Marknadsnyheter
Lunds universitets valexpertlista 2022
Här finner du statsvetare, ekonomer, historiker med flera, som kan kommentera dagsaktuella händelser eller ge långsiktiga analyser kring frågor som rör olika val.
Parlamentarism, partier och val (samtliga statsvetare)
Hanna Bäck, hanna.back@svet.lu.se, 046-222 01 61
Område: väljarbeteende, strategiskt röstande, regeringsbildning och koalitionspolitik
Annika Fredén, Annika.freden@svet.lu.se, 046-222 45 54
Område: väljarbeteende och opinion
Anthoula Malkopoulu, anthoula.malkopoulou@svet.lu.se
Område: Högerkantspartier
Malena Rosén Sundström, malena.rosen_sundstrom@svet.lu.se, 046- 222 49 94
Område: Centerpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna
Anders Sannerstedt, anders.sannerstedt@svet.lu.se,
Område: Sverigedemokraterna, kommunalpolitik, lokalval, folkomröstningar
Florence So, florence.so@svet.lu.se
Område: Partipolitik och val
Mikael Sundström, mikael.sundstrom@svet.lu.se
Område: Centerpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna
Juridiska aspekter på val, överklagande av val samt regeringsbildning
Vilhelm Persson, professor i offentlig rätt, 046-222 10 09, vilhelm.persson@jur.lu.se
Henrik Wenander, professor i offentlig rätt, 073-053 88 17, henrik.wenander@jur.lu.se
Expertinflytande i politiken
Maria Hedlund, statsvetare, maria.hedlund@svet.lu.se, 046-222 01 63
Åsa Knaggård, asa.knaggard@svet.lu.se, 046-222 01 64
EU och svenska valet, Europafrågor
Maria Strömvik, statsvetare, 046-222 04 87, maria.stromvik@svet.lu.se
Anamaria Dutceac Segesten, statsvetare, anamaria.dutceac_segesten@eu.lu.se, 0768-07 55 28
Område: Sociala medier, valkampanjer, europapolitik, nationella och europeiska identiteter, Balkan, Öst- och Centraleuropa
Säkerhetspolitik, utrikespolitik och underrättelseanalys
Rickard Bengtsson, statsvetare, rikard.bengtsson@svet.lu.se, 046-222 89 39
Område: Nato- och EU-politik
Tobbe Pettersson, tobbe.petterson@svet.lu.se, 046-222 89 33
Område: militär- och personbaserad underrättelseverksamhet, genusperspektiv på underrättelseverksamhet, underrättelsesamverkan, metoder och internationella operationer
Tony Ingesson, tony.ingesson@svet.lu.se
Område: Metoder, vilseledning, psykologiska- samt organisationsperspektiv
Magnus Andersson, magnus.andersson@svet.lu.se
Område: säkerhetstjänst, polisiär underrättelseverksamhet, terrorism och organiserad brottslighet
Johan Matz, johan.matz@svet.lu.se, 046-222 89 29
Område: sovjetisk och rysk utrikes- och säkerhetspolitik/säkerhetstjänst, underrättelseverksamhet
Wilhelm Agrell, wilhelm.agrell@svet.lu.se
Område: historiska perspektiv och svenskt underrättelseväsen
Karin Aggestam, karin.aggestam@svet.lu.se, 046-222 49 23, 0703-70 02 15
Område: utrikespolitik, diplomati och internationella förhandlingar, Mellanöstern
Annika Bergman Rosamond, annika.bergman_rosamond@svet.lu.se
