Under sommaren har det rafflande hållbarhetsinitiativet Sveriges äldsta krydda ägt rum och nu står det klart. De glada vinnarna i Sveriges äldsta krydda 2024 är Kicki Högberg och Mikael Nilsson i Träslövsläge, Varberg. Deras krydda är en över 100 år gammal starkpeppar, daterad till 1910–1920-tal i obruten originalförpackning.  
 
Fredagen den 6 september hade allmänheten chansen att smaka på en maträtt med den 100-åriga kryddan då den gästspelade hos den välkända kocken Fredrik Eriksson på Långbro Värdshus i Stockholm. 

Sveriges äldsta krydda är ett hållbarhetsinitiativ från Matsmart som syftar till att öka kunskapen kring bäst före-märkningen på mat. Enligt Naturvårdsverket slänger de svenska hushållen 343 000 ton ätbar mat årligen.¹ En stor bidragande faktor till detta matsvinn är okunskap om vad bäst före-märkningen står för. Var sjätte svensk slänger exempelvis skafferivaror som ris och pasta bara för att de passerat bäst före-datumet.² 
 
”Om fler vågar titta, lukta och smaka på varor med passerat bäst före-datum kan vi minska det stora matsvinnet.” – Anna Holmqvist, hållbarhetschef på Matsmart.
 
I Sveriges äldsta krydda uppmanades allmänheten att skicka in bilder på de äldsta kryddburkarna de kunde hitta hemma i sina kryddskåp. Men det var inte enkelt att utse Sveriges äldsta krydda. Ett hundratal av de inskickade kryddorna var så gamla att bäst före-datum inte var branschstandard när de såldes. Matsmart har därför låtit mathistorikern Richard Tellström, känd från SVT:s Historieätarna, undersöka och datera de äldsta bidragen – för att på så vis hitta den vinnande kryddan.  

Fredagen den 6 september gästspelade starkpepparn på den välkända kocken Fredrik Erikssons restaurang Långbro Värdshus i Stockholm. Fredrik komponerade en specialrätt med vinnarkryddan som endast kunde avnjutas denna kväll. På plats fanns även vinnarna av Sveriges äldsta krydda, Kicki Högberg och Mikael Nilsson som fick smaka på sin egen krydda.
 
Historien bakom den vinnande kryddan
I början av 1980-talet köpte Mikaels far två små matbutiker i Träslövsläge. Med butikerna följde även kryddorna, som redan då hade många år på nacken. Mikaels far kunde inte förmå sig att slänga kryddorna, så de fick stanna kvar på hyllorna. När Mikael och hans fru Kicki, som senare tagit över butikerna, hörde om initiativet ”Sveriges äldsta krydda” förstod de att de förmodligen hade ett starkt bidrag på sin kryddhylla.

”Det är så häftigt att min svärfars 100 år gamla starkpeppar fick tillagas på en av Sveriges bästa restauranger!” – Kicki Högberg, vinnare.
 
”På Långbro Värdshus gillar vi att ta tillvara på råvaror, det här initiativet från Matsmart hjälper oss svenskar att bli ännu bättre på att rädda mat.” – Fredrik Eriksson, krögare, Långbro värdshus.
 
”Bäst-före-datum kom till Sverige 1985, så historiskt sett är det en ny företeelse.” – Richard Tellström, Mathistoriker.
 
Om bäst före-märkningen 
Till skillnad från vad många tror så har inte bäst före-datumet med matsäkerhet att göra, utan det är bara en garanti från livsmedelsproducenten att maten behåller sin kvalitet i form avsmak, färg, krispighet, spänstighet och tuggmotstånd, fram till det specifika datumet.³ Det betyder alltså inte att den blir oätlig efter passerat datum, utan ofta är den god i veckor, månader och ibland till och med år efter datumet. En del mat, som vinäger och många kryddor, blir i princip aldrig gamla.

Obs! Inte att förväxla med märkningen ‘sista förbrukningsdag’ som är en märkning för livsmedel som kan bli hälsofarliga efter kort tid. Sådana livsmedel finns det inte så många av, därför är mat märkt med sista förbrukningsdag ovanligt.⁴

Exempel på hur länge maten egentligen håller efter passerat bäst före-datum, från Skafferiguiden:

Havregryn: 1+ år
Kaffe: 1+ år
Konservburkar: 5+ år
Mjöl: 3+ år
Pasta: evigheter*
Salt: evigheter*
Socker: evigheter*
 
*Vad menas med evigheter? Jo, att produkten håller i väldigt många år om den förvaras på rätt sätt.

Källor

¹ Naturvårdsverket (2024). Livsmedelsavfall i Sverige 2022. [online] Available at: https://www.naturvardsverket.se/49501f/globalassets/media/publikationer-pdf/8900/978-91-620-8908-5.pdf.

