Connect with us

Marknadsnyheter

Mänsklig känsel består av 16 unika nervcellstyper

Published

on

16 olika typer av nervceller – så många har forskare identifierat i människans känselsinne i en ny studie. Jämförelser mellan människa, mus och makak visar både likheter och betydande skillnader. Studien är ett samarbete mellan forskare vid Linköpings universitet och Karolinska Institutet i Sverige samt University of Pennsylvania i USA, och har publicerats i tidskriften Nature Neuroscience.

Med en metod som kallas mikroneurografi kan forskarna utstta nervceller i huden fr exempelvis temperatur berring eller vissa kemikalier och lyssna p en enskild nervcell fr att ta reda p om just den nervcellen reagerar och skickar signaler till hjrnan

16 olika typer av nervceller – så många har forskare identifierat i människans känselsinne i en ny studie. Jämförelser mellan människa, mus och makak visar både likheter och betydande skillnader. Studien är ett samarbete mellan forskare vid Linköpings universitet och Karolinska Institutet i Sverige samt University of Pennsylvania i USA, och har publicerats i tidskriften Nature Neuroscience.

– Vår studie ger en landskapsbild över människans känselsinne. I nästa steg vill vi göra porträtt av de olika typerna av nervceller som vi har identifierat, säger Håkan Olausson, professor vid Linköpings universitet, om studien som publicerats i Nature Neuroscience.

En vanlig uppfattning är att det finns en specifik sorts nervcell för varje typ av känsloförnimmelse, som smärta, behaglig beröring eller kyla. Men fynden från den aktuella studien utmanar den bilden och visar att känselsinnet troligen är mycket mer komplicerat än så.

En stor del av kunskapen vi har i dag om hur nervsystemet fungerar kommer från forskning på djur. Men hur stora är likheterna mellan exempelvis mus och människa? Många fynd som gjorts i studier på djur har inte kunnat bekräftas i forskning på människor. En anledning till det kan vara att vår förståelse för hur det fungerar i människan är otillräcklig. Forskarna bakom den aktuella studien ville därför skapa en detaljerad atlas över olika typer av nervceller inblandade i människans känselsinne och jämföra den med mus och makak, en typ av primat.

I studien gjorde en forskargrupp vid University of Pennsylvania, ledd av professor Wenqin Luo, detaljerade analyser av vilka gener som enskilda nervceller använder, så kallad djup RNA-sekvensering. Nervceller som hade liknande genuttrycksprofil grupperades tillsammans som en typ av sinnesnervcell. På detta sätt identifierade de 16 distinkta typer av nervceller hos människa. I takt med att forskarna analyserar fler celler kommer de antagligen hitta ännu fler olika typer av sinnesnervceller.

Analyserna av nervcellernas genuttryck ger en bild av hur det cellulära maskineriet ser ut i de olika celltyperna. Nästa fråga var hur det hänger ihop med nervcellernas funktion. Om en nervcell producerar ett protein som kan detektera värme, innebär det då att nervcellen reagerar på värme?

Den aktuella studien är den första som kopplar ihop genuttrycket i olika typer av nervceller med deras faktiska funktion. För att undersöka nervcellers funktion använde en forskargrupp vid Linköpings universitet, ledd av Saad Nagi och Håkan Olausson, en metod som låter forskarna lyssna på nervsignaleringen i en nervcell åt gången hos vakna försöksdeltagare. Med metoden, som kallas mikroneurografi, kan forskarna utsätta nervceller i huden för exempelvis temperatur, beröring eller vissa kemikalier och ”lyssna på” en enskild nervcell för att ta reda på om just den nervcellen reagerar och skickar signaler till hjärnan.

Under dessa experiment gjorde forskarna upptäckter som de aldrig skulle ha gjort om inte kartläggningen av olika nervcellstypers cellulära maskineri hade gett forskarna nya uppslag att testa. En sådan upptäckt rör en typ av nervceller som svarar på behaglig beröring. Forskarna fann att denna celltyp oväntat nog också reagerar på värme och capsaicin, ämnet som ger chili dess hetta. Att reagera på capsaicin är typiskt för smärtnervceller, så det förvånade forskarna att beröringsnervceller svarade på sådan stimulering. Samma typ av nervcell reagerade också på kyla, trots att den inte producerar det hittills enda kända proteinet som känner av kyla. Fyndet kan inte förklaras av det som är känt om cellens maskineri och tyder på att det finns en annan mekanism för detektion av kyla, som ännu inte upptäckts. Forskarna spekulerar att dessa nervceller utgör en bana för behagliga förnimmelser.

– I tio år har vi lyssnat på nervsignalering i de här nervcellerna, men vi hade ingen aning om cellernas molekylära egenskaper. I den här studien ser vi både vilka proteiner de här nervcellerna producerar och vilken typ av stimulering de reagerar på, och vi kan koppla ihop det. Det är ett enormt kliv framåt, säger Håkan Olausson.

