Marknadsnyheter
Lunds universitets sommarlista 2022 – massor av experter på sommarens frågor
Vissa ämnen skrivs det särskilt ofta i media om under sommaren. Här finns en lista över forskare vid Lunds universitet som kan svara på vanliga sommarfrågor och en rad andra ämnen som ofta är aktuella.
För experter på kriget i Ukraina, Ryssland, Nato och säkerhetspolitik, se vår separata expertlista: https://www.lu.se/artikel/expertlista-kriget-i-ukraina-ryssland-och-sakerhetspolitik
För experter på val och ämnen som är aktuella inför valet, se vår separata valexpertlista: https://www.lu.se/artikel/lunds-universitets-valexpertlista-2022
Medicin och hälsa
Hepatit, apkoppor, hiv, meningit och encefalit
Gülsen Özkaya Sahin, forskare vid Lunds universitet och överläkare inom klinisk mikrobiologi vid Laboratoriemedicin, Region Skåne, kan svara på frågor om hiv, hepatit, svår hepatit hos barn, apkoppor, meningit och encefalit. Gülsen Özkaya Sahin, är även ordförande i Virushepatitgruppen av ESCMID (European Society for Clinical Micfrobiology and Infectious Diseases).
Kontakt: 0702-688055, 046-173048, gulsen.ozkaya_sahin[at]med.lu.se
Radioaktiva olyckor, strålning, sanering
Christopher Rääf, är professor i medicinsk strålningsfysik och ansvarig för beredskapslaboratoriet vid Lunds universitet. Laboratoriet har i uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten att bistå med sina kunskaper vid en eventuell radiologisk eller nukleär katastrof.
Kontakt: 070-2114374, christopher.raaf[at]med.lu.se
Fysisk aktivitet, kost, träningsfysiologi – patientgrupper och elitidrottare
Åsa Tornbergs forskning är inriktad mot hur hälsan påverkas av fysisk träning, fysisk aktivitet och kost, samt hur fysisk träning och fysisk aktivitet kan användas som medicin vid olika sjukdomstillstånd. Särskilda intresseområden är träningsfysiologi, gen-livsstilsinteraktion med fokus på fysisk aktivitet och nutrition. Inom hennes forskning ryms även utveckling och utvärdering av olika fysiologiska mätmetoder som används för att mäta fysisk prestation, både bland patientgrupper och elitidrottare.
Kontakt: 046-222 97 66, 0706 84 86 89, asa.tornberg[at]med.lu.se
Hjärnan och fysisk aktivitet
Tomas Deierborg är professor i fysiologi och neuroinflammation och forskar bland annat om hur hjärnan påverkas av träning: hur ser det ut med depression, demens och Parkinsons sjukdom bland dem som tränar jämfört med dem som inte är lika fysiskt aktiva? Kan hjärnans sjukdomar motas bort på gymmet?
Kontakt: 0709708212, tomas.deierborg@med.lu.se
Intensivvård
Niklas Nielsen är forskare vid Centrum för hjärtstopp vid Lunds universitet och intensivvårdsläkare på Helsingborgs lasarett. Niklas kan besvara frågor om Intensivvård, exempelvis hjärtintensivvård, drunkningstillbud, värmeslag som kan vara livshotande – särskilt för barn och äldre.
Kontakt: 070-8899770, e-post: niklas.nielsen[at]med.lu.se
Rättsmedicin
Carl Johan Wingren, docent, överläkare i rättsmedicin och universitetslektor
Expertområde/forskning: Expertkompetens inom rättsmedicinens område omfattande bland annat bedömning av hur skador uppkommer både på brottsoffer och misstänkta gärningspersoner samt dödsfallsutredningar och obduktioner vid onaturliga dödsfall såsom mord och olyckor. Har även expertkompetens gällande rättslig reglering av dödsfallsutredningar, rättsintyg, läkare som medicinskt sakkunniga i domstol samt om Rättsmedicinalverkets verksamhet. Carl Johan Wingren forskar på tolkning av organvikter och rättsmedicinsk bedömning av skadebilder.
Kontakt: 0725-989312, carl_johan.wingren [at] med.lu.se
Hudallergier – parfymer, solkrämer, solljus och läkemedel
Både kemiska och naturliga produkter kan orsaka kontaktallergier. Cecilia Svedman, dermatolog med inriktning på yrkes och miljödermatologi, forskare vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, kan besvara frågor kring hudallergier.
Kontakt: 0709-18 22 04, cecilia.svedman[at]med.lu.se
Global hälsa: rättigheter, sexuell och reproduktiv hälsa – nationellt och internationellt
Anette Agardh är professor i global hälsa vid Lunds universitet och bedriver sedan många år forskning inom global hälsa och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, både i Sverige och internationellt. Under senare år har hon lett forskningsprojekt rörande bland annat sexuella trakasserier, sexuellt våld, HIV och ungdomars sexuella hälsa. Anette arbetar även med flera internationella program som syftar till att stärka förutsättningarna för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i länder i Afrika och Asien, ett arbete som drivs tillsammans med lokala organisationer och myndigheter.
Kontakt: 0708-337735, anette.agardh[at]med.lu.se
Pediatrik – typ 1-diabetes, celiaki och tyreoidit
Daniel Agardh är barnläkare och celiakiforskare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet. Celiaki är en kronisk sjukdom där gluten, som finns i spannmål, får immunförsvaret att angripa tunntarmens slemhinna. Resultatet blir magproblem och dålig tillväxt hos barn, och hos vuxna även mer vaga symtom som exempelvis trötthet och depressioner. Daniel Agardh forskar om hur celiaki kan förebyggas och vad det är som gör att sjukdomen bryter ut. Han ansvarar också för studien Triad, som screenar skånska barn för tre besläktade sjukdomar – typ 1-diabetes, celiaki och tyreoidit. En tidig upptäckt av typ 1-diabetes, celiaki och tyreoidit är viktigt för att undvika allvarliga besvär.
Kontakt: 0768 87 03 87, daniel.agardh[at]med.lu.se
Barn- och ungdomspsykiatri och rättspsykiatri- utagerande beteende under barndom och i vuxenliv, psykopatologi och utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar
Björn Hofvander, docent i rättspsykiatri, specialist klinisk psykologi. Forskar inom barn- och ungdomspsykiatri och rättspsykiatri, om utagerande beteende, utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och allvarlig psykopatologi över livsloppet. Särskilt fokus på den lilla grupp individer som har ett tidigt debuterande och varaktigt utagerande beteende och som står för en stor andel av alla våldsbrott i samhället.
Kontakt: mobilnummer: 0768-890782, mail: bjorn.hofvander[at]med.lu.se
Barn- och ungdomspsykiatri – Gaming och gambling hos unga, barn och ungdomars skärmvanor
Emma Claesdotter-Knutsson, forskare Lunds universitet och överläkare vid BUP i Psykiatri Skåne. Emma Claesdotter-Knutsson forskar om gaming och gambling hos unga, återfallsprevention som behandling av unga med problematiskt spelande, ungas kontakter med BUP i relation till brott samt barn och ungdomars skärmvanor och sociala medieanvändande.
Kontakt: 0768871765, emma.claesdotter-knutsson[at]med.lu.se
Bakterier, antibiotikaresistens, virus, sepsis
I dag dör uppskattningsvis 50 000 människor varje år bara i Europa och USA på grund av att bakterier blivit resistenta. Det uppskattas att år 2050 kommer tio miljoner människor att dö av infektioner som inte kan behandlas på grund av att antibiotikan blivit ineffektiv. 90 procent av sepsisfallen orsakas av en bakteriell infektion som immunförsvaret överreagerar på, men i vissa fall händer det även vid virusinfektioner, till exempel vissa influensatyper orsakade av fågelinfluensa och svininfluensa eller coronavirus som SARS och MERS med flera. Adam Linder kan besvara frågor om antibiotikaresistens och sepsis – ett tillstånd som kan gå fort, från frisk till dödssjuk på bara några timmar – samt andra svåra infektionssjukdomar orsakade av virus och bakterier t ex sepsis/covid-19.
Kontakt: Adam Linder, forskare och docent i infektionsmedicin vid Lunds universitet, infektionsöverläkare vid Skånes universitetssjukhus, 0709-280233, adam.linder[at]med.lu.se
Barn och ätsvårigheter
Sommar är för många förknippat med lata, bekymmerslösa dagar med flödande spontanitet. Men för familjer med barn som har ätsvårigheter består ”ledigheten” ofta av strategier för att få i barnet näring. Det är inte för att barnen inte vill äta – de kan helt enkelt inte. b är logoped och doktorand i forskargruppen ”Barns och familjers hälsa” vid Lunds universitet och har lång klinisk erfarenhet av barn med ätsvårigheter.
Kontakt: mobil 0709-436903, e-post: kajsa.lamm[at]med.lu.se
Blodgrupper, sjukdomar och smittämnen
Martin L Olsson, professor i transfusionsmedicin och överläkare kan svara på frågor om blod, blodgrupper (idag känner man till 370 olika), sjukdomar kopplade till blodgruppen samt blodgivning.
Kontakt: 046-222 32 07, 0705-77 32 07, Martin_L.Olsson[at]med.lu.se
Andningen och livet – sjukdomar som drabbar lungor och luftvägar
Lena Uller är professor i immunologi och forskare inom lungmedicin kopplat till allergi, astma, KOL, kvalster och virusinfektioner mm.