² Livsmedelsverket (2023). Matsvinn i hemmet 2022. Kännedom, attityd och beteende. [online] www.livsmedelsverket.se. Available at: https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2023/l-2023-nr-03-matsvinn-i-hemmet-2022.pdf.

³ Livsmedelsverket (2023b). Vad betyder datummärkningen? [online] Livsmedelsverket.se. Available at: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/matsvinn/tips/vad-betyder-datummarkningen

⁴ Livsmedelsverket (2023b). Vad betyder datummärkningen? [online] Livsmedelsverket.se. Available at: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/matsvinn/tips/vad-betyder-datummarkningen

Isabelle Bjerlestam
Communications and Sustainability Specialist
+46791028875
isabelle.bjerlestam@matsmart.se

Om Matsmart
Matsmart-Motatos är en europeisk mat-e-handel och impact-bolag. Bolaget bidrar till en hållbar reformering av det globala matsystemet med en affärsmodell som linjerar helt med det globala hållbarhetsmålet 12.3: att världens matsvinn ska halveras till år 2030. Idag finns Matsmart-Motatos med på Financial Times lista över Europas snabbast växande bolag och är etablerat på fem europeiska marknader. På Matsmart-Motatos kan konsumenter handla mat och konsumentprodukter som annars skulle ha riskerat att slängas, på grund av till exempel överskottsproduktion, kort datum eller säsongsvariationer. År 2023 omsatte Matsmart-Motatos 1043 miljoner kronor

Taggar:

Regeringen vill ta flera steg framåt på jämställdhetsområdet i den kommande budgeten. Anslaget till Jämställdhetsmyndigheten föreslås öka med 72 miljoner kronor, vilket finansieras med en flytt av andra medel på jämställdhetsområdet. Myndigheten får bättre förutsättningar genom att medel ska börja gå direkt till myndigheten i stället för att ges genom olika uppdrag. Det ger bättre effektivitet för skattepengarna och ligger i linje med Statskontorets förslag i sin analys av Jämställdhetsmyndigheten som myndighet.

I den kommande budgetpropositionen vill regeringen se ökade satsningar på jämställdhet samtidigt som ändringar görs så att jämställdhetspolitiken kan fungera mer effektivt.

Regeringen delar Statskontorets bild att nuvarande sätt att finansiera Jämställdhetsmyndigheten gör det svårt för myndigheten att planera sin verksamhet och utnyttja sina resurser effektivt. I budgeten för 2025 föreslår regeringen därför ändringar som syftar till att skapa bättre möjligheter till långsiktighet och högre effektivitet i myndighetens arbete. 

Regeringen avser att lämna dessa förslag i den kommande budgeten. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.
 

Kontakt
Emelie Franzén
Pressassistent hos jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg
076-77 10 951
emelie.franzen@regeringskansliet.se

I budgetpropositionen för 2025 avser regeringen att föreslå att Arbetsmiljöverket tillförs medel för att för en skärpt och effektivare tillsyn mot dödsolyckor och andra allvarliga arbetsmiljörisker. Där ingår också att utveckla hur urvalet av vilka arbetsplatser som ska inspekteras görs för att tillsynen i större utsträckning ska riktas mot de arbetsplatser där riskerna är som störst. För detta föreslås Arbetsmiljöverkets förvaltningsanslag därför öka med 50 miljoner kronor för 2025. Därefter beräknas anslaget öka med 75 miljoner kronor för 2026 och permanent med 100 miljoner kronor för 2027.

Under 2023 avled 63 arbetstagare i arbetsolyckor med dödlig utgång, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Dålig arbetsmiljö bedöms vara en bidragande orsak till för tidig död i många fall varje år. Till exempel bidrar stress till för tidig död för drygt 770 personer per år. Arbetet med att förebygga dödsolyckor i arbetslivet och med tillsyn av arbetsmiljön är avgörande för att upprätthålla skyddet för arbetstagarna och för att rättvisa konkurrensförhållanden ska kunna råda på arbetsmarknaden.

Det behövs en fortsatt hög ambitionsnivå för arbetsmiljöpolitiken för att möta olika typer av utmaningar i arbetslivet. Därför satsar regeringen ytterligare medel på Arbetsmiljöverkets för en skärpt och effektivare tillsyn mot dödsolyckor och andra allvarliga arbetsmiljörisker.

En arbetsmiljö som är säker och utvecklande är central för medborgarnas välfärd och bidrar på ett avgörande sätt till ett tryggare Sverige. God arbetsmiljö har betydelse för såväl tillväxt som sysselsättning, liksom för en god, jämlik och jämställd hälsa. Ingen ska dö eller skadas till följd av sitt arbete.

Regeringen avser att lämna dessa förslag i den kommande budgeten. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Kontakt
Emelie Franzén
Pressassistent hos jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg
076-771 09 51
emelie.franzen@regeringskansliet.se