Område: genusperspektiv på utrikes- och försvarspolitik
Annika Björkdahl, annika.bjordahl@svet.lu.se
Område: genusperspektiv på utrikespolitik
Catarina Kinnvall, catarina.kinnvall@svet.lu.se
Område: säkerhetspolitik
Mi Lennhag, mi.lennhag@svet.lu.se
Område: Öst- och Centraleuropa
Politisk polarisering och politik i sociala medier
Nils Gustafsson, nils.gustafsson@isk.lu.se, 042-35 65 18
Desinformation och påverkan av svenska valet
James Pamment, strategisk kommunikation, James.pamment@isk.lu.se, 042-35 65 82
Demokratifrågor
Ylva Stubbergaard, statsvetare, ylva.stubbergaard@svet.lu.se 046-222 80 49
Intresseorganisationer och civilsamhället
Ylva Stubbergaard, statsvetare, ylva.stubbergaard@svet.lu.se, 046-222 80 49
Annika Bergman Rosamond, annika.bergman_rosamond@svet.lu.se
Område: Populärkultur och politik, med betoning på kändisskap
Makteliter inom civilsamhället
Håkan Johansson, socialt arbete, hakan.johansson@soch.lu.se, 046-222 09 88, 0708-49 48 67
Malin Arvidsson, socialt arbete, malin.arvidson@soch.lu.se, 046-222 79 51
Statistik och valprognoser
Jonas Wallin, universitetslektor i statistik, jonas.wallin@stat.lu.se
Område: främst spatial (rumsberoende) statistisk och högdimensionell statistik, men även stokastisk modellering/maskininlärning inom epidemiologi. Även bayesiansk modellering inom “polls-of-polls” och valprognoser.
Historiska perspektiv
Lars Edgren, professor i historia, lars.edgren@hist.lu.se, 0705-78 83 67
Område: de politiska partiernas och partisystemets historia
Martin Ericsson, forskare i historia, martin.ericsson@hist.lu.se, 0704-59 02 98
Område: demokratins historia, politiskt våld i det förflutna, rösträttens historia
Språkbruk, självframställning, identitetspolitik, litteratur, kultur
Evelina Stenbeck, forskare i litteraturvetenskap, evelina.stenbeck@litt.lu.se, 0708-37 41 30
Område: hur politiker uttrycker sig, vilka symboler och metaforer de använder
Politik(er) och litteratur
Anders Ohlsson, professor i litteraturvetenskap, anders.ohlsson@litt.lu.se, 046-222 84 67
Område: kan prata om politiker som själva skriver eller på andra sätt använder litteratur i sin verksamhet.
Riksbank, penningpolitik, bostadsmarknad, finanskris
Fredrik NG Andersson, docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan, fredrik_n_g.andersson@nek.lu.se, 046-222 46 44
(kan även svara på frågor om klimat och hållbar utveckling hur ett makroekonomiskt perspektiv)
Arbetsmarknadspolitik
Niklas Selberg, forskare i arbetsrätt, niklas.selberg@jur.lu.se, 046-222 11 38
Område: för frågor om arbetsmarknad, arbetsrätt, gig-ekonomi, arbetskraftsmigration, nya LAS, kollektivavtal, stridsåtgärder
Andreas Inghammar, docent i handelsrätt på Ekonomihögskolan, andreas.inghammar@har.lu.se, 0733-91 96 02
Område: frågor om socialförsäkringar, pension, arbetsmarknadsfrågor, arbetsrätt, EU-arbetsrätt, diskrimineringsfrågor (särskilt i arbetslivet).