Kontakt: 070-2239445, lena.uller[at]med.lu.se
D-vitaminet – en global spelare
D-vitaminet behövs för att vi ska kunna ta upp kalcium i tarmen och bygga upp skelettet. Men D-vitamin påverkar också immunsystemet som har koppling till flera olika sjukdomar och den del av immunförsvaret som har med infektioner att göra. Det finns även samband mellan D-vitamin och flera olika cancerformer och solexponering. Johan Malm, professor i klinisk kemi vid Lunds universitet och överläkare på Labmedicin, Region Skåne, kan svar på frågor om D-vitaminets roll för sjukdom och hälsa.
Kontakt: 0705-26 70 25, johan.malm[at]med.lu.se
Fästingsmitta och malaria
Kristina Persson svarar på frågor om malaria och babesia – en fästingburen sjukdom som ökar i Sverige. Kristina Persson forskare och lektor vid Lunds universitet, och överläkare vid Labmedicin, Region Skåne
Kontakt: 070-0902051, 046-173471, kristina.persson[at]med.lu.se
Hudcancer och solen – malignt melanom, hudcancer, hudcancerprevention, solkrämsansvändning, sunda solvanor
Varannan timme diagnostiseras en ny person i Sverige med malignt melanom. Trots detta har vi svårt att ändra vår inställning till det som påverkar mest: solen. Solen är bra mot vissa sjukdomar, men osunda solvanor kostar i antalet fall av melanom. Kari Nielsen är forskare och kliniker som kan svara på frågor om. Kari Nielsen, docent i dermatologi vid Lunds Universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och Helsingborgs lasarett,
Kontakt: 0704-94 33 02, kari.nielsen[at]med.lu.se
Psykisk hälsa, stress och återhämtning, fysisk aktivitet
Frida Eek, sjukgymnast och docent i epidemiologi vid Lunds universitet, har bedrivit forskning om bland annat stress och hälsa bland yrkesarbetande småbarnsföräldrar, idrottsmedicin.
Kontakt: 0736-744 834, frida.eek[at]med.lu.se
Spelberoende
Ungefär 1,3 procent av Sveriges befolkning har spelproblem. Snabba internetspel om pengar är mycket mer beroendeframkallande än andra spelformer och lockar nya grupper. Vem blir beroende av spel? Vilka är de största riskerna för en person med spelberoende? Och hur kan vi hjälpa de som fastnat? Anders Håkansson, professor i beroendemedicin Lunds universitet och överläkare i psykiatri
Kontakt: 046-17 55 96 (mobil anknytning), anders_c.hakansson[at]med.lu.se
Äldre och åldrande – aktivitet och delaktighet i samhällslivet
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och leder forskargruppen ”Aktivt och hälsosamt åldrande”, ansluten till Centre for Ageing and Supportive Environments (CASE). Susanne kan svara på frågor som berör forskningom äldre och åldrande,t exutmaningar pga av Coronapandemin, utmaningar relaterade till digital teknik,ensamhetoch isolering, hinder för att resa pga funktionsnedsättning,mm.
Kontakt: 0703-17 31 11, susanne.iwarsson[at]med.lu.se
Hälsobudskap
Helena Sandberg, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, kan tala om hälsobudskap, riskkommunikation samt mediers rapportering om hälsa och ohälsa.
Kontakt: helena.sandberg[at]kom.lu.se, +46 706-11 91 80
Miljö, samhälle och hälsa – arbets- och miljömedicin
Luften vi andas ochklimatet vi utsättsför kan ge negativa hälsokonsekvenser. Men miljön påverkar oss också positivt genom till exempel vistelse i gröna miljöer. Ebba Malmqvist och Anna Oudin forskar kring hur miljön påverkar vår hälsa genom epidemiologiska och experimentella studier samt hälsokonsekvensutredningar för att kunna ge mätbara mått på olika problem och därigenom också lösningar.
Kontakt: Ebba Malmqvist: 0732-741877, ebba.malmqvist[at]med.lu.se och Anna Oudin: 0735-000107, anna.oudin[at]med.lu.se
Biomedicin och kroppen i medicinen
Andréa Wiszmeg, doktorand i etnologi med inriktning på biomedicin. Kan svara på frågor om samhälleliga, kulturella och etiska aspekter av biomedicin, medicinsk-teknologisk utveckling och kroppen i medicinen
Kontakt: andrea.wiszmeg[at]kultur.lu.se, 0739-22 84 41
Gudbjörg Erlingsdottir, är universitetslektor och docent i arbetsmiljöteknik. Hon är också koordinator för forskningsplattformen Health Design vid Designvetenskaper
Kontakt: 0733-16 66 82, gudbjorg.erlingsdottir[at]design.lth.se
Grillningens risker, kött och köttprodukter
Eva Tornberg, professor i livsmedelsteknik, kan svara på frågor om funktionell mat.
Kontakt: 046-222 48 21, 0733-76 95 51, bostad: 046-14 17 10, Eva.Tornberg[at]food.lth.se
Grill och matos – hälsoeffekter av ultrafina partiklar i luften
Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi
Kontakt: ulf.ellervik[at]chem.lu.se, 046-222 82 20
Christina Isaxon forskar i aerosolteknologi med fokus på luftens partiklar och vad de gör med hälsan
Kontakt: 046-222 39 35, 0707-77 45 87, christina.isaxon[at]design.lth.se
Socialtjänst samt hälso- och sjukvård
Titti Mattsson, professor i offentlig rätt med inriktning på socialrätt, medicinsk rätt, barnrätt, äldrerätt samt mänskliga rättigheter, som svarar på rättsliga, sociala och etiska frågor om socialtjänst och hälso- och sjukvård
Kontakt: 0703277463, titti.mattsson[at]jur.lu.se
Musikfestivaler – hur höga ljudnivåer påverkar hörseln
Jonas Brännström, universitetslektor i audiologi, kan besvara frågor om hörselnedsättning, tinnitus, ljudöverkänslighet mm och vad som händer i örat när vi utsätts för hög ljudnivåer
Kontakt: 046-17 71 03, jonas.brannstrom[at]med.lu.se
Hälsa och synen på hälsa, samt övervikt ur ett kulturhistoriskt perspektiv
Fredrik Nilsson, professor vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap
Kontakt: fredrik.nilsson[at]ism.lu.se, 042-35 66 29
Kärlekens kemi
Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi
Kontakt: ulf.ellervik[at]chem.lu.se, 046-222 82 20
Matförgiftning
Peter Rådström, professor i teknisk mikrobiologi. Tillgänglig främst under senare delen av sommaren.
Kontakt: peter.radstrom[at]tmb.lth.se, 046-222 34 12
Olyckor, exempelvis flygolyckor, kärnkraftshaverier, tågolyckor, eller vårdskador i sjukvården, frågor om mänskliga fel
Johan Bergström, universitetslektor vid avdelningen för Riskhantering och Samhällssäkerhet
Kontakt: johan.bergstrom[at]risk.lth.se, 046-222 08 80
Sjuk på semestern
Martina Axmin, forskare i socialrätt, socialförsäkringssystemet inkl. pensioner samt gränsöverskridande hälso- och sjukvård
Kontakt: 0704-77 89 85, martina.axmin[at]jur.lu.se
Smitta – semesterförstöraren
Undvik luftburen smitta, däribland kräksjukevirus. Jakob Löndahl, universitetslektor vid Ergonomi och aerosolteknologi, ger besked
Kontakt: 046-222 05 17, 0735-51 86 36, jakob.londahl[at]design.lth.se
Nanorisk med solkrämen?
Christina Isaxon är biträdande universitetslektor vid Ergonomi och aerosolteknologi. Hon kan svara på frågor om risker nanomaterial och nanopartiklar
Kontakt: 046-222 39 35, 0707-77 45 87, christina.isaxon[at]design.lth.se
Djur, natur och klimat- och miljöfrågor
Myggor och myggplågan
Marcus Stensmyr, forskar på myggor. Vet varför vissa människor blir mer bitna än andra. Kan uttala sig om hur man kan få bukt med sommarens myggplåga och i ett större perspektiv stoppa spridningen av myggburna sjukdomar som malaria, Kontakt: 046-222 37 87, 070-365 74 44, marcus.stensmyr[at]biol.lu.se
Alger, algblomning
Per Carlsson, universitetslektor i akvatisk ekologi, specialist på marina alger (alger i havet), algblomning och marinekologi, 046-222 84 35 Per.Carlsson[at]biol.lu.se
Karin Rengefors, expert på algblomning i sjöar. Studerar hur extremväder såsom långvarig torka inverkar på algblomning, 073-600 17 44, karin.rengefors(at)biol.lu.se
Sjöar, övergödning och försurning
Lars-Anders Hansson, professor i akvatisk biologi, expert på miljöproblem i sjöar såsom övergödning, försurning och klimatförändringens påverkan. 070-389 72 81, lars-anders.hansson[at]biol.lu.se
Jordgubbar och skadeinsekter
Glenn Svensson, forskar på hur doftämnen, feromoner, kan rädda jordgubbsodlingar från skadliga insekter, 0731-84 71 26, glenn.svensson[at]biol.lu.se
Bin och pollinering
Maj Rundlöf, expert på bin och pollinering, kan svara på frågor om hur kemiska substanser såsom neonikotinoider påverkar bin och deras förmåga att pollinera. Leder ett projekt med så kallade ”nyttodjurparker” som introduceras i södra Sverige sommaren 2021. Nås på 070-92 98 524, maj.rundlof[at]biol.lu.se
Lina Herbertsson, forskare på pollinering i våra jordbrukslandskap, kan berätta hur trädgårdar och andra utemiljöer bör se ut och skötas för att gynna vilda bin, 0702-96 42 55, lina.herbertsson[at]biol.lu.se
Anna Persson, forskare, pollinering i staden och på landsbygden, 0730-692880,anna.persson[at]cec.lu.se Semester i juli + första veckan i augusti. Nås främst på mobil.
