mån, mar 22, 2021 09:17 CET

Med över en tredjedel av landets privata investeringar i forskning och utveckling är Göteborgsregionen och Västra Götaland landets innovationsmotor. Men hur arbetar ett stort företag som exempelvis Volvo Cars med innovation? Vi pratade med Mats Moberg, ansvarig för Volvo Cars Research & Development-avdelning, om kompetens, att tänka utanför boxen och att gå igång på ovissheten.

Mats Moberg har varit på Volvo Cars i olika roller sedan 1988. Som ansvarig för Volvo Cars Research & Development-avdelning basar han över 6 175 medarbetare i Göteborg i en tid när fordonsbranschen står inför enorma förändringar med uppkopplade fordon, självkörande fordon och elektrifiering.

– Volvo Cars långsiktiga ambition är att vara del i ett hållbart samhälle. Vi ser hållbarhet eller miljö som ett kärnvärde för oss, lika starkt som säkerhet, och så har det varit i många år men vi har inte betonat det så starkt. Säkerhet har varit mer självklart att betona.

Kan du ge något exempel på hur ni arbetar för att bidra till en hållbar samhällsutveckling?

– Ta Gothenburg Green City Zone till exempel där Volvo Cars är en av initiativtagarna tillsammans med RISE och Business Region Göteborg. Vi är med eftersom vi som fordonstillverkare påverkar samhället så mycket med våra produkter. Även vi vill ju leva i ett samhälle som är grönt och istället för att bara tycka det är jobbigt när man stänger av innerstan för bilar vill vi vara med och påverka de tekniska lösningarna och förstå stadsplanering samt hitta sätt att lösa de här utmaningarna tillsammans.

Hur viktiga är möjligheterna till den här typen av test- och demonstrationsmiljöer?

– Mycket viktiga. Testbäddar gör att vi kan komma samman och driva gemensamma forskningsuppdrag, ställa forskningsfrågor som vi sedan besvarar med tekniska lösningar. Göteborg har hamnar, vi har en stor flygplats med mycket transporter, vi har stora transportflöden och vi har broar mitt i stan som gör att det korkar igen – sammantaget blir det en utmaning att lösa men det är bara roligt. Och stadsmiljöer ger möjligheter att skapa tekniska lösningar som sedan blir plattformar i hela världen.

Vilka är de viktigaste parametrarna för att R&D-verksamheten ska bli framgångsrik?

– Kunskap. Vi går dit där kunskapen och kompetensen finns. I Göteborg finns väldigt bra fordonskunskap, det är därför vi är kvar och satsar helhjärtat här. Men vi behöver komplettera med andra områden, vi har till exempel försökt få bra röstigenkänning och bra navigationshjälpmedel och den kunskapen finns i Kalifornien. Därför har vi ett kontor där som står i direktkontakt med Google. Vi finns i Lund också för där finns väldigt bra mjukvaruutveckling.

Men ingenjörer är en bristvara … 

– Verkligen. Jag vet inte om det finns någon annan stad i världen med så mycket fordonsutveckling kring bilar, lastvagnar och bussar. Sedan 2015 har vi ökat med 3 000 ingenjörer bara på Volvo Cars. Under samma tid har ju CEVT byggts upp med ytterligare 2 000, vår ägare Geely etablerar sig också här och även Volvo Group har expanderat. Och ju mer vi går in i mjukvaruutveckling, desto mer konkurrerar vi även med Ericsson. Men det är ett intressant problem.

Hur ser ni på Sveriges forskningspolitik kontra andra länder?

– Kina till exempel satsar ju oerhört mycket mer. Men det har blivit en dramatisk skillnad de senaste fem åren. Det är väl också så att rent BNP-mässigt bidrar Volvo Cars mer till landets totala BNP i dag, då blir det väl mer intressant. 2010 upplevde man kanske att vi var på väg att försvinna, stödet till Volvo fanns inte alls på samma sätt.

Att vara en klassisk fordonstillverkare med lång historia i dessa tider där branschen genomgår enorma förändringar med elektrifiering, uppkoppling och självkörande bilar och nya aktörer som Tesla och Google utmanar – är det en fördel eller nackdel?

– Både och. Industrialiseringsfasen kan vi väldigt bra och vi vet hur man skalar upp till höga volymer.  Men i framtagningen sitter vi ibland kvar i gamla tankar, det kan internpolitiskt vara väldigt svårt att ställa om i en organisation. Samtidigt är vi tillräckligt stora för att ha alla kompetenser men tillräckligt små för att kunna förändra oss. Vi är inte Volkswagen med ett stort antal motorfabriker, vi har bara två, så det blir inte så stor magnitud på omställningen. Med det sagt måste vi hitta smartare sätt att göra vår transformation mot en helt elektrifierad framtid.

Vad är det största hindret för att det ska kunna gå ännu fortare?

– Just nu är det tillgången på batterier, alltså de här jättefabrikerna som måste sättas upp – om vi fortfarande ska upp i samma volymer vill säga för att folk vill äga sina bilar, om vi är kvar i den affärsmodellen.

Kommer vi äga våra bilar i framtiden tror du?

– Jag tror att vi går mot en utveckling av delat ägande, exempelvis genom olika typer av bilpooler. Jag jämför med det som hänt med vår musik och våra filmer – i dag laddar vi ner dem istället för att köpa dem.

Framtidens mobilitet är i mångt och mycket ett oskrivet blad och man föreställer att fordonsbranschen famlar lite i blindo samtidigt som konkurrensen om att hitta bärande affärsmodeller är mördande. Är det inte stressande att jobba under sådana villkor?

– Jo. Men det är också kul! Det är lite hur man är som människa. Du behöver tycka att det är roligt, du behöver gå igång på ovissheten. Blir du stressad av den är det inget bra. Jag brukar säga att det enda jag vet är att jag måste bli bättre.

Hur skapar man en anda där medarbetare tänker utanför boxen?

– Det handlar om att sätta en kultur. Jag har inte varit R&D-chef så länge men jag har suttit i ledningsgruppen i många år och brottats med hur vi ska bli relevanta i en annan framtid. Jag brukar prata om lead, speed och flow i organisationen. Vi måste skapa områden där vi blir ledande, vi måste skapa hastighet i omställningen och slutligen hela tiden ha ett flöde för att få ut saker. Från det att en konstruktör har gjort en ny hårdvarulösning tills vi börjar få feedback på den lösningen tar det ungefär fyra år. Mjukvaruföretagen och Google som vi jobbar ihop med har två minuter från det att de skriver en kod, lägger ut den, testar den mot befintlig kod och har svaret. De får en helt annan hastighet och vi behöver komma dithän också.

Google har valt Volvo Cars som partner – varför just er?

– För att vi är snabba. Och för att vi inte börjar med att prata om inköpsavtal utan om vad vi behöver utveckla. Vi sätter ihop de bästa människorna vi har och jobbar tillsammans för att hitta lösningen. Då blir det helt annan fart på saker och ting än om man har två parter som hela tiden ska förhandla om kravnivåer.

Hur går det till rent fysiskt? Sätter ni Volvos bästa och Googles bästa i ett rum runt ett gäng Jolt Cola och säger att nu kör vi?

– Precis så! Om vi tar infotainmentsystemet i våra elektrifierade bilar började det med etableringen av vårt kontor i Kalifornien. Sedan skickade Google över ett 50-tal personer hit som jobbade med oss. Där kompetensen och testutrustningen finns, dit flyttar kompetensen – för Google också. Och det västsvenska fordonsklustret är verkligen synbart i världen.

Förutom spännande arbetsuppgifter på Volvo Cars – vad mer krävs för att internationell talang ska vilja komma hit?

– Ja, Göteborg är ju en liten avkrok men det svenska samhället är ganska attraktivt. Vi försöker attrahera på många olika sätt, bland annat jobbar vi väldigt mycket med mångfald, här finns en rad olika nationaliteter – varannan R&D-medarbetare är född i ett annat land än Sverige. Av de cirka 350 cheferna är runt en tredjedel kvinnor. I min ledningsgrupp är hälften kvinnor och de är ansvariga för riktigt tunga utvecklingsområden.

Att ni har så många kvinnor i ledningsgruppen, vad innebär det?

– Att det blir en balanserad grupp som kan fokusera på det som är viktigt, det blir inte en tuppfight om vem som ska vara högst upp. Vi hjälper varandra, vi är öppna med vem som har problem. Inkludering är nyckelordet, man är inte rädd att säga vad man tycker och det är viktigt att vi kan prata om den förändring vi genomgår.

Vill du veta mer om hur Business Region Göteborg arbetar med innovation och regionens fordonskluster? Kontakta:

Maria Strömberg, avdelningschef Kluster och innovation 
031-367 61 10, maria.stromberg@businessregion.se

eller

Per Österström, gruppchef transporter och fordon

031-367 61 28, per.osterstrom@businessregion.se