Roland Paulsen, docent i sociologi vid Ekonomihögskolan, roland.paulsen@fek.lu.se, 046-222 32 64, 0737-83 93 37
Område: I synnerhet frågor om Arbetsförmedlingen, arbetstidsförkortning och psykisk ohälsa
Anders Kjellberg, professor i sociologi, anders.kjellberg@soc.lu.se, +46 46 222 88 47, https://www.soc.lu.se/anders-kjellberg
Område: forskar bland annat om arbetskraftsmigration och fackliga organisationer
Christopher Mathieu, docent i organisations- och arbetssociologi, christopher.mathieu@soc.lu.se https://www.soc.lu.se/christopher-mathieu
Område: arbetsmarknad och kulturfrågor
Martin Nordin, utredare på AgriFood på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, martin.nordin@agrifood.lu.se, 0709-55 80 70
Område: Kan svara på frågor om inkomstojämlikhet, Skånes och Blekinges arbetsmarknad, jordbruk och land vs stad
Välfärdsfrågor
Niklas Altermark, niklas.altermark@svet.lu.se
Område: funktionhinderpolitik och socialpolitik
Moira Nelson, moira.nelson@svet.lu.se, 046-222 89 46
Område: socialpolitik
Martina Axmin, forskare i socialrätt, martina.axmin@jur.lu.se, 0704-77 89 85
Område: frågor om socialförsäkringssystemet inklusive pensioner samt gränsöverskridande hälso- och sjukvård
Titti Mattsson, professor i offentlig rätt med inriktning på socialrätt, medicinsk rätt, barnrätt, äldrerätt samt mänskliga rättigheter, titti.mattsson@jur.lu.se, 0703-27 74 63
Område: frågor rörande rättsliga, sociala och etiska frågor om socialtjänst och hälso- och sjukvård
Lina Maria Ellegård, docent i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan, lina_maria.ellegard@nek.lu.se, 046-222 86 80
Område: sjukvård med fokus på vårdval, konkurrens, ersättningsmodeller, digitalisering i primärvård.
Anders Anell, professor i företagsekonomi, anders.anell@fek.lu.se, 0705-85 35 04
Område: medicin och hälsovetenskap, sjukvårdsorganisation. Har bl.a. utrett primärvårdens resurser, styrning och organisation
Tommy Andersson, professor i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan, tommy.andersson@nek.lu.se, 046-222 49 70
Område: forskar på smart matchning med AI – skolval, njurbyten, placering av flyktingar. Hanhar matematiska modeller för hur man ska matcha skolval och platser, liksom donator och mottagare gällande njurar och flyktingar med lämplig mottagningsort. Lyfter frågor om rättvisa, effektivitet och likabehandling med hjälp av algoritmer.
Pensioner
Agneta Kruse, universitetslektor i nationalekonomi (pensionerad) vid Ekonomihögskolan, agneta.kruse@nek.lu.se, 0738-28 32 10, 046-222 86 69,
Område: svarar gärna på frågor om olika aspekter av pensionssystemet och pensionsreformer.
Andreas Inghammar, docent i handelsrätt vid Ekonomihögskolan, andreas.inghammar@har.lu.se, 0733-91 96 02
Område: frågor om socialförsäkringar, pension, arbetsmarknadsfrågor, arbetsrätt, EU-arbetsrätt, diskrimineringsfrågor (särskilt i arbetslivet)
Kändisar, aktivism och politik
Annika Bergman Rosamond, statsvetare, annika.bergman_rosamond@svet.lu.se, 046-222 46 91
Migration
Catarina Kinnvall, catarina.kinnvall@svet.lu.se, 0725-42 00 15, 046-222 80 94,
Johan Sandberg, doktor och biträdande lektor i sociologi, invandring och integration, johan.sandberg@soc.lu.se, +46 46 222 43 70, https://www.soc.lu.se/johan-sandberg