Johanna Yourstone, forskar på hur det moderna jordbrukslandskapet påverkar vilda bin. 0707-98 92 31, johanna.yourstone[at]biol.lu.se
Bränder (och andra risker i det moderna samhället)
Patrick Van Hees, professor i brandteknik, har kartlagt brandorsaker i svenska skolor, 046-222 17 19, Patrick.van_Hees[at]brand.lth.se
Christian Uhr, universitetslektor i Risk och Säkerhet samt expert vid Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Christian.Uhr[at]risk.lth.se 0702-83 82 16
Skog och barkborrar
Martin N Andersson, forskar på feromoner, doftämnen. Studerar bland annat hur skadeinsekter som granbarkborren kan stoppas med hjälp av doftämnen som gör att hanar och honor inte hittar varandra och därmed kan de inte föröka sig, 046-222 93 44, martin_n.andersson[at]biol.lu.se
Anna Maria Jönsson, forskar på granbarkborrar, andra insekter, träd, skogsbruk, fenologi etc. 046-2229410. anna_maria.jonsson(at)nateko.lu.se
Skog, klimat och bränder
Natascha Kljun, professor i miljövetenskap, skog, skogsbränder och koldioxidutsläpp. 046-2224731, natascha.kljun[at]cec.lu.se
Veiko Lehsten, forskare i naturgeografi, analyserar klimateffekter på ekosystem och vegetation, särskilt skogsbränder och ekosystemtjänster, 046-222 40 20, veiko.lehsten[at]nateko.lu.se
Anders Lindroth, professor i naturgeografi och ekosystemsanalys, forskar om klimatförändringar och hur dessa påverkar olika naturmiljöer (ekosystem). Han studerar bland annat ekosystemen i Skandinaviens skogar och sjöar. Expert på skogar och växthusgaser, 046-222 04 74, Anders.Lindroth[at]nateko.lu.se
Anna Maria Jönsson, professor i naturgeografi, specialist på ekologi/miljövetenskap relaterat till skogsbruk, klimatförändringar, fenologi, ekosystemmodellering, träd och insekter. 046-2229410. anna_maria.jonsson(at)nateko.lu.se
Fjärilar och Svensk Dagfjärilsövervakning
Lars Pettersson är zooekolog och expert på dag- och nattfjärilar. Han ansvarar för Svensk Dagfjärilsövervakning som finns över hela landet, 046-222 38 18, 070-611 63 45, lars.pettersson[at]biol.lu.se
Växter
Torbjörn Tyler, växtekolog, kan svara på de flesta frågor om växter, vilka som är minskar respektive ökar och vilka hot som finns mot olika växter. Har bland annat inventerat den skånska floran, 046-222 42 34, Torbjorn.Tyler[at]biol.lu.se
Djur och djurrätt
Tobias Linné är sociolog och forskare inom det tvärvetenskapliga ämnet kritiska djurstudier som behandlar djurens roll och rättigheter i samhälle. Allt som rör djur och djurrätt, samt kött och köttkonsumtion är hans expertområden, Tobias.Linne[at]kom.lu.se, 0708-12 24 16
Tina D’Hertefeldt, froskare i biologi, expert på invasiva främmande växter. 046-222 37 75, tina.dhertefeldt[at]biol.lu.se
Valar
Johanna Stedt,marinbiolog, forskar på tumlare vid Kullaberg. Svarar på frågor om valar, 073-738 30 36, johanna.stedt[at]biol.lu.se
Nanoplaster i vatten
Mikael Ekvall, forskar på nanoplaster i akvatiska system, såsom sjöar, 0739-16 56 53, mikael.ekvall[at]biol.lu.se
Samverkan mellan insekter och växter
Magne Friberg och Anna Runemark, forskar på hur insekter och växter interagerar och samspelar. Magne Friberg: 073-52 93 373, magne.friberg(at)biol.lu.se. Anna Runemark: 046-222 37 89, anna.runemark[at]biol.lu.se
Ekosystemet, jordbruk, markfrågor
Katarina Hedlund, professor, expert på hur olika jordbruksmetoder och markskötsel påverkar ekosystemet och ekosystemtjänster, 0725-62 10 04, katarina.hedlund[at]biol.lu.se
Juliana Dänhardt, forskningskoordinator, jordbruk, markfrågor och ekosystemtjänster, EU:s jordbrukspolitik/CAP. 0703-03 44 73, juliana.danhardt[at]cec.lu.se.
Mark Brady, forskare Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC), jordbruk, markfrågor och ekosystemtjänster, EU:s jordbrukspolitik/CAP. 0722-37 04 29, Mark.brady[at]cec.lu.se.
Henrik Smith, professor i zooekologi. Expert på vilka effekter som klimat- och landskapsförändringar får på biologisk mångfald och ekosystemtjänster, 046-222 93 79, 0709-78 20 56, henrik.smith[at]cec.lu.se
Lennart Olsson, professor vid Lunds universitets centrum för hållbarhetsstudier. Expertis inom jordbrukspolitik inom EU, handeln med utsläppsrättigheter, ökenspridning, livsmedelskris och klimatförändringarnas följder i Afrika.
046-222 05 11, lennart.olsson[at]lucsus.lu.se
Erosion, kustförstörelse, vattenströmmar
Hans Hanson, professor i vattenresurslära, 046-222 89 87, 0705-12 83 11, bostad: 046-12 83 11, sommarbostad 0411-12 821, Hans.Hanson[at]tvrl.lth.se
Farliga växter, förgiftningar
Ulf Ellervik, professor, Bioorganisk kemi, 046-222 82 20, ulf.ellervik[at]chem.lu.se
Fiskar
Lina Nikoleris, forskare, vatten, fisk och hormoner, 0706-87 21 57, lina.nikoleris[at]cec.lu.se
Fåglar
Thomas Alerstam, professor, specialist på flyttfåglar och deras orientering, 046-222 37 85, Thomas.Alerstam[at]biol.lu.se
Susanne Åkesson, professor, leder stort forskningsprojekt om fåglars och andra djurs flyttförmåga, 0702-45 04 23, susanne.akesson[at]biol.lu.se
Jan-Åke Nilsson, professor, expert på fåglar och deras beteende, 046-222 45 69, 0705-26 18 14, Jan-Ake.Nilsson[at]biol.lu.se.
Åke Lindström, professor, ansvarar för Svensk Fågeltaxering, en inventering av fågelbeståndet i Sverige, 046-222 49 68, Ake.Lindstrom[at]biol.lu.se
Arne Hegemann, forskar på fåglars immunförsvar och hur de klarar sig i olika miljöer. 072-996 58 03, arne.hegemann[at]biol.lu.se
Fästingar, insekter och spindlar
Lars Lundqvist, expert på hur fästingar och insekter beter sig i naturen, Lars.Lundqvist[at]biol.lu.se, 046-222 93 34
Lars Råberg, biolog, expert på frågor om borrelia och andra fästingspridda sjukdomar, 046-222 37 66, Lars.Raberg[at]biol.lu.se
Mikael Sörensson, entomolog och specialist på insekter och spindlar. Expert på världens minsta skalbaggar. 070-268 70 67, mikael.sorensson[at]biol.lu.se
Förpackningar för minskat matsvinn
Annika Olsson är professor vid Förpackningslogistik och rektor vid LTH. Hon kan förpackningar, förpackningsdesign för hållbar utveckling och förpackningslogistik i allmänhet, annika.olsson[at]plog.lth.se, 0705-22 45 69
Grundvatten
Charlotte Sparrenbom, geolog, jobbar med grundvattenrelaterade frågor såsom föroreningsförekomst, och transport av föroreningar, miljöövervakning och dricksvattenresurser, 046-222 39 54, 0722-22 52 66, charlotte.sparrenbom[at]geol.lu.se
Andreas Persson, docent i naturgeografi och ekosystemvetenskap, expertis inom hydrologi, grundvatten, översvämningar och torka, klimatanpassning och geografisk riskanalys. 046-222 42 62, andreas.persson[at]nateko.lu.se
Havsfrågor och marin mätteknik
Peter Jonsson, universitetsadjunkt i teknisk geologi, 046-222 49 58, 0706-49 23 33, Peter.Jonsson[at]tg.lth.se
Daniel Conley, professor och biogeokemist vid institutionen för geo- och ekovetenskaper, studerar Östersjöns problem med syrefattiga bottnar, 046-222 04 49, 0707-49 43 41, Daniel.Conley[at]geol.lu.se
Lina Nikoleris, forskare, vatten, fisk och hormoner, 0706-87 21 57, lina.nikoleris[at]cec.lu.se
Maria Hansson, universitetslektor Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), gifter/kemikalier/föroreningar och vatten. Kan det mesta om Östersjön. 0706-35 32 44, maria.hansson[at]cec.lu.se.
Hållbart fiske
Johan Hultman, ekologiskt hållbart fiske, Johan.hultman[at]ism.lu.se, 042-35 66 13
Klimat, energi och hållbarhet
Markku Rummukainen, professor, klimat, klimatförändringar och FN:s klimatförhandlingar, 046-222 96 84, 0708-18 68 89, markku.rummukainen[at]nateko.lu.se. Även expert på skog i relation till klimatet.
