Intresset är stort för den nya lukt-och smakmottagnigen i Huddinge som nu öppnat. Över 300 remisser har kommit in från hela landet. Mottagningen är ett samarbete mellan specialister på Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet.

Omkring sjuttio procent av de som drabbas av lindrig covid-19 får en tillfällig nedsättning av luktsinnet. För tio till tjugo procent i den här gruppen blir besvären långvariga.
–    För de allra flesta går besvären över inom tre veckor och man behöver inte söka vård. Men om man har ett nedsatt luktsinne i flera månader efter infektionen tycker jag att man ska ta kontakt med en läkare på sin vårdcentral. De kan skicka en remiss till oss, säger Pär Stjärne, överläkare på Öron- näs och halsmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, där den nya mottagningen finns. 
 

Förutom att undersöka vilket typ och grad av luktnedsättning som en patient har, ger mottagningens sjuksköterskor instruktioner för hur patienterna ska öva upp sitt luktsinne på nytt.  En känd doft sätts under nästan, till exempel kanel, och sedan ska patienten försöka aktivera sitt minne för doften.
–    Luktsinnet betyder oerhört mycket för oss människor. Ändå är det sinne som vi tagit mest för givet och vet minst om, säger Pär Stjärne.
 

Att man kan få långvariga luktnedsättningar vid luftvägsinfektioner, till exempel influensa, har länge varit känt, men det är vanligare vid covid-19. Covid-19 är ett virus som använder luktapparaten. Viruset tar sig in i kroppen genom att utnyttja receptorer på cellerna som finns i speciellt hög koncentration i luktepitelet. 
 

–    Sannolikt får man en skada på sinnescellerna i luktslemhinnan vid covid-19. Receptorerna återbildas sedan, men deras koppling till hjärnan kan vara det som har förändrats hos dem som får en långvarig nedsättning eller förändring av luktsinnet, säger Pär Stjärne.
 

Det här är en av de frågor som man ska undersöka i forskningsverksamheten på Lukt-och smakmottagningen. Men det finns också frågor kring luktsinnet som är kopplade till andra sjukdomstillstånd. 
–    En plötslig förlust av luktsinnet kan till exempel vara ett tidigt tecken på Parkinson eller demens och något som vi kanske kan använda för att diagnosticera sjukdomen i framtiden, säger Pär Stjärne.
 

Mottagningen har en koppling till den post-covid mottagningen som redan finns på Karolinska i Huddinge. Lukt- och smakmottagningen har kommit till i samarbete mellan Pär Stjärne och Johan Lundström, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Johan Lundströms forskningsområde handlar om hur hjärnan bygger upp bilden omvärlden med hjälp av lukt och smak. 
–    Jag hoppas att vi ska få större kunskap om luktsinnet, men också på att kunna utveckla nya metoder för att hjälpa patienter, nu när vi får data från många patienter, säger Johan Lundström.  

Presstjänsten Karolinska Universitetssjukhuset

08-517 740 10

presstjanst.karolinska@sll.se

Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus och tillsammans med Karolinska Institutet leder vi den medicinska utvecklingen i Sverige. För oss är sjukvård, forskning och utbildning lika viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra människors liv.