Brottsbekämpning och straff samt sexualbrott
Ulrika Andersson, professor i straffrätt, ulrika.andersson@jur.lu.se, 0702-573404
Linnea Wegerstad, forskare i straffrätt, linnea.wegerstad@jur.lu.se, 0739-495 637
Miljö- och klimatpolitik
Fariborz Zelli, statsvetare, fariborz.zelli@svet.lu.se, 046-222 47 64
Ina Möller, ina.moller@svet.lu.se, 046-222 89 41, 0739-04 09 54
Johannes Stripple, Johannes.stripple@svet.lu.se, 046-222 04 88, 0708-19 71 29
Område: svensk miljö- och klimatpolitik, berättelser om klimatframtider
Roger Hildingsson, roger.hildingsson@svet.lu.se, 046-222 47 62, 0709-3 15 71
Område: svensk miljö- och klimatpolitik
Tobias Nielsen, tobias.nielsen@svet.lu.se, 046-222 01 65
Åsa Knaggård, asa.knaggard@svet.lu.se, 046-222 01 64
Område: svensk miljö- och klimatpolitik
Magdalena Bexell, magdalena.bexell@svet.lu.se, 046-222 01 66
Område: globala hållbarhetsmålen, SDGs, Agenda 2030
Martin Hall, martin.hall@svet.lu.se, 046- 222 89 54
Område: djurrätt, rovdjurspolitik
Max Åhman, universitetslektor vid Miljö- och energisystem, max.ahman@miljo.lth.se, 046-222 95 43
Område: klimatpolitik och industrins omställning
Nationalism, främlingsfientlighet och radikalisering
Hanna Bäck, statsvetare, hanna.back@svet.lu.se, 046-222 01 61
Catarina Kinnvall, statsvetare, catarina.kinnvall@svet.lu.se, 0725-42 00 15, 046-222 80 94
Ted Svensson, statsvetare, ted.svensson@svet.lu.se, 046-222 03 43
Svensk infrastrukturs betydelse för ekonomi och arbete – historiska perspektiv på el, järnväg och teknikutveckling
Kerstin Enflo, professor i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan, kerstin.enflo@ekh.lu.se, 0703-74 83 91, 046-222 74 91
(Kan också tala om den svenska modellen och migration)
Internationell handel, handelspolitik, handelsavtal, globalisering
Maria Persson, docent i nationalekonomi, maria.persson@nek.lu.se, 046-222 46 70
Skolpolitik
Mikael Sundström, mikael.sundstrom@svet.lu.se, 0705-81 17 03
Anna Flyman Mattsson, anna.flyman_mattsson@nordlund.lu.se, 070-331 98 70
Område: svenska som andraspråk, ämnet i skolan, modersmålsundervisning, flerspråkighet i skolan
Antoinette Hetzler, professor i sociologi, antoinette.hetzler@soc.lu.se, +46 46 222 88 12, https://www.soc.lu.se/en/antoinette-hetzler
Område: privatisering av den offentliga sektorn, sociala rättigheter och reglerandet av den offentliga sektorn, samt kvinnodominerade yrken i den offentliga sektorn. Konflikt i skolan, elevers och lärares rättigheter och skolans klimat
Forskningspolitik och innovation
Olof Ejermo, professor i ekonomisk historia, innovationsekonomi, olof.ejermo@ekh.lu.se, 046-222 96 50, 0736-94 63 42
Område: investeringar i forskning och utveckling, innovation, företag, individer och akademi
Mats Benner, professor i forskningspolitik och rektor vid Ekonomihögskolan, mats.benner@ehl.lu.se, 0725-43 49 39, 046-222 76 20,
Område: frågor som rör forskningspolitik, universitetsstyrning och relationer mellan stat och näringsliv
Anna Jonsson, docent i organisation vid Ekonomihögskolan, anna.jonsson@fek.lu.se, 0708-69 89 99, 046-222 36 48
Område: kunskap och lärande i organisationer och samhälle.