Anders Lindroth, institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper, studerar klimateffekter på skog och kolets kretslopp, 046-222 04 74, anders.lindroth[at]nateko.lu.se
Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem, LTH. Lars J Nilsson svarar på frågor kring strategier för klimatomställning, styrning mot nollutsläpp samt energi- och klimatpolitiska konsekvenser, 046-222 46 83, lars_j.nilsson[at]miljo.lth.se
Max Åhman, forskare vid Miljö- och energisystem, LTH, svarar på frågor kring klimatomställning och internationell klimatpolitik, 046-22 95 43, 0733-58 74 11, max.ahman[at]miljo.lth.se
Pål Börjesson, professor i Miljö- och energisystem vid LTH, svarar på frågor kring hållbara drivmedel och bioenergi, 0768-82 04 06, pal.borjesson[at]miljo.lth.se
Luis Mundaca (miljöekonomi, miljöpolitiska styrmedel) professor, Internationella miljöinstitutet. Tel: 046-222 02 57, 0704-94 94 57, Luis.Mundaca[at]iiiee.lu.se
Lena Neij (solenergi, klimat) professor, Internationella miljöinstitutet,046-222 02 68, 0734-36 88 52, Lena.Neij[at]iiiee.lu.se
Emily Boyd, professor och föreståndare för Lunds universitets centrum för hållbarhetsstudier (LUCSUS). Expertis inom klimatanpassning och resiliens kopplat till klimatförändringar och naturkatastrofer (vattenbrist, värmebölja, översvämningar). 046-222 03 69, emily.boyd[at]lucsus.lu.se
Kimberly Nicholas, forskare vid Lunds universitets centrum för hållbarhetsstudier (LUCSUS). Expert inom klimatpolitik, och individuella livsstilsval kopplat till klimatet, tex. energi, konsumtion, transport, kost. +45 31 58 51 41, kimberly.nicholas[at]lucsus.lu.se
Wim Carton, forskare vid Lunds universitets centrum för hållbarhetsstudier (LUCSUS). Forskar om klimatkompensation, trädplantering, kolinlagring och koldioxidutsläpp. Wim.carton[at]lucsus.lu.se
Klimatanpassning, sårbara grupper i Sverige och internationellt
Per Becker, docent i Risk och Säkerhet, Per.Becker[at]risk.lth.se, 046-222 17 28
Emily Boyd, föreståndare för Lunds universitets centrum för hållbarhetsstudier. Expertis inom klimatanpassning och resiliens kopplat till klimatförändringar och naturkatastrofer (vattenbrist, värmebölja, översvämningar). Fokus på ojämlikheter i hur samhällsgrupper upplever effekterna av klimatförändringar. 046-222 03 69, emily.boyd[at]lucsus.lu.se
Andreas Persson, docent i naturgeografi och ekosystemvetenskap, expertis inom klimatanpassning, översvämningar och torka, geografisk riskanalys, i Sverige och internationellt. 046-222 42 62, andreas.persson[at]nateko.lu.se
Hållbara städer
Lena Neij, professor, Internationella miljöinstitutet, 046-222 02 68, 0734-36 88 52, Lena.Neij[at]iiiee.lu.se
Kes McCormick, universitetslektor, Internationella miljöinstitutet, 046-222 02 56, 0722-23 12 27, kes.mccormick[at]iiiee.lu.se
Andreas Persson, docent i naturgeografi och ekosystemvetenskap, expertis inom urban hydrologi, översvämningar, torka, geografisk riskanalys, i Sverige och internationellt. 046-222 42 62, andreas.persson[at]nateko.lu.se
Johanna Alkan Olsson, lektor Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), klimatanpassning av städer med mera, 0727-41 79 90, johanna.alkan_olsson[at]cec.lu.se.
Erik Swietlicki, professor i kärnfysik på LTH, luftföroreningar och hälsa, 0709-92 45 12, erik.swietlicki[at]nuclear.lu.se
Natur- och miljövård, biologisk mångfald
Henrik Smith, professor i zooekologi. Expert på vilka effekter som klimat- och landskapsförändringar får på biologisk mångfald och ekosystemtjänster, 046-222 93 79, 0709-78 20 56, henrik.smith[at]cec.lu.se
Sjöar, gödning, försurning
Lars-Anders Hansson, professor i akvatisk biologi, miljöproblem i sjöar, såsom övergödning, försurning, klimatförändring, 070-3897281, Lars-Anders.Hansson[at]biol.lu.se
Caroline Björnerås, forskar på orsaker till att sjöar blir bruna, främst hur förekomsten av järn påverkar sjöarna. 046-222 38 96, 0739-25 80 76, caroline.bjorneras[at]biol.lu.se
Gifter, kemikalier och miljö
Charlotte Sparrenbom, geolog, jobbar med grundvattenrelaterade frågor såsom föroreningsförekomst, och transport av föroreningar, miljöövervakning och dricksvattenresurser, 046-222 39 54, 0722-22 52 66, charlotte.sparrenbom[at]geol.lu.se
Maria Hansson, universitetslektor Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), gifter/kemikalier/föroreningar, 0706-35 32 44, maria.hansson[at]cec.lu.se.
Svampar
Sigvard Svensson, mykolog, Biologiska museet, 046-222 40 61, Sigvard.Svensson[at]biol.lu.se
Solenergi
Kenneth Wärnmark, kemiprofessor. Hans forskning handlar om att utveckla nya material för solceller. Genom att manipulera järnmolekylens egenskaper med grundforskning är målet att utveckla billigare och miljövänligare solceller, samt solbränsle. 046-222 82 17, kenneth.warnmark[at]chem.lu.se
Jessica Lagerstedt Wadin forskar vid Sektionen för industriell ekonomi på LTH och har med kollegor studerat solenergiexpansionen i Kalifornien, där en särskild hyrmodell för solpaneler används, 046-222 03 59, 0767-68 28 41, jessica.wadin[at]iml.lth.se
Stjärnor, galaxer och exoplaneter
Lennart Lindegren, professor i astronomi, 046-222 73 09, Lennart.Lindegren[at]astro.lu.se
Sofia Feltzing, professor i astronomi, 046 222 72 94, Sofia.Feltzing[at]astro.lu.se
Anders Johansen, professor i astronomi, 046 222 15 89, anders.johansen[at]astro.lu.se
Söderhavet – ur ett humanekologiskt perspektiv
Thomas Malm, 046-222 04 17, Thomas.Malm[at]hek.lu.se
Träd och trädgårdar
Carina Sjöholm kan tala om träds betydelse och forskar om villaträdgårdarnas betydelse i vardagen men också som avstressare, prestigemarkering etc för de boende. Hon intresserar sig även för besöksträdgårdar och har forskat om livsstilsentreprenörer som kombinerar livet på landsbygden med öppen trädgård, plantförsäljning, guidade turer mm. 0706-96 73 88, Carina.Sjoholm[at]ism.lu.se
Helena Hanson, forskare Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), trädgårdar och hållbar stadsutveckling, villaträdgårdens betydelse, 046-222 02 02, helena.hanson[at]cec.lu.se.
Maria Hansson, universitetslektor Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), gifter i trädgårdar, 0706-35 32 44, maria.hansson[at]cec.lu.se.
Väder och klimat
Thomas Holst, forskare i naturgeografi, expert på atmosfärskemi, klimat, klimatförändringar och ekosystemförändringar. 046-2224865, thomas.holst[at]nateko.lu.se
Wilhelm May, forskare Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC). Extremväder och klimat. 046-222 01 20, +45 299 08 474, wilhelm.may[at]cec.lu.se
Åska, blixtar och dunder
Vaughan Phillips, universitetslektor i naturgeografi, expert på molnfysik, åskstormar och blixtar, 046-222 17 32, vaughan.phillips[at]nateko.lu.se
Samhälle, politik och kultur
Aktivism och nya medier
Tobias Linné är sociolog och forskare vid institutionen för kommunikation och medier. Han har bland annat forskat om alt-right rörelsens användning av digitala medier, om #metoo i icke-västerländska kontexter och om djurrättsaktivism och medier 0708-12 24 16, Tobias.Linne[at]kom.lu.se
Brottsbekämpning och straff samt sexualbrott
Ulrika Andersson, professor i straffrätt, 0702-573404, ulrika.andersson[at]jur.lu.se
Linnea Wegerstad, forskare i straffrätt, 0739-495 637, linnea.wegerstad[at]jur.lu.se
Brottsoffer
Karl Dahlstrand forskar och föreläser om brottsofferfrågor ur rättssociologiskt perspektiv med särskilt fokus på allmänhetens och brottsoffrens syn på ersättning för kränkning och brottsskador, samt nätkränkningar och näthat med fokus på förtal online. Läs mer om rättssociologi och rättssociologisk forskning här: https://www.soclaw.lu.se/forskning. Kontaktuppgifter: karl.dahlstrand[at]soclaw.lu.se
Beslutsfattande under osäkerhet
Ullrika Sahlin, forskar kring risk och beslutsfattande under osäkerhet, 0738-27 44 32, ullrika.sahlin[at]cec.lu.se
Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap. Peter.Gardenfors[at]lucs.lu.se, 046-222 48 17, 0709-14 62 46
Cyklar och cykling
Lars-Eric Jönsson, etnolog, 0706-99 19 98, Lars-Eric.Jonsson[at]kultur.lu.se
Digitala medier, skärmtid, barn och ungas medievardag
Helena Sandberg, docent i medie- och kommunikationsvetenskap,helena.sandberg[at]kom.lu.se, +46 706-11 91 80
Experimentell musik
Sanne Krogh Groth, docent i musikvetenskap och föreståndare vid Ljudmiljöcentrum, kan svara på frågor om experimentell musik, ljudkonst, elektronisk musik, ljud i offentliga rum, nutida konstmusik, avantgardemusik. sanne_krogh.groth[at]kultur.lu.se, +45 27 28 34 35
Fake news och desinformation på nätet
Mia-Marie Hammarlin, forskare vid Institutionen för kommunikation och medier, kan svara på frågor som rör fake news och desinformation på nätet. 0730-87 14 60, Mia-Marie.Hammarlin[at]kom.lu.se
Familjeförhållanden
Hans Swärd, professor vid Socialhögskolan. Forskar om fattigdom, sociala problem, hemlöshet, socialt arbete och det sociala arbetets historia. 046-222 94 15, 0702-09 46 15 Hans.Sward[at]soch.lu.se
Friluftsliv och medborgarfostran
Sommarläger för barn och ungdomar, scoutläger, tältning och därmed förknippade företeelser. Björn Lundberg, historiker, 0707-36 88 66, bjorn.lundberg[at]hist.lu.se
Gatukonst, graffiti och konst i det offentliga rummet
Peter Bengtsen är konsthistoriker och sociolog med specialinriktning på gatukonst (street art). Han kan svara på frågor om gatukonst, Banksy, graffiti, konst i det offentliga rummet, eko-kritisk konst, samt om konst och kultur mera generellt. peter.bengtsen[at]kultur.lu.se
Högtider
Mia-Marie Hammarlin kan tala om traditioner och ritualer som hör sommaren till. 0730-87 14 60, Mia-Marie.Hammarlin[at]kom.lu.se
Idrott
Erwin Apitzsch är idrottspsykolog. Kan resonera om psykologiska aspekter på idrott som exempelvis vad som händer när ett lag drabbas av kollektiv kollaps och hur kan det undvikas, 0708-14 48 65, erwin.apitzsch[at]psy.lu.se
Björn Lundberg, historiker, har skrivit Frontlöparen, en biografi om Gunder Hägg. Kan svara på frågor om idrottshistoria, friidrott, löpning. 0707-36 88 66, bjorn.lundberg[at]hist.lu.se
IT-attacker
Martin Hell, universitetslektor vid Elektro- och informationsteknik, LTH, 046-222 43 53, 0702-62 83 76, martin.hell[at]eit.lth.se
Katolicismen i historia och nutid
Yvonne Maria Werner, professor vid Historiska institutionen, kan svara på frågor om katolska kyrkans historia från reformationstiden och fram till dags dato, om förhållandena i Vatikanen och dagens kyrkopolitik och kyrkopolitiska kontroverser och konflikter. yvonne_maria.werner[at]hist.lu.se, 046-222 01 56, 0732-46 86 83
Kreativitet och tänkande
Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi, forskar på expertis, kreativitet och improvisation samt om konst och hantverk. 0709-20 81 25, ingar.brinck[at]fil.lu.se. Hon svarar gärna på frågor om:
- Kreativitet och improvisation i vardagen
- Expertkunskap och thinking-in-doing: Om expertis hos dansare, kampsportare och bergsklättrare
- Upplevelser av konst och konsthantverk: ”Är det nåt fysiskt eller måste man tänka också?”
Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap, studerar begreppsbildning och semantik, samt tänkandets och språkets utveckling. Han kan även svara på frågor om skillnaden mellan ljudböcker och vanliga böcker. Peter.Gardenfors[at]lucs.lu.se, 046-222 48 17, 0709-14 62 46
Kriskommunikation
Nils Gustafsson, Institutionen för strategisk kommunikation, Campus Helsingborg. Kan uttala sig om sociala medier, politisk kommunikation, aktivism och influencers. Telefon: +46 42 35 65 18 Mobiltelefon: +46 73 662 64 56
Cecilia Cassinger, Institutionen för strategisk kommunikation, Campus Helsingborg. Kan uttala sig om kriskommunikation, turism, aktivism, varumärkeskommunikation, platsvarumärke (t ex stad, nation, region), image, marknadsföring av offentlig verksamhet. Mejl: cecilia.cassinger[at]isk.lu.se Telefon: +46 42 35 65 25
Mats Heide, forskare vid Institutionen för strategisk kommunikation, Campus Helsingborg. Kan uttala sig om kriskommunikation.
E-post: mats.heide[at]isk.lu.se Telefon:+46 42 35 66 14
Kulturarv
Lars-Eric Jönsson, är etnolog och kan svara på frågor om kulturarv, kulturhistoria medicinhistoria och psykiatrins historia, 046-222 43 11, 0706-99 19 98, Lars-Eric.Jonsson[at]kultur.lu.se
Kultur, konst, evenemang
Katja Lindqvist, forskar om organisering och ledning i organisationer med särskilt fokus på kulturella och kreativa sektorn. katja.lindqvist[at]ism.lu.se +46 42 35 66 27
Ledarskap, professioner och arbetsliv
Johan Alvehus är docent i tjänstevetenskap och forskar om ledarskap och makt. Har bland annat projekt om chefers ohälsa och om verksamhetsutveckling i vården och kommer till hösten ut med en bok om professioner och organisationer. Kan även svara på frågor om arbetslivet efter Corona. https://www.ism.lu.se/johan-alvehus Kontakt: johan.alvehus[at]ism.lu.se
Anette Svingstedt, universitetslektor i tjänstevetenskap. Forskar om tjänsteorganisationer bland annat med fokus på lyssnande i organisationer anette.svingstedt@ism.lu.se, +46 42 35 66 30
Stefan Sveningsson, professor i organisation vid Ekonomihögskolan. Forskar inom strategi, organisationsförändring, chefsarbete, ledarskap och identitet. 046-222 46 60, stefan.sveningsson@fek.lu.se
Lärandets psykologi
Hans Teke, doktorand i utbildningsvetenskap, kan svara på frågor om effekter av senarelagda skolstarter. hans.teke[at]uvet.lu.se, 0739-29 10 01
Migrantarbetare inom gröna näringar/jordbruk
Johanna Alkan Olsson, forskare, specialist på migrantarbetare inom jordbruket och de gröna näringarna, 0727-41 79 90, johanna.alkan_olsson[at]cec.lu.se
Miljöpolitik
Åsa Knaggård, lektor i statsvetenskap, miljöpolitik, public policy och relationen vetenskap-politik. 046-222 01 64, asa.knaggard[at]svet.lu.se
Roger Hildingsson, statsvetare, forskar och undervisar inom miljö- och klimatpolitik, samhällsstyrning och omställningen till ett post-fossilt samhälle. 046-222 47 62, 0706-93 15 71, roger.hildingsson[at]svet.lu.se
Mjukvaran – kan vi kontrollera den eller kontrollerar den oss?
Per Runeson är prefekt vid Institutionen för datavetenskap, LTH, och forskar kring den allt mer komplexa programvara som byggs in i våra maskiner och datorer, 046-222 93 25, per.runeson[at]cs.lth.se
Mode, kläder och stil – nu och då
Philip Warkander, universitetslektor modevetenskap, kan svara på frågor om samtidens och framtidens mode, design, bransch och hållbarhet, philip.warkander[at]kultur.lu.se, 0734-09 85 23
Emma Severinsson, universitetslektor modevetenskap, kan svara på frågor om 1900-talets modehistoria och koppling till samtida fenomen. Även kvinnohistoria och genusperspektiv. emma.severinsson[at]kultur.lu.se, 0739-03 73 22
Pernilla Rasmussen, universitetslektor modevetenskap, kan svara på frågor om äldre mode- och textilhistoria. pernilla.rasmussen[at]kultur.lu.se, 0730-85 72 17
Musik
Patrik Sandgren, musiketnolog och arkivarie på Folklivsarkivet med Skånes musiksamlingar. Patrik har skrivit om ramsor och melodistrukturer i såväl populärmusik, vaggvisor som fotbollsfansens sång på läktarna. Han svarar även på frågor som rör skånsk folkmusik, särskilt äldre spelmanshistoria. Skånes musiksamlingar är ett traditionsarkiv för i huvudsak folklig musik och visa till både fest och vardag, 046-222 36 12, 0727-36 46 46, Patrik.Sandgren[at]folklivsarkivet.lu.se
Thomas Olsson, musikvetare som gärna svarar på frågor inom fälten rock, jazz samt musik och samhälle. Särskilt intresserad av progressiv rock, musikproduktion och gitarrer, 046-222 32 75, 0766-31 95 70, Thomas.Olsson[at]kultur.lu.se
Nordirland, narrativ och konflikter
Det förflutnas roll i konflikter, konflikten på Nordirland, Nordirlands historia, muralmålningar på Nordirland, Brexit, samt Brexits påverkan på Nordirland och relationen mellan Storbritannien och Irland. Fredrika Larsson, doktorand och lärare i Freds- och konfliktvetenskap, Fredrika.Larsson[at]hist.lu.se, 0705-39 82 76
Politik och litteratur
Torbjörn Forslid och Anders Ohlsson, båda professorer i litteraturvetenskap, kan svara på frågor om vilken roll litteraturen spelar för dagens politiker. Torbjörn Forslid, 046-222 84 73, torbjorn.forslid[at]litt.lu.se och Anders Ohlsson, 046-222 84 67, anders.ohlsson[at].lu.se
Johan Stenfeldt, docent och forskare, kontaktas för frågor om kommunism, nazism och senare politisk extremism i dessa idériktningar. Har skrivit boken Renegater, som handlar om två politiska ledare – Nils Flyg och Sven Olov Lindholm – som under sina respektive liv bytte plats på det ideologiska spektrat: Flyg var kommunist och blev nazist, Lindholm nazist men blev kommunist.
Kan även kontaktas kring frågor om totalitarism och hoten mot demokratin mera allmänt. johan.stenfeldt [at] hist.lu.se, 046–222 48 76
Reklam, dold reklam, nya former av reklam och marknadsföring på nätet
Helena Sandberg, docent i medie- och kommunuikationsvetenskap, helena.sandberg[at]kom.lu.se, +46 706-11 91 80
Retorik
Anders Sigrell är professor i retorik och kan således tillfrågas så snart det handlar om tal och/eller texter som ska analyseras, Anders.Sigrell[at]kom.lu.se
Resande och klimatet
Charlotte Hagström, etnolog, 046-222 68 15, 0706-29 73 40, Charlotte.Hagstrom[at]kultur.lu.se (Om cyklande, tågsemester och järnvägar.)
Samarbete och normer
Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi, forskar på normer och ordlös kommunikation. 0709-20 81 25, ingar.brinck[at]fil.lu.se. Hon svarar gärna på frågor om:
- Att göra saker tillsammans: Samarbetsförmåga och sociala normer
- Ordlös kommunikation
Samhällets sårbarhet/riskhantering och samhällsviktig verksamhet
Henrik Tehler, professor i Risk och Säkerhet, Henrik.Tehler[at]risk.lth.se, 046-222 48 50
Satir och humor i valrörelser
Joanna Doona forskar på satirens publik, politisk kultur och medborgerligt engagemang. Hennes nuvarande arbete rör satir under valrörelser, med fokus på den yngre publikens gränsdragningar och interaktion med olika exempel av svensk public service-satir. Kontaktuppgifter: joanna.doona[at]kom.lu.se
Semester och resande
Malin Zillinger, forskar om hur människor reser, vilken typ av information de föredrar, hur de faktiskt rör sig i tid och rum, och hur nya former av turism uppstår. Kan även uttala sig om besöksnäringen, mobilitet och destinationer. Malin.zillinger@ism.lu.se, +46 42 35 66 11
Carina Sjöholm, etnolog, forskar om resor i böckers och författares fotspår. Carina Sjöholm är författare till boken ”Litterära resor: turism i spår en efter böcker, filmer och författare”. Kan även svara på frågor som rör våra skärgårdar, Carina.sjoholm[at]ism.lu.se, 0706-96 73 88
Semester under knappa förhållanden
Torbjörn Hjort vid Socialhögskolan i Lund har forskat om fattiga familjers boende och konsumtion. Kan uttala sig om den psykologiska och praktiska svårigheten att vara sparsam och varför fattigdom alltmer ses som ett personligt misslyckande snarare än ett samhällsproblem, 046-222 30 61, 0707-39 62 56, torbjorn.hjort[at]soch.lu.se
Angelica Angelin kan svara på frågor om fattigdom, socialbidrag och ungdomsarbetslöshet. Angelica.angelin[at]soch.lu.se, 0709-15 07 63
Skvaller och skandaler
Mia-Marie Hammarlin, forskare vid Institutionen för kommunikation och medier, kan prata om skandaler, vilket är hennes huvudområde och om kommunikation face-to-face, såsom skvaller och småprat: 0730-87 14 60, Mia-Marie.Hammarlin[at]kom.lu.se
Sol, ljus och färger – hur vi påverkas psykiskt?
Thorbjörn Laike, lektor i miljöpsykologi, 046-222 70 78, 046-222 76 04, Thorbjorn.Laike[at]arkitektur.lth.se
Språkfrågor
Marit Julien, professor i nordiska språk på språk- och litteraturcentrum (SOL) kan svara på frågor om nordiska språk, svenska och samiska. marit.julien[at]nordlund.lu.se, 046–222 87 07
Sociala robotar och AI
Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi, forskar på normer, sociala robotar och ordlös kommunikation. 0709-20 81 25, ingar.brinck[at]fil.lu.se. Hon svarar gärna på frågor om:
- Sociala robotar idag och imorgon; Det mänskliga hos robotar
- AI förändrar vår syn på kärlek, vänskap och samarbete
Sommardeckare och sommarlitteratur
Kerstin Bergman, docent i litteraturvetenskap vid Lunds universitet, medlem av Svenska Deckarakademin, deckarrecensent och deckarförfattare. Har skrivit Swedish Crime Fiction: The Making of Nordic Noir (2014) och Deckarnas svenska landskap: Från Skåne till Lappland (red. 2014). Är författare till deckarna Oskuld och oleander (2020) och Förgätmigej. Bloggar om deckare på crimegarden.se, Kerstin.bergman[at]litt.lu.se, 0762-26 26 85
Anders Ohlson och Torbjörn Forslid, professorer i litteraturvetenskap. Litterära kändisskap – från GW Persson till Selma Lagerlöf. Politikernas sommarläsning – vad säger den om dem? Vilka signaler vill politiker skicka genom att berätta vilka böcker de gillar? anders.ohlson[at]litt.lu.se, 0706-30 52 43 och torbjorn.forslid[at]litt.lu.se, 0731-52 30 63
Språk – gester och vuxen språkinlärning
Marianne Gullberg, professor psykolingvistik, vetenskaplig chef Humanistlaboratoriet, 046-222 03 89, marianne.gullberg[at]ling.lu.se
Transport, logistik och risker
Anders Wretstrand, docent vid LTH och forskare vid K2, forskar på strategi, policy och planering inom kollektivtrafik samt särskilda gruppers behov. Han svarar på frågor om kollektivtrafik i sommartid, 0766-32 78 65, anders.wretstrand[at]tft.lth.se
Fredrik Pettersson, post doc vid K2 och LTH, forskar på ett regionalt superbuss-koncept – en satsning på bekvämare bussresor i Skåne, 0737-15 63 58, fredrik.pettersson[at]tft.lth.se
Trygga platser
Vad är det som gör att vi trivs och känner oss trygga i offentliga, gemensamma ytor? Elisabeth Högdahl etnolog och lektor i Service Management, elisabeth.hogdahl[at]ism.lu.se, 0705-51 52 26
Upptäckarglädje – Vad tittar människor på? (under sommaren och annars)
Carina Sjöholm, etnolog, forskar om resor i böckers, filmers och författares fotspår. Carina Sjöholm är författare till boken ”Litterära resor: turism i spår en efter böcker, filmer och författare”. Kan även svara på frågor som rör våra skärgårdar och sommargäster-bofasta-problematik, Carina.sjoholm[at]ism.lu.se, 0706-96 73 88
Vattenbrist och vattenpolitik
Martina Angela Caretta, kulturgeograf, forskar om vattenbrist och hur detta påverkar migration och konflikter världen över. Hon medverkar i FNs klimatrapport (IPCC) där hon håller i kapitlet som handlar om sårbarhet, påverkan och anpassning kring vattenbrist. Läs mer https://www.keg.lu.se/en/martina-angela-caretta Kontaktuppgifter: martina_angela.caretta[at]keg.lu.se
Äldreomsorg, åldrande och ålderism
Tove Harnett forskar om äldreomsorg, åldrande och ålderism. Hon har undersökt många aspekter av äldreomsorg: från äldreboenden med profil till att åldras med missbruksproblem. Leder ett projekt som handlar om hur åldersgränser används för att organisera äldreomsorg och annat stöd. Läs mer https://www.soch.lu.se/tove-harnett. Kontaktuppgifter (nås ej 1 -27 juli): tove.harnett[at]soch.lu.se
Ekonomi och samhälle
Kommunal ekonomi under sommaren
Ulf Ramberg, universitetslektor i företagsekonomi och forskningsledare för KEFU, är expert på kommunal ekonomi och hur kommunerna påverkas över årscykeln av satsningar, investeringar och förändringar i omvärlden, 046-222 49 60, Ulf.Ramberg[at]fek.lu.se. Ej nåbar under juli.
Penningpolitik, klimat och coronapandemin
Fredrik NG Andersson, docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan. 070-288 08 93, fredrik_n_g.andersson[at]nek.lu.se.
Trender, konsumtion och varumärken – vad lockar kunderna i sommar?
Johan Anselmsson, professor i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan. Kan svara på frågor om företags marknadsföring under sommaren, handel i stadskärnor, värden som driver försäljning, starka varumärken och prissättningsstrategier. Undersöker just nu hur nätjätten Amazons etablering i Sverige påverkar konsumenters beteenden och uppfattningar. Forskar även om handelns utveckling och anser att cityhandel och stadskärnornas utveckling bör vara en valfråga. 0709-96 76 80, johan.anselmsson[at]fek.lu.se
Emma Samsioe, forskar om konsumtion och konsumtionsbeteenden, nya digitala plattformar för matkonsumtion. Kan även uttala sig om hållbart mode och fast fashion. emma.samsioe@ism.lu.se +46 42 35 66 67
Cirkulärekonomi
Hervé Corvellec, professor i företagsekonomi. Aktiv och forskar inom avfallshantering, cirkulär ekonomi, herve.corvellec[at]ism.lu.se, +46 42 35 66 03
Oksana Mont (hållbar konsumtion och produktion) Professor, Internationella miljöinstitutet Tel: 046-222 02 50, Oksana.Mont[at]iiiee.lu.se
Naoko Tojo (producentansvar/EPR), universitetslektor, Internationella miljöinstitutet, 046-222 02 60, naoko.tojo[at]iiiee.lu.se
Deniz Koca, forskare Centrum för miljö- och klimatvetenskap, bioekonomi, cirkulär ekonomi, natural resources 046-222 48 66, mobil: 0733-80 06 87, deniz.koca[at]cec.lu.se.