Ett annat exempel är en typ av snabbt ledande smärtnervcell, som visade sig reagera på icke-smärtsam kyla och mentol.

– Det finns en uppfattning att nervceller är väldigt specifika – att det finns en nervcell för kyla, en annan som känner av vibrationer och en tredje som reagerar på tryck och så vidare. Man pratar ofta om nervsystemet i sådana termer. Men vi ser nu att det är mycket mer komplicerat än så, säger Saad Nagi, universitetslektor vid Linköpings universitet.

Hur var det då med jämförelsen mellan mus, makak och människa? Hur lika är vi? Många av de 16 typerna av nervceller som forskarna identifierade i studien är ungefär lika mellan arterna. Den största skillnaden som forskarna hittade fanns i snabbt ledande smärtnervceller som reagerar på stimulering som kan orsaka skada. Dessa nervceller upptäcktes i människa år 2019 av forskargruppen vid Linköpings universitet. Jämfört med musen har människan många fler smärtnervceller av typen som skickar smärtsignaler till hjärnan med hög hastighet. Varför det är så kan studien inte svara på, men forskarna har en teori:

– Att smärta signaleras med mycket högre hastighet i människa jämfört med mus tror jag helt enkelt är en spegling av kroppsstorlek. I musen behövs inte så snabb nervsignalering. Men i människor är avstånden större och signalerna behöver skickas till hjärnan med högre hastighet för annars är du redan skadad innan du hinner reagera och akta dig, säger Håkan Olausson.

Studien är ett samarbete mellan Patrik Ernfors forskargrupp vid Karolinska Institutet, Wenqin Luos forskargrupp vid University of Pennsylvania och Håkan Olausson och Saad Nagis forskargrupp vid Linköpings universitet. Forskningen har finansierats med stöd av bland andra National Institutes of Health, Vetenskapsrådet och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Artikeln: Leveraging Deep Single-soma RNA Sequencing to Explore the Neural Basis of Human Somatosensation, Huasheng Yu, Saad S. Nagi, Dmitry Usoskin et al. (2024). Nature Neuroscience, publicerad online 4 november 2024, doi:10.1038/s41593-024-01794-1

För mer information, kontakta gärna:

Håkan Olausson, professor, hakan.olausson@liu.se, 013-28 67 88

Saad Nagi, associate professor, saad.nagi@liu.se, 013-28 68 23

Högupplösta pressbilder på forskarna kan laddas ner från LiU:s mediabank.

Pressmeddelandet skickat av: 
Karin Söderlund Leifler
Presskontakt, 
Linköpings universitet
013-28 13 95 / 073-417 01 59 / 013-28 28 00 (presstelefon)

karin.soderlund.leifler@liu.se

Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Genom nyhetsbrevet ”Forskning och samhälle – nyheter från Linköpings universitet” får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Prenumerera här

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Tilläggsprospekt efter Kvartalsrapport Q3 2024

Published

on

By

Absolicon har med anledning av publicering av Kvartalsrapport Q3 2024 den 5 november 2024, vilken innehåller uppdaterade nyckeltal och ekonomisk redovisning, upprättat ett tillägg till det EU-tillväxtprospekt gällande teckning av B-aktier som publicerades 25 oktober 2024. Tilläggsprospektet har i dag godkänts av Finansinspektionen.

Prospekt för Absolicons företrädesemission samt Tilläggsprospektet 5 november 2024 finns tillgängliga på www.absolicon.com/re24 samt på  www.spotlightstockmarket.com

Mer information om emissionen: Företrädesemission 28 oktober – 13 november 2024 – Absolicon

Joakim Byström vd Absolicon Solar Collector AB

E-post: CEO@absolicon.com
tel:
0611-55 70 00

Pressbilder: marketing@absolicon.com

Absolicon Solar Collector AB (publ) grundades 2005 som ett forsknings- och utvecklingsbolag inom solteknik. Absolicon är idag ett börsnoterat bolag med mer än tio års operativ erfarenhet från alla delar av världen. Absolicon är specialiserat på att tillhandahålla lösningar för övergången från fossila bränslen, vilket ger en lönsam, lättinstallerad och utsläppsfri energilösning med hjälp av koncentrerande solfångare samt kompletta robotproduktionslinor för solfångarna. https://www.absolicon.com/

Continue Reading

Marknadsnyheter

Diamyd Medical ingår samarbete med INNODIA för ökad medvetenhet om typ 1-diabetes och för patientrekrytering till precisionsmedicinstudien DIAGNODE-3

Published

on

By

Diamyd Medical har ingått ett strategiskt partnerskap med INNODIA, en internationell ideell organisation som arbetar för att främja forskning om sjukdomsmodifierande terapier för typ 1-diabetes. Partnerskapet kommer att utnyttja INNODIAs omfattande kliniska nätverk i EU med syftet att ytterligare öka patientrekryteringen och synligheten för fas 3-precisionsmedicinstudien, DIAGNODE-3, inför en potentiell accelererad ansökan om marknadsgodkännande i USA.