Kamerabevakning, personlig integritet, digitalisering och digitala storbolag
Markus Lahtinen, universitetslärare och forskare i informatik vid Ekonomihögskolan, markus.lahtinen@ics.lu.se, 046-222 91 59, 0707-21 89 45,
Handel, e-handel, cityhandel och svenska stadskärnor
Johan Anselmsson, professor i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan, johan.anselmsson@fek.lu.se, 0709-96 76 80
Område: frågor om företags marknadsföring, handel i stadskärnor, starka varumärken och prissättningsstrategier. Undersöker hur nätjätten Amazons etablering i Sverige påverkar konsumenters beteenden och uppfattningar. Forskar även om handelns utveckling och anser att cityhandel och stadskärnornas utveckling bör vara en valfråga
Sociala medier och politisk aktivism
Tobias Linné, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap, tobias.linne@kom.lu.se
Äldrefrågor/äldreforskning
Håkan Jönson, professor vid Socialhögskolan, hakan.jonson@soch.lu.se, 046-2221293, 073-316 77 34
Område: frågor om äldreomsorg, åldersdiskriminering, pensionärsorganisationer och sociala problem som drabbar äldre (missbruk, psykisk ohälsa hemlöshet etc)
Tove Harnett, docent i socialt arbete, tove.harnett@soch.lu.se, 046- 222 14 26
Område: äldreomsorg
Susanne Iwarsson, professor i gerontologi och äldrevård och koordinator för forskningscentrumet CASE vid Lunds universitet, susanne.iwarsson@med.lu.se, 046-2221940, 070-317 31 11
Område: frågor som rör bostäder och närmiljö för den åldrande befolkningen. Kan ge breda perspektiv på åldrandet som fenomen, ålderism och vikten av att göra äldre delaktiga i forskningen och i samhället
Agneta Malmgren Fänge, docent i arbetsterapi, agneta.malmgren_fange@med.lu.se, 046-222 19 72, 070-341 19 62
Område:forskar kring bostadsanpassningar och tekniska hjälpmedel. Särskilt intresse för välfärdsteknologi. Fokuserad på hur vi kan utbilda icke-legitimerad personal inom vård och omsorg att möta behoven av kompetens
Sölve Elmståhl, professor i geriatrik, solve.elmstahl@med.lu.se, 040-39,13 20, 0708-53 86 45
Område: arbetar med flera nationella studier om vad som påverkar äldres hälsotillstånd, vård och omsorg. Kognitiv funktion hos äldre, vaskulära riskfaktorer, kost, orsaker till fall och fraktur och befolkningsbaserade studier kring äldres hälsa, funktionsförmåga och vård- och omsorgsutnyttjande.
Elisabeth Londos, professor i psykiatri med särskild inriktning mot demenssjukdomar och kognition vid Lunds universitet och överläkare vid SUS, Minnesmottagningen, elisabet.londos@skane.se, 0725-99 70 39
Oskar Hansson, professor i klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och överläkare vid SUS, Minnesmottagningen, oskar.hansson@med.lu.se, 072–26 77 45
Folkhälsa, socialmedicin, primärvårdsforskning
Juan Merlo, professor I socialmedicin, juan.merlo@med.lu.se, 0705-09 22 65
Område: jämlikhet och vård på lika villkor enligt behov och alla människors värdighet, skillnader i hälsa och sjukvårdskonsumtion
Jan Sundquist, professor i allmänmedicin, primärvårdsläkare och verksamhetschef vid Centrum för primärvårdsforskning (CPF), ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne, jan.sundquist@med.lu.se, 0705-80 75 30
Kristina Sundquist, professor i allmänmedicin, primärvårdsläkare, forskargruppsledare vid Centrum för primärvårdsforskning (CPF), ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne, kristina.sundquist@med.lu.se, 0725-50 39 33,
Lunds universitet grundades 1666. Här finns 46 000 studenter och över 8 400 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Lunds universitet rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Prenumera på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av våra drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella händelser: https://www.lu.se/kategori/nyhetsbrevet-apropa
Marknadsnyheter
Belåning av aktieportfölj – Fördelar och nackdelar
Belåning av aktieportfölj, även känt som marginallån eller värdepapperskredit, innebär att man använder sina aktier och andra värdepapper som säkerhet för att låna pengar från sin bank eller värdepappersföretag. Detta finansiella verktyg har blivit allt mer populärt bland svenska investerare som vill frigöra kapital utan att sälja sina investeringar. Men som med alla finansiella instrument finns det både betydande fördelar och påtagliga risker att överväga.
Vad är belåning av aktieportfölj?
Vid belåning av aktieportfölj lånar investeraren pengar med sina värdepapper som säkerhet. Enligt jämförelsesajten Comparia.se har kreditgivaren vanligtvis en belåningsgrad på 50-70% av portföljens värde, beroende på vilka tillgångar som ingår. Detta innebär att om din aktieportfölj är värd 1 miljon kronor, kan du typiskt låna mellan 500 000 och 700 000 kronor.