Semester i juli
Delningsekonomi, Hållbar konsumtion
Emma Samsioe, forskar om konsumtion och konsumtionsbeteenden, nya digitala plattformar för matkonsumtion. Kan även uttala sig om hållbart mode och fast fashion.
Oksana Mont (hållbar konsumtion och produktion) professor, Internationella miljöinstitutet Tel: 046-222 02 50, Oksana.Mont[at]iiiee.lu.se
Entreprenörskap och lärande, ny teknik
Diamanto Politis, professor i entreprenörskap, Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship vid Ekonomihögskolan. Entreprenöriellt lärande och utbildning med fokus på hur individer utvecklar erfarenhetsbaserad kunskap för att skapa nya affärsmöjligheter. Kommersialisering av ny teknik och akademiskt entreprenörskap. 046-222 68 26, 070-8884302, diamanto.politis[at]fek.lu.se.
Anna Brattström, universitetslektor i entreprenörskap, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, docent i entreprenörskap vid Handelshögskolan i Stockholm. Entreprenörskap, innovation management, startups, tillväxt hos nya bolag och gruppdynamik i en innovationskontext. 0733-86 79 49, anna.brattstrom[at]fek.lu.se
Smart matchning med AI – skolval, organ, flyktingar
Tommy Andersson, professor i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan, har matematiska modeller för hur man ska matcha skolval och platser (aktuellt inför terminsstarten!), liksom donator och mottagare gällande njurar och flyktingar med lämplig mottagningsort. 046-222 49 70, tommy.andersson[at]nek.lu.se
IPCC Expert
Luis Mundaca (klimat, miljöekonomi, miljöpolitiska styrmedel) AR5 WG3 – MITIGATION, huvudförfattare till kap 3: Social, Economic and Ehical Concepts, professor, Internationella miljöinstitutet,046-222 02 57, 0704-94 94 57, Luis.Mundaca[at]iiiee.lu.se
Markku Rummukainen, professor, klimat, klimatförändringar och FN:s klimatförhandlingar, 046-222 96 84, 0708-18 68 89, markku.rummukainen[at]nateko.lu.se
Utvecklingen inom jordbruk och landsbygd
Mark Brady, forskare Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), jordbruk, markfrågor och ekosystemtjänster, EU:s jordbrukspolitik/CAP, ekonomiska konsekvenser m m. 0722-37 04 29, Mark.brady[at]cec.lu.se.
Martin Nordin, utredare på AgriFood på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Kan svara på frågor om inkomstojämlikhet, Skånes och Blekinges arbetsmarknad, jordbruk och land vs stad. 0709-55 80 70, martin.nordin[at]agrifood.lu.se
Turism
Malin Zillinger, forskar om hur människor reser, vilken typ av information de föredrar, hur de faktiskt rör sig i tid och rum, och hur nya former av turism uppstår. Kan även uttala sig om besöksnäringen, mobilitet och destinationer. Malin.zillinger@ism.lu.se, +46 42 35 66 11
Cecilia Cassinger, varumärkesarbete i städer, regioner och länder. Forksar om hur turistmetropoler arbetar för hållbar turism, etc, 042- 35 25 65, cecilia.cassinger[at]isk.lu.se
Erika Andersson Cederholm forskar om livsstilsföretagande på landsbygden, t ex hästgårdar och turismverksamheter som Bed & Breakfast och liknande. 0703-51 90 84, Erika.Andersson_Cederholm[at]ism.lu.se
Josefine Östrup Backe, forskar om kulinarisk och lokal turism. josefine.ostrup_backe@ism.lu.se
Stefan Gössling forskar om turismens inverkan på klimat/miljö. 0704-92 26 34, Stefan.Gossling[at]ism.lu.se
Turism och dess miljöpåverkan
Micael Runnström, forskar och undervisar inom naturgeografi och geografisk informationsvetenskap (GIS). Expertis bland annat inom ekosystem, känsliga miljöer och påverkan av turism. 046- 222 00 89, micael.runnstrom[at]gis.lu.se
Lunds universitet grundades 1666. Här finns 46 000 studenter och över 8 400 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Lunds universitet rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Prenumera på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av våra drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella händelser: https://www.lu.se/kategori/nyhetsbrevet-apropa
Marknadsnyheter
Delårsrapport tre 2024
Stockholm 2024-11-14
Fullständig rapport finns bilagd samt på bolagets hemsida https://nanocapgroup.com/financial-reports
Finansiell översikt
KONCERNEN (MSEK) | Q32024 | Q32023 | q1-32024 | q1-32023 | Helår2023 | |
Totala intäkter MSEK | 7,4 | 7,2 | 24,8 | 25,5 | 34,0 | |
Resultat efter finansiella poster MSEK | -16,9 | -5,9 | -21 | -47,2 | -47,8 | |
Balansomslutning MSEK | 75,6 | 94,4 | 75,6 | 94,4 | 94,7 | |
Soliditet (%) | 85,6 | 83,9 | 85,6 | 83,9 | 83,5 | |
Resultat per aktie i snitt (sek) | -2,48 | -1,41 | -3,18 | -6,73 | -6,54 | |
MODERFÖRETAGET (MSEK) | Q32024 | Q32023 | q1-32024 | q1-32023 | Helår2023 | |
Totala intäkter MSEK | 0,4 | 0,6 | 1,4 | 2,0 | 2,4 | |
Resultat efter finansiella poster MSEK | 2,9 | 0,0 | 6,6 | -3,9 | -4,4 | |
Balansomslutning MSEK | 58 | 56,4 | 58 | 56,4 | 57,6 | |
Soliditet (%) | 71,2 | 48,9 | 71,2 | 48,9 | 45,7 | |
Resultat per aktie i snitt (sek) | 0,51 | 0,00 | 1,15 | -0,93 | -1,23 |
VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER PERIODEN (KVARTAL tre 2024)
- Det har inte skett händelser av väsentlig betydelse för NanoCap under perioden.
VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER PERIODENS UTGÅNG (KVARTAL tre 2024)
- Det har inte skett händelser av väsentlig betydelse för NanoCap efter periodens utgång
VD har ordet
Detta kvartal har varit något svagare för NanoCap, inom ramen för en fortsatt svag marknad. Vi söker aktivt efter positiva tecken inom mikrosektorn, men de är i stort sett frånvarande. Vi fortsätter att noggrant utvärdera potentiella bolag men bedömer att våra kärninnehav erbjuder en betydande uppsida jämfört med alternativa investeringar. Under kvartalet minskade substansvärdet marginellt, från 23 till 21 kronor per aktie. Bland orsakerna till minskningen finns negativ utveckling i innehaven i MOBA och Mediacle, som noterade nedgångar på 12 % respektive 17 %. Av det totala negativa rörelseresultatet om 16,9 MSEK kan cirka 15,3 MSEK hänföras till nedskrivningar av aktievärden, varav cirka 11 MSEK gäller dotterbolaget B01 Invest.
De få positiva tecknen kommer från områden där vi har direkt kontroll, särskilt vårt rörelsedrivande bolag Precisionstål, som fortsatt visar tillväxt om cirka nio procent. Rörelseresultatet var positivt, om än blygsamt, med ett överskott om 0,1 MSEK. Mer betydelsefull var dock den ökade ordervolymen, som vid periodens utgång visar på ökad aktivitet och lovande utsikter för fortsatt tillväxt.
Mot denna bakgrund noterar vi återigen att räntehöjningarna, som inleddes 2022, haft en stor påverkan på mikrosektorn. Värderingarna på småbolag har minskat markant, och investerarnas intresse har svalnat, vilket resulterat i lägre likviditet. Under dessa marknadsförhållanden har hög transaktionsintensitet ofta lett till förluster, då den minskade likviditeten skapar större volatilitet och osäkerhet i aktiekurserna. I detta klimat har en långsiktig strategi blivit mer hållbar, med fokus på våra kärninnehav och deras utveckling för att generera stabila vinster och starka kassaflöden som kan motstå konjunktursvängningar.
Med denna insikt riktar NanoCap sina resurser mot att vidareutveckla de nuvarande kärninnehaven. Vi bedömer att det är viktigare att stödja dessa bolag och bidra till att de genomför lönsamma och hållbara investeringar än att aktivt söka nya direktinvesteringar i NanoCap. Genom att bygga en robust portfölj med långsiktigt värdeskapande bolag kan NanoCap bättre hantera marknadens osäkerheter och skapa en stabil grund för framtida avkastning, snarare än att förlita sig på kortsiktiga transaktionsvinster i ett oförutsägbart marknadsklimat.
