professionellt sätt att lyssna på eleverna.

Svårt att hinna med muntligt berättande
Även tidigare forskning visar att lärare anser att det muntliga berättandet har många positiva effekter. Samtidigt säger lärare att de inte använder muntligt berättande så ofta på grund av tidsbrist, att det inte relaterar till kunskapsmålen och att det är svårt att mäta vad eleverna lär sig.

– Vi har idag en instrumentell syn på undervisningen med specifika mål och att man kontinuerligt ska mäta utfallet av undervisning. Det finns därför en risk att läraren tycker att muntligt berättande inte passar in. Men ur ett bildningsperspektiv är muntligt berättande istället en möjlighet för gruppen att lära tillsammans och att lära om livet inom ramen för ämnesundervisning.

Kontakt: Ola Henricsson, fil. Doktor i pedagogiskt arbete och grundskollärare på mellanstadiet, telefon: 073 655 2757, e-post: ola.henricsson@gu.se

Här kan du ladda ned avhandlingen Som att hålla tiden i sin hand – Didaktiskt perspektiv på muntligt berättande.

Carl-Magnus Höglund
Redaktör
Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet
telefon: 0766 – 18 61 55
epost: carl-magnus.hoglund@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Taggar: