ti, okt 03, 2017 07:30 CET

Gruvdriften i havet utgör en fara för djuren djupt nere på havsbottnarna. En ny forskningsstudie beskriver den vanligaste arten, ett svampdjur, som nu kan användas för att reglera gruvdriften och bättre förstå dess miljöpåverkan.

Jordens kontinenter upptar mindre än hälften av jordens yta, resten är havsmiljö. Denna miljö, alltså jordens vanligaste, är hem åt en stor mångfald arter, de flesta hittills oupptäckta och ännu inte namngivna.

Hotas av gruvdrift

En nyupptäckt art,
Plenaster craigi
, har visat sig vara det vanligaste djuret på havsbottnarna. Det lever i en livsmiljö där noduler dominerar. Noduler är bollar av metall som byggts upp under miljontals år och som återfinns i de flesta av världshaven på djup över 4000 meter.

Eftersom nodulerna är fyndigheter som ska plockas upp vid djuphavsgruvdrift kommer
Plenaster craigi
troligen att försvinna helt från de delar av havsbotten som exploateras, visar en ny studie där forskare från Göteborgs universitet medverkar.

– Det moderna samhället, med elledningar och avancerade batterier, har ett stort behov av kobolt, nickel och koppar, metaller som finns i höga halter i så kallade polymetalliska noduler, på djuphavsbottnar i Clarion Clipperton zonen i Stilla Havet, säger Thomas Dahlgren, verksam vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

Behöver ostörd miljö för överlevnad

Svampdjuret
Plenaster craigi
måste filtrera vattenmassan för att hitta små partiklar med näring och energi som bildats med hjälp av solenergi vid havsytan, flera kilometer upp, och som sedan sakta fallit ner mot botten.

– Det är inte mycket som tar sig hela vägen ner till djupet, det mesta äts upp av djurplankton och småfisk och förs tillbaka till näringsväven i havets översta solbelysta lager.
Plenaster craigi
måste därför filtrera stora mängder vatten för att klara sig. Det gör svampdjuret känsligt för förekomsten av bottenslam som virvlas upp vid gruvdrift när nodulerna skrapas från botten och sedan pumpas de 4000 metrarna upp till uppsamlingspråmar på ytan, säger Thomas Dahlgren.

Ny art kan spegla följder av gruvdrift i djuphavet

Sedan 2013, när svampdjuret först upptäcktes, har arten gått under det provisoriska namnet ”Porifera sp. A”. Efter den formella artbeskrivningen nyligen (se länk till artikel nedan) får svampdjuret nu ett riktigt namn,
Plenaster craigi
.

Arten är den enda kända arten inom det nya släktet
Plenaster
som betyder ”många stjärnor”. Namnet “
craigi
” fick djuret för att hedra professor Craig Smith på University of Hawaii som har lett de båda expeditionerna där djuret först upptäcktes och samlades in.

Den nya arten kan nu användas för att ta reda på hur utvinningen av djuphavsmineral påverkar den sedan miljarder år ostörda miljön.

Thomas Dahlgren, verksam vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet och Uni Research i Bergen, har medverkat till studien tillsammans med forskare från National University of Singapore och Natural History Museum i London.

Titel:
A new genus and species of abyssal sponge commonly encrusting polymetallic nodules in the Clarion-Clipperton Zone, East Pacific Ocean.

Digital publicering:
https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/14772000.2017.1358218?needAccess=true

Kontakt:
Thomas Dahlgren, verksam vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, telefon: 031-753 80 05, e-post:
thomas.dahglren@marine.gu.se
,

Foto:

Överst: Polymetalliska noduler med
Plenaster craigi
. Vitt streck är 1 cm. Foto av Adrian Glover.

Personporträtt av Thomas Dahlgren, fotograf Joham Wingborg

 

Carina Eliasson

Pressinformatör

Göteborgs universitet

telefon: 031-786 98 73

e-post:
carina.eliasson@science.gu.se

Följ oss på 
Twitter
. Gilla oss på 
Facebook
. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på 
Instagram
.

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. 
www.gu.se
.