Lånet är flexibelt och fungerar ofta som en kreditlinje där du kan dra pengar efter behov, upp till den fastställda kreditramen. Räntan är vanligtvis rörlig och ofta kopplad till styrräntan plus en marginal.
Fördelar med belåning av aktieportfölj
1. Behåller ägarskap och potential för värdeökning
Den främsta fördelen är att du kan frigöra kapital utan att sälja dina aktier. Detta innebär att du fortsatt äger aktierna och kan dra nytta av eventuella framtida värdeökningar och utdelningar. För långsiktiga investerare som tror på sina innehav men behöver likvida medel är detta särskilt attraktivt.
2. Skatteeffektivitet
Genom att belåna istället för att sälja aktier undviker du att utlösa kapitalvinstskatt. Detta kan vara särskilt värdefullt om du har aktier med stora orealiserade vinster. Skatten skjuts upp tills du faktiskt säljer aktierna, vilket kan ge betydande skattefördelar över tid.
3. Flexibilitet i användning
Pengarna från belåningen kan användas till vilket lagligt syfte som helst – köpa fler aktier, investera i fastigheter, starta företag, finansiera större inköp eller täcka tillfälliga kassaflödesproblem. Denna flexibilitet gör belåningen till ett mångsidigt finansiellt verktyg.
4. Gynnsam ränta
Eftersom lånet är säkerställt av värdepapper erbjuder banker vanligtvis lägre räntor än för blancolån. Räntan är ofta konkurrensmässig jämfört med andra kreditformer, särskilt för större belopp.
5. Enkel administration
De flesta banker erbjuder belåning genom internetbanken där du enkelt kan följa din belåningsgrad och dra pengar när det behövs. Administrationen är minimal jämfört med andra lånetyper.
6. Möjlighet till hävstång
För mer sofistikerade investerare kan belåning användas för att skapa hävstång i portföljen genom att köpa fler aktier med lånade pengar. Detta kan potentiellt öka avkastningen, men kommer också med ökad risk.
Nackdelar och risker
1. Marginalkrav och tvångsförsäljning
Den största risken med belåning är att om aktiekurserna faller kraftigt kan du hamna över den tillåtna belåningsgraden. När detta händer kräver banken att du antingen sätter in mer pengar eller säljer aktier för att minska lånet. I värsta fall kan banken tvångsförsälja dina aktier, ofta på en ogynnsam tidpunkt när priserna är låga.
2. Förstärkt risk vid börsfall
Belåning förstärker både vinster och förluster. Om marknaden faller påverkas inte bara värdet på dina aktier negativt, utan du har också ett lån att betala ränta på och potentiellt återbetala. Detta skapar en dubbel exponering mot marknadens rörelser.
3. Räntekostnad
Även om räntan ofta är gynnsam måste du betala ränta på det lånade beloppet oavsett hur dina investeringar presterar. Under perioder med låg eller negativ avkastning på aktiemarknaden kan räntekostnaden äta upp din totala avkastning.
4. Komplexitet och överbelåning
Det kan vara frestande att belåna för mycket, särskilt när marknaden går bra. Många investerare överskattar sin risktolerans och hamnar i en situation där de inte kan hantera om marknaden går ner. Komplexiteten i att hantera belåningsgrader kan också leda till misstag.
5. Psykologisk stress
Att ha lån mot sin aktieportfölj kan skapa betydande psykologisk stress, särskilt under volatila perioder på marknaden. Rädslan för tvångsförsäljning kan leda till irrationella beslut och sömnlösa nätter.
6. Begränsad diversifiering
När aktier används som säkerhet kan det begränsa din möjlighet att diversifiera portföljen eller göra stora ombalanseringar, eftersom vissa aktier kanske inte kan säljas utan att påverka belåningsgraden.
Vem passar belåning för?