– Vi är glada över att samarbeta med INNODIA för att sprida kunskapen om typ 1-diabetes och Diamyd®, och för att säkerställa att vi uppnår kritiska rekryteringsmål i DIAGNODE-3 inför en potentiell marknadsansökan under FDA:s Accelerated Approval-program, säger Ulf Hannelius, vd för Diamyd Medical. Partnerskapet stärker vår förmåga att ta Diamyd® till marknad, potentiellt som en första i sitt slag, precisionsmedicinsk behandling för Steg 3 typ 1-diabetes.

– När vi nu samordnar våra krafter med Diamyd Medical, stärker det ytterligare vårt gemensamma mål att förbättra livet för personer med typ 1-diabetes, säger Manuela Battaglia, Managing Director för INNODIA. INNODIAs nätverk kommer att vara betydelsefullt för att nå patienter över hela Europa och kunna bidra till denna transformativa insats.

Om DIAGNODE-3
Den bekräftande fas III-studien DIAGNODE-3 (www.diagnode-3.com), som utvärderar säkerheten och effekten av den antigenspecifika immunoterapin Diamyd® hos individer som diagnostiserats med typ 1-diabetes, pågår i USA och i åtta europeiska länder; Sverige, Spanien, Tjeckien, Nederländerna, Tyskland, Polen, Ungern och Estland. DIAGNODE-3 kommer att inkludera cirka 330 patienter i åldrarna 12 till 29 år som nyligen diagnostiserats (inom 6 månader) med typ 1-diabetes samt bär den genetiskt definierade haplotypen HLA DR3-DQ2, en specifik riskfaktor för sjukdomen som bärs av cirka 40% av patienter med typ 1-diabetes. En ytterligare uppdelning avseende HLA-gentyper är inkluderad i studien för att utvärdera den potentiella super-respondergruppen av individer som är positiva för HLA DR3-DQ2 och negativa för HLA DR4-DQ8. HLA-testning är en väletablerad och tillgänglig analysmetod för att identifiera sådana individer, genom ett precisionsbaserat medicinskt tillvägagångssätt.

Patientpopulationen har valts utifrån kliniska effekt- och säkerhetsresultat från fas IIa- och fas IIb-studierna DIAGNODE-1 och DIAGNODE-2, samt en storskalig metaanalys som omfattade data från mer än 600 patienter från tidigare fas II- och fas III-studier med Diamyd®. Studiedesignen ger en hög sannolikhet att nå de primära effektmåtten för bevarande av egen insulinproducerande kapacitet mätt som stimulerad C-peptid och förbättrad blodsockerkontroll mätt med HbA1c.

DIAGNODE-3 stöds delvis av finansiering från Breakthrough T1D (tidigare JDRF), den ledande globala organisationen för forskning och opinionsbildning inom typ 1-diabetes.

Om INNODIA
INNODIA är en internationell ideell organisation som är dedikerad till att påskynda utvecklingen av förebyggande och botande terapier för typ 1-diabetes (T1D). INNODIAs uppdrag är att ge läkemedelsutvecklare de verktyg och tjänster de behöver för att effektivt stoppa T1D. INNODIAs tjänster tillhandahålls genom ett dynamiskt nätverk av akademiska institutioner som specialiserar sig på forskning och behandling av T1D (INNODIA-medlemmar). Nätverket stärks ytterligare av INNODIA People Living with Type 1 Diabetes Community (INPACT), (INPACT), en större antal personer som utbildats och stärkts genom riktade program för att stödja INNODIAs uppdrag. INNODIA sponsrar också ett T1D-screeningsprogram, syftande till att identifiera individer i Steg 1 och 2 av T1D över alla INNODIAs kliniker. Detta ger direkta möjligheter för dessa personer att delta i preventiva kliniska studier. Värdet av INNODIA ligger i dess uppdragsdrivna påverkan; INNODIA enda ”aktieägare” är personer med T1D, vars liv och välbefinnande styr INNODIAs syfte.

