Att menstruera kan vara både känslomässigt jobbigare och praktiskt krångligare än vad det behöver vara. Det menar ny forskning från Göteborgs universitet, som visar att mensperioden för många innebär en dubbel börda.

Josefin Persdotter har i sin avhandling utforskat vardagsrutiner kring mens med särskilt fokus på uppfattningar om renlighet och smuts.

– Jag har undersökt hur det jag kallar ”menssmuts” blir till. Hur mens både symboliskt och konkret materialiseras som smutsigt, men även vad smutsen får för praktiska och emotionella effekter för den menstruerande.

Analysen bygger bland annat på djupintervjuer med menstruerande, dagböcker, reklamfilmer, forumdiskussioner, instruktionstexter, samt en kvantativ och kvalitativ enkät med 445 personer. Resultaten visar att en betydande mängd av de svarande påverkas negativt emotionellt under menstruation på grund av exempelvis oro eller skam över att inte lyckas dölja mensen för andra, eller av rädsla för bakterier.

– Att menstruera har ofta tydligt stigmatiserande effekter, och känslor av äckel riktas inte sällan mot den egna kroppen. Samtidigt är det faktiskt många av deltagarna i studien som på olika sätt tar avstånd från idéer om menstabun och stigma. Men för de allra flesta råder ett sorts hemlighetsmakeri i hur de praktiskt hanterar sin menshygien, säger Josefin Persdotter.

I avhandlingen undersöker hon bindan och menskoppen, två olika mensskydd som hon kallar  ”menstruationsteknologier”. Resultatet visar att teknologierna återskapar negativa värderingar kring mens. Samtidigt möjliggör båda, och kanske framförallt menskoppen, motstånd mot rådande normer.

Blödning i kombination med oro innebär dubbel börda
Josefin Persdotter berättar att vardagliga rutiner och teknologier kring det som beskrivs som smutsigt kring mens innefattar hög grad av symbolisk smutsighet.

– Det är många som i vår del av världen ser skeptiskt på menstruella tabun i andra länder och förfasas över kulturers förtryck av menstruerande. Men är det verkligen så väsensskilt från svenska menspraktiker och idéer? Jag hävdar att vi många gånger relaterar till mens på slående liknande sätt!

Hon beskriver hur menstruerandet i Sverige präglas av idéer, teknologier, och handlingar som på olika sätt i praktiken tabubelägger och stigmatiserar. Studiens deltagare har exempelvis berättat att när de varit ute och vandrat eller campat finns en praxis att en i sällskapet bär gruppens samlade sopor men att mensskräp har fått bäras av den menstruerande själv. Andra i studien vittnar om hur många, framförallt unga män, tycker att det är otänkbart att röra eller ens se någon annans använda binda. Vad gäller mensskoppen beskrivs det som ”äckligt” att koka den i kastruller som används till mat.

– Avhandlingen visar att många upprätthåller vad jag skulle vilja kalla onödigt krångel kring menshygien. Det framstår för de flesta som vardagliga saker man ”bara gör” men faktum är att de görs om och om igen, och många av de här handlingarna är ineffektiva och tidsödande. Flera i studien upplever sig fysiskt smutsiga under mens och beskriver hur de, trots att de byter mensskydd och duschar ofta, konstant oroar sig över att lukta illa. Att blödningen kombineras med social oro innebär en dubbel börda för menstruerande.

Josefin Persdotters forskning syftar till att öka förståelsen för vilka effekter synen på mens får.

­– I min avhandling har jag velat synliggöra sånt vi tar för givet och ifrågasätta varför idéer och handlingar består, men även visa hur teknologi och design spelar en avgörande roll. Mensskydd, men även toaletter, skulle till exempel kunna utvecklas för att underlätta vid menstruation. Min förhoppning är att kunna bidra till att menstruerandes liv förbättras och förenklas.

För mer information:
Josefin Persdotter, doktorand i sociologi, Göteborgs universitet, telefon: 070–728 4070, e-post: josefin.persdotter@socav.gu.se

Avhandlingen Menstrual Dirt – An exploration of contemporary menstrual hygiene practices in Sweden (2022) ges ut på Arkiv förlag och finns även tillgänglig digitalt.

Disputationen sker 17 juni 2022 kl. 10:15.

Matilda Lindmark
Kommunikatör
Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
E-post: matilda.lindmark@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.