Belåning av aktieportfölj passar bäst för:
- Erfarna investerare med god förståelse för marknadsrisk och volatilitet
- Investerare med stor portfölj där belåningen utgör en mindre del av totala tillgångarna
- Långsiktiga investerare som inte planerar att sälja sina aktier inom kort
- Personer med stabil inkomst som kan hantera räntebetalningar även under svåra perioder
- Investerare med låg skuldsättning i övrigt
Belåning är inte lämplig för:
- Nybörjare på aktiemarknaden
- Personer som redan har hög skuldsättning
- Investerare som inte kan hantera stress och volatilitet
- De som ser belåning som ”gratis pengar”
Praktiska råd och strategier
Sätt konservativa gränser
Använd aldrig maximal belåningsgrad. En tumregel är att hålla belåningen under 30-40% av portföljens värde för att ha buffert om marknaden går ner.
Diversifiera säkerheter
Ha en väldiversifierad portfölj som säkerhet. Undvik att belåna mot enskilda aktier eller sektorer som kan vara extra volatila.
Ha likviditetsbuffert
Håll alltid kontanter eller likvida tillgångar tillgängliga för att kunna hantera pressade marginaler utan tvångsförsäljning.
Förstå villkoren
Läs och förstå alla villkor i ditt belåningsavtal, inklusive hur belåningsgrader beräknas och när marginalkrav kan utlösas.
Regelbunden uppföljning
Följ din belåningsgrad regelbundet och var beredd att agera snabbt vid marknadsvolatilitet.
Slutsats
Belåning av aktieportfölj kan vara ett kraftfullt finansiellt verktyg för rätt typ av investerare i rätt situation. Fördelarna med att behålla ägarskap i sina investeringar samtidigt som man frigör kapital är uppenbara.
Men riskerna är verkliga och påtagliga. Tvångsförsäljning vid börsnedgång, förstärkt exponering mot marknadsrisk och den psykologiska stressen som kommer med belåning gör att detta verktyg kräver noggrann övervägning och disciplinerad riskkontroll.
För de som väljer att belåna sin aktieportfölj är nyckeln att vara konservativ med belåningsgraden, ha en väldiversifierad portfölj som säkerhet, och alltid ha en plan för hur man ska hantera marknadsvolatilitet. Som med alla investeringsbeslut bör man överväga att konsultera finansiell rådgivning innan man fattar beslutet att belåna sin portfölj.
Kom ihåg att tidigare prestanda inte är en garanti för framtida resultat, och att alla investeringar innebär risk för förlust. Belåning förstärker denna risk och bör därför endast användas av investerare som fullt ut förstår och kan hantera konsekvenserna.
Marknadsnyheter
Teknisk analys på flera marknader med Anders Haglund
Anders Haglund går igenom den tekniska analysen på flera marknader samt även några olika enskilda aktier.
Marknadsnyheter
JRS chefsstrateg Torbjörn Söderberg om börsen framåt
JRS chefsstrateg Torbjörn Söderberg pratar med Jesper Norberg på EFN om börsens väg framåt. Man tar upp värderingar och makro, samt hur han själv väljer att agera.
-
Analys från DailyFX10 år ago
EUR/USD Flirts with Monthly Close Under 30 Year Trendline
-
Marknadsnyheter5 år ago
BrainCool AB (publ): erhåller bidrag (grant) om 0,9 MSEK från Vinnova för bolagets projekt inom behandling av covid-19 patienter med hög feber
-
Marknadsnyheter3 år agoUpptäck de bästa verktygen för att analysera Bitcoin!
-
Analys från DailyFX12 år ago
Japanese Yen Breakout or Fakeout? ZAR/JPY May Provide the Answer
-
Marknadsnyheter2 år agoDärför föredrar svenska spelare att spela via mobiltelefonen
-
Analys från DailyFX12 år ago
Price & Time: Key Levels to Watch in the Aftermath of NFP
-
Analys från DailyFX8 år ago
Gold Prices Falter at Resistance: Is the Bullish Run Finished?
-
Nyheter7 år agoTeknisk analys med Martin Hallström och Nils Brobacke