Om Diamyd Medical
Diamyd Medical utvecklar läkemedel med precisionsmedicinsk inriktning för förebyggande och behandling av typ 1-diabetes och LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults). Diamyd® är en antigenspecifik immunomodulerande behandling för bevarande av kroppens insulinproduktion som har Orphan Drug Designation (särläkemedelsstatus) i USA och som beviljats så kallad Fast Track Designation av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för behandling av Steg 1, 2 och 3 typ 1-diabetes. DIAGNODE-3, en bekräftande och registreringsgrundande fas III-studie, rekryterar nu aktivt patienter med nydebuterad typ 1-diabetes vid 60 kliniker i åtta europeiska länder och i USA. En större metastudie samt Bolagets prospektiva europeiska fas IIb-studie, där Diamyd® administrerats direkt i en ytlig lymfkörtel i barn och unga vuxna med nydebuterad typ 1- diabetes, har visat statistiskt signifikant effekt i en stor genetiskt fördefinierad patientgrupp i att bevara egen insulinproduktion. DIAGNODE-3 studien rekryterar endast denna patientgrupp som bär på den gemensamma gentyp som kallas för HLA DR3-DQ2 som utgör cirka 40% av patienter med typ 1-diabetes i Europa och USA. Injektioner i en ytlig lymfkörtel kan utföras på några minuter och är avsedda att optimera immunsvaret. En anläggning inrättas i Umeå för tillverkning av rekombinant GAD65, den aktiva ingrediensen i Diamyd®. Diamyd Medical utvecklar även det GABA-baserade prövningsläkemedlet Remygen® som en komponent i behandlingen av metabola sjukdomar. Diamyd Medical är en av huvudägarna i stamcellsbolaget NextCell Pharma AB och i artificiell intelligensföretaget MainlyAI AB.

Diamyd Medicals B-aktie handlas på Nasdaq First North Growth Market under kortnamnet DMYD B. FNCA Sweden AB är Bolagets Certified Adviser.

För ytterligare information, kontakta:
Ulf Hannelius, vd
Tel: +46 736 35 42 41
E-post: 
ulf.hannelius@diamyd.com

Diamyd Medical AB (publ)
Box 7349, SE-103 90 Stockholm, Sverige. Tel: +46 8 661 00 26
E-post: info@diamyd.com Org. nr: 556242–3797 Hemsida: 
https://www.diamyd.com

Informationen lämnades av kontaktpersonen ovan för offentliggörande den 5 november 2024, 17:00 CET.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Skogsro blir ett helägt dotterbolag till Atviva AB

Published

on

By

Skogsro, bestående av tre kvalitetsledande bolag i norra Sverige med fokus på vård och behandling av barn och unga, har anslutits till Atviva-gruppen.

Förvärvet skedde den 1 november 2024. I samband med att Skogsro ansluts till Atviva, blir Skogsros samtliga ägare delägare i Atviva.

”Skogsro får i Atviva en långsiktig och stabil ägare som möjliggör för Skogsros ledning att fortsätta utveckla bolaget som ett självständigt dotterbolag. Det känns både spännande och tryggt att inleda nästa kapitel i Skogsros utveckling tillsammans med Atviva. Att kunna ta del av ett bredare nätverk inom Atviva-gruppen med olika kompetens och erfarenheter kommer över tid att ytterligare stärka Skogsros kvalitetsutveckling” säger Malin Åberg, huvudägare av Skogsro

”Att ansluta Skogsro till Atviva känns som ett naturligt steg och möjliggör för oss att fortsätta utveckla verksamheten. För Skogsros kunder och medarbetare kommer ägarförändringen inte innebära några förändringar” säger Federico Luna, verksamhetschef och delägare i Skogsro

”Vi välkomnar Skogsro – ett företag som karakteriseras av just den entreprenörsanda och genuina kvalitetsfokus som utgör kärnan i Atvivas kultur. Vi ser fram emot att arbeta tillsammans med Skogsros ledning och stötta bolaget på dess fortsatta utvecklingsresa” säger Mikael Lindh, VD för Atviva.

 

För mer information kontakta Mikael Lindh, VD Atviva AB
e-post: mikael@atviva.se, tel:070 789 38 43

 

Skogsro (www.skogsro.se)

Skogsro grundades redan i början av 2000-talet och är idag ett kvalitetsledande bolag för vård och behandling av barn och unga, med bas i norra Sverige. Verksamheten består idag av tre bolag med olika verksamhetsgrenar:  1. Konsulentstödd familjehemsvård för barn och ungdomar som placeras enligt SoL eller LVU. 2. Familje-HVB, vilket är en verksamhet som vänder sig till föräldrar med barn i åldrarna 0-16 år där befarad omsorgsbrist om barnen i familjen råder samt gravida kvinnor/ungdomar där stöd under graviditet samt efter nedkomst bedöms behövas. 3. HVB-hem för pojkar och flickor i åldern 13-18 år med totalt tolv platser fördelat på två olika enheter.

Atviva (www.atviva.se)

Atviva är ett ägar- och utvecklingsbolag för verksamheter inom vård- och omsorg. Atviva är aktiv ägare i självständiga bolag som vill utvecklas på sina unika sätt inom sina respektive verksamhetsområden. Atviva är grundat av entreprenörer som alla är ägare och aktiva i bolaget.

Taggar:

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.