Marknadsnyheter

Nordic Outlook: Stabil tillväxt trots utmaningar från alla håll

Published

1 år ago

28 januari, 2025

Tanalys

Global tillväxt fortsätter att ligga på drygt 3 procent 2025–2026. Vi reviderar upp tillväxten för USA men justerar ned den för euroområdet som tyngs av ett svagt Tyskland. Den stora risken för tillväxtbilden är att politiken, med president Trump och USA i fokus – avsiktligt eller av misstag – förändrar förutsättningarna för ekonomin, disinflationsprocessen och finansmarknaderna. Svensk tillväxt accelererar från 0,5 procent 2024 till 3,1 procent 2026, när konsumtionen till slut tar fart. Kärninflationen stiger i början av 2025 men faller tillbaka under andra halvåret. Riksbanken sänker räntan till två procent i maj. Finanspolitiken förblir expansiv 2026 och de offentliga finanserna försvagas.

– Det är i dagsläget svårt att skapa sig en helhetsbild av USA:s ekonomiska politik och vi har valt att göra en försiktig tolkning av vad som kan bli verklighet. Att Trump vill se en stark ekonomi och börs begränsar de mest extrema politiska vägvalen och det finns tillväxtrisker på både upp- och nedsidan i förhållande till vår prognos. USA adderar nu till den globala osäkerheten vilket dämpar tillväxten i bland annat Kina och EU. Samtidigt kan skattesänkningar, avregleringar och starkare framtidstro hos näringslivet ge USA en tillväxtskjuts, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.

Många källor till osäkerhet och volatilitet 2025–2026
President Trump går nu från ord (och hot) till handling med en näringslivsvänlig politik (för USA), men med inflationistiska risker. Kina och Tyskland kämpar med strukturella problem. Marknadens oro för höga offentliga skulder ökar i en miljö med höga nominella och framför allt reala räntor. Flera länder i Europa står inför viktiga politiska och ekonomiska vägval; val i Tyskland 23 februari, kanske även i Frankrike till sommaren/hösten, samtidigt som brittiska Labourregeringen är hårt pressad. Vi spår en global tillväxt på drygt 3 procent 2025 och 2026 vilket är i stort sett oförändrat jämfört med Nordic Outlook November 2024. Trots en övergripande stabil global BNP-tillväxt visar utvecklingen för enskilda länder och sektorer en betydligt mer splittrad bild än tidigare. USA:s tillväxt- och produktivitetsförsprång gentemot euroområdet består. Globalt går tjänstesektorn fortsatt starkare än industrin.

– Hushållen är i fokus; konsumtionen ska ge tillväxtkraft när tullar och handelshinder riskerar att försvaga både industri och handel. Drivkrafter kommer från ökade realinkomster, god förmögenhetsställning och fortsatta styrräntesänkningar. Hushållen behöver inte i någon större utsträckning stärka sina balansräkningar utan ökade inkomster kan oavkortat gå till konsumtion. Men det gäller då att optimism och köpkraft vinner över sparande och oro, inte minst i tillväxtsvaga europeiska länder där återhämtningen inte kommit på plats, men där vi tror på en tempoökning i höst, säger SEB:s prognoschef Daniel Bergvall.

Inflationskampen i stort sett vunnen
Huvudbilden är att globala disinflationsprocesser fortsätter och ger utrymme för ytterligare räntesänkningar. Feds sänkningscykel bromsar dock in medan ECB:s påskyndas vilket resulterar i ökade styrränteskillnader som vid slutet av 2025 ligger på 2,50 procentenheter. Sammantaget ger våra prognoser för tillväxt och räntor, i en osäker global miljö och med tullriskpremie, fortsatt dollarstyrka. Till det kommer inledningsvis även eurosvaghet som tar EUR/USD till 1,01 vid halvårsskiftet. Under resten av 2025 och 2026 stiger EUR/USD långsamt till 1,07. I två temaartiklar fördjupar vi oss i Tyskland inför valet – kan det ge ny fart på ekonomin? – samt i hur demografin utmanar ekonomier och samhällen.

Sverige: Spänd väntan på konsumtionslyft
Efter BNP-fallen 2022–2023 har tillväxten vänt upp, om än svagt. Vår prognos, att BNP-tillväxten accelererar från 0,5 procent i fjol till 3,1 procent 2026, ligger fast. Mycket faller nu på plats för en konsumtionsledd återhämtning; god reallönetillväxt, fallande boräntor och stöd från finanspolitiken. Kärninflationen 2025 hamnar, delvis på grund av stigande livsmedelspriser, strax över målet, lite högre än vi tidigare väntat oss. På sikt är dock riskerna större att inflationen hamnar något under målet, så länge ett bredare handelskrig undviks. Vi fortsätter räkna med att Riksbanken sänker styrräntan till 2,00 procent men flyttar sista sänkningen från mars till maj.