Avslutningsvis: Världen omkring oss är fylld av både utmaningar och möjligheter, men genom att fokusera på det vi kan påverka och se möjligheter istället för hot, samtidigt som vi inte låter oss påverkas av bruset runtomkring, når vi våra mål snabbare. Med fokus på prestation, våra kärninnehav och våra medarbetare är jag övertygad om att NanoCap befinner sig i rätt position för att skapa långsiktig utveckling.
På återhörande,
Thomas Jansson,
//
För mer information, kontakta bolaget på:
ir(at)nanocapgroup.com
www.nanocapgroup.com
Denna information är sådan information som NanoCap Group AB (publ) är skyldigt att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning (EU nr 596/2014). Informationen lämnades, genom angiven kontaktpersons försorg, för offentliggörande den 14 november 2024 18:00 CET.
NanoCap Group AB (publ)
NanoCap har som verksamhet att äga tillväxtbolag samt utveckla och lansera in-house projekt. Målet är att de bolag NanoCap äger i inom 36 månader ska struktureras och förberedas för notering. NanoCap har för avsikt att vara aktiva i våra portföljbolag.
NanoCap Group AB (publ) är listat på Nasdaq First North Growth Market. Amudova AB är NanoCap Group ABs Certified Adviser. Tel: 08-546 017 58 E-mail: info@amudova.se.
Marknadsnyheter
Kommuniké från extra bolagsstämma den 14 november 2024 i Respiratorius AB (publ)
Idag, den 14 november 2024, hölls extra bolagsstämma i Respiratorius AB (publ). Nedan följer en sammanfattning av de beslut som fattades.
Beslut om (A) ändring av bolagsordningen; och (B) minskning av aktiekapitalet för förlusttäckning
Stämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag om ändring av bolagsordningens 4–5 §§ så att gränserna för aktiekapitalet och antalet aktier i bolaget ändras.
Stämman beslutade vidare i enlighet med styrelsens förslag om minskning av bolagets aktiekapital med 10 197 100,85 kronor för förlusttäckning och utan indragning av aktier. Genom minskningen minskar aktiekapitalet från 25 492 744,85 kronor till 15 295 644,00 kronor varvid samtidigt aktiens kvotvärde minskar från 0,05 kronor till cirka 0,030 kronor.
Beslut om (A) ändring av bolagsordningen; och (B) sammanläggning av aktier
Stämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag om sammanläggning av aktier (s.k. omvänd split) innebärande att 100 befintliga aktier sammanläggs till 1 aktie (1:100). Syftet med sammanläggningen är att uppnå ett för bolaget ändamålsenligt antal aktier och förbättra handelsvillkoren och tillförlitligheten avseende bolagets aktiekurs. Sammanläggningen innebär att antalet aktier minskas till totalt 5 098 548 stycken. Samtidigt ökar aktiens kvotvärde från cirka 0,030 kronor till 3 kronor. För att möjliggöra sammanläggningen beslutades det även om ändring av bolagsordningens 5 § så att gränserna för antalet aktier i bolaget ändras.
Styrelsen bemyndigades att fastställa avstämningsdag för sammanläggningen, vilken dock inte får infalla före den tidpunkt då beslutet om sammanläggningen har registrerats vid Bolagsverket. Vidare information om förfarandet vid sammanläggningen kommer att offentliggöras i samband med att styrelsen beslutar om avstämningsdag.
Lund den 14 november 2024
Respiratorius AB (publ)
För ytterligare information, vänligen kontakta:
Johan Drott
VD Respiratorius AB
+46 709-22 41 40
johan.drott@respiratorius.com
Denna information lämnades, genom ovanstående kontaktpersons försorg, för offentliggörande den 14 november 2024.
Respiratorius AB (publ) utvecklar kandidater till nya effektiva läkemedel för behandling av aggressivt lymfom. Bolagets affärsidé är att utveckla kandidater till nya läkemedel baserade på patentsökta substanser, som i prekliniska studier visat överlägsna resultat jämfört med det som i dag betraktas som standardbehandling. För mera information om Respiratorius, besök www.respiratorius.com.
Marknadsnyheter
Savills: Svenska kontorsmarknaden fortsatt stark i internationell jämförelse
14 november 2024
Savills: Svenska kontorsmarknaden fortsatt stark i internationell jämförelse
Enligt Savills senaste researchrapport är den svenska kontorsmarknaden fortsatt attraktiv för investerare, med en investeringsvolym på 15 miljarder kronor fram till tredje kvartalet 2024. Svenska institutioner dominerar marknaden på både köp- och säljsidan. Den tidigare snabbväxande coworking-trenden avtar i takt med att traditionella hyresvärdar erbjuder hyresgäster flexiblare villkor och ökande kostnader pressar coworking-operatörer.
Ur ett europeiskt perspektiv står Sverige ut som en stabil investeringsmarknad. Under perioden Q1–Q3 2024 stod Stockholm för hela 96% av den totala transaktionsvolymen på kontorsmarknaden. Under Q3 2024 hade Stockholm CBD ett av de lägsta direktavkastningskraven och den fjärde högsta hyresnivån i Europa. Vakansgraden i Stockholm CBD låg 110 punkter under genomsnittet på 8,7% för 26 utvalda CBD-områden i Europa, däribland Paris, Milano, Madrid och London-City, vilket indikerar en stark efterfrågan på effektiva kontorsytor i centrala lägen.
Kontorsinvesteringarna för årets tre första kvartal låg i nivå med 2023, dock fortfarande under det femåriga genomsnittet på 28 miljarder kronor. Svenska investerare dominerade med 100% av den totala transaktionsvolymen, och institutionerna och pensionsfonderna stod för 60% av förvärvsvolymen för kontor. Dessa långsiktiga investerare stärkte ytterligare sin närvaro på den svenska kontorsmarknaden, vilket bidrog till att Sverige hade en av de lägsta direktavkastningskraven för kontor i Europa, på 4,0%.
– Vi ser en tydlig polarisering på kontorsmarknaden där högkvalitativa fastigheter i attraktiva lägen fortsatt är eftertraktade, medan ineffektiva fastigheter i sekundära områden möter utmaningar. Investerare söker alltmer efter fastigheter med rätt ESG-profil och flexibilitet för att minska vakansrisken och stärka konkurrenskraften, säger Niklas Samuelsson, Vd på Savills Sweden.
Samtidigt har coworking-utbudet i Stockholm ökat med 400 % sedan 2014 men förväntas under 2024 uppvisa en viss avmattning i Stockholm, Göteborg och Malmö.
– Efter en snabb tillväxt saktar nu coworking-marknaden i storstäderna in, när traditionella hyresvärdar erbjuder hyresgästerna mer flexibla villkor och stigande kostnader påverkar operatörerna. Under 2024 förväntas coworking-utbudet i storstäderna att minska med 2,7%, och vissa coworking-aktörer har redan lämnat marknaden, säger Maryrose David, analyschef på Savills Sweden.
Savills genomförde även en enkät bland svenska kontorshyresgäster under våren och sommaren 2024 som visade att närhet till kollektivtrafik och moderna kontorsmiljöer värderades högt. Många föredrog en hybrid arbetsmodell, med distansarbete kombinerat med närvaro på kontoret. Trots hög närvaro mitt i veckan var efterfrågan på större kontorsytor låg, även om hyresgäster påpekade behovet av fler samtals- och teamsrum. Undersökningen visade också ett behov av tydligare riktlinjer för distansarbete och bättre samordning för att stärka kontorsnärvaron.
Rapporten inkluderade även en jämförelse mellan kontorsmarknaderna i Sverige, Europa och USA. Resultaten indikerade att den svenska och europeiska kontorsmarknaden hade återhämtat sig starkare än den nordamerikanska efter pandemin, med lägre vakansgrader, bättre utvecklad kollektivtrafik och mer robusta internationella investeringar. I kontrast stod USA inför högre vakansgrader och lägre efterfrågan, vilket tydliggjorde regionala skillnader i kontorsmarknadens framtida utveckling.
För information kontakta:
Niklas Samuelsson, Vd Savills Sweden
Tel: +46 73 349 87 49
Maryrose David, Head of Research Savills Sweden
Tel: +46 73 634 51 13
Om Savills
Savills är en av världens ledande fastighetsrådgivare med 40 000 anställda och över 700 kontor i 70 länder runt om i världen. I Sverige tillhandahåller Savills bred expertis till både lokala och internationella kunder. Vi erbjuder rådgivning inom fastighetstransaktioner, corporate finance, värdering, analys och due diligence, uthyrning, hyresgästrådgivning, fastighetsförvaltning, fastighetsservice samt bygg- och projektledning. Las mer på savills.se
-
Analys från DailyFX9 år ago
EUR/USD Flirts with Monthly Close Under 30 Year Trendline
-
Marknadsnyheter2 år ago
Upptäck de bästa verktygen för att analysera Bitcoin!
-
Marknadsnyheter4 år ago
BrainCool AB (publ): erhåller bidrag (grant) om 0,9 MSEK från Vinnova för bolagets projekt inom behandling av covid-19 patienter med hög feber
-
Analys från DailyFX11 år ago
Japanese Yen Breakout or Fakeout? ZAR/JPY May Provide the Answer
-
Analys från DailyFX11 år ago
Price & Time: Key Levels to Watch in the Aftermath of NFP
-
Analys från DailyFX7 år ago
Gold Prices Falter at Resistance: Is the Bullish Run Finished?
-
Marknadsnyheter1 år ago
Därför föredrar svenska spelare att spela via mobiltelefonen
-
Nyheter6 år ago
Teknisk analys med Martin Hallström och Nils Brobacke