– För svensk del håller vi fast vid att det kommer en vändning under året och att vi efter ett par år med svag utveckling ska få en tillväxtuppväxling. Det kräver dock att åtminstone en del av kommande förbättringar av hushållens ekonomi används till konsumtion, något som är troligt, men inte självklart, säger Daniel Bergvall.

Exporten står emot svaghet i Europa
Exporten har, givet svagheter för tysk och europeisk industri, varit förvånansvärt stark och har hindrat ännu sämre BNP-siffror de senaste åren. En gradvis återhämtning i Europa talar för att även svensk industri lyfter men uppgången ser ut att bli måttlig jämfört med historiska konjunktur-uppgångar, delvis på grund av att USA saktar in. Relativa energipriser och en svag krona gör att svensk industri är väl rustad. En konsolidering för den tidigare snabbväxande produktgruppen elapparater (batterier, el-överföring mm) bidrar till att dämpa industriinvesteringarna, och i viss mån sysselsättningen, men påverkar enligt vår bedömning inte export och produktion i någon större utsträckning. Utvecklingen i svensk industri behandlas närmare i en temaartikel i rapporten. Bostadsinvesteringarna vänder uppåt och går från sänke till stöd när bostadspriserna fortsätter att stiga med ca 5 procent per år.

Arbetslösheten vänder ned i sommar
De senaste två årens svaga tillväxt återspeglas i en svagare arbetsmarknad. Vi räknar med att vändningen på arbetsmarknaden kommer först under andra kvartalet och att arbetslösheten stiger till 8,7 procent innan den vänder ned. Det svaga arbetsmarknadsläget bekräftas av att Riksbankens resursindikator fortsatt att falla och nivån är nu under det historiska snittet – en bekräftelse på att Sverige är i en lågkonjunktur. Löneförhandlingarna pågår för fullt. Vår bedömning är att förhandlingarna resulterar i två- eller treårsavtal på strax över 3,0 procent och att de totala lönerna ökar med 3,6 procent 2025 och 3,5 procent 2026. Vår prognos är nära Riksbankens.

Riksbanken sänker i januari och maj
Efter den låga inflationssiffran i december och fortsatta fråge¬tecken kring den ekonomiska utvecklingen, tror vi att Riksbanken sänker igen i januari och bekräftar att räntebanan från december, där räntan bottnar på 2,25 procent, fortfarande gäller. Vi håller fast vid vår prognos att Riksbanken sänker räntan ytterligare en gång, till 2,00 procent, men att det sker först i maj. Räntan kommer enligt vår prognos att vara lite lägre än de 2,25 procent som är mittpunkten i Riksbankens nya intervall för den neutrala styrräntan på längre sikt (1,5 – 3,0 procent).

– Givet att tillväxt, bostadspriser och utlåning återhämtar sig, tror vi att direktionen vill undvika att elda på utvecklingen ytterligare och avvaktar effekterna av tidigare sänkningar. Vi tror att direktionen vill undvika att sänka räntan för lågt om det inte blir en djupare ekonomisk kris. Men med tanke på att konjunkturläget är svagare än normalt är en något lägre nivå än 2,25 procent rimlig, säger Jens Magnusson.

Fortsatt expansiv finanspolitik
Regeringen presenterade 60 miljarder i ofinansierade reformer i budgetpropositionen för 2025, ganska jämnt fördelade mellan skattesänkningar och ökade utgifter. Vi räknar med ca 15 miljarder till i vårpropositionen i april; totalt 75 miljarder eller 1,2 procent av BNP. Mycket talar för att finanspolitiken fortsätter att vara expansiv valårsbudgeten för 2026 då vi tror att regeringen presenterar ofinansierade reformer för ytterligare 60–70 miljarder. Regeringen och oppositionen har kommit överens om att sänka målet för sparandet i offentlig sektor från nu gällande överskottsmål på 0,3 procent av BNP till ett balansmål. Förändringen gäller egentligen från 2027, men kan bidra till att öka utrymmet för reformer redan nästa år.

– När konjunkturen stärks under 2025 och 2026 minskar statens underskott men expansiv finanspolitik och utgifter för stöd till Ukraina talar för att underskotten under 2025 och 2026 blir större än den långsiktiga målnivån. I en internationell jämförelse fortsätter dock de svenska statsfinanserna att se mycket starka ut, säger Daniel Bergvall.

Kronan svagare mot USD under våren
Vi väntar oss en svängig vår för den svenska kronan som slutar i en viss förstärkning mot euron, mest drivet av euro-svaghet men för svensk del även en starkare tillväxt. En tullpremie bidrar till svagare nivåer mot dollarn. Det finns som alltid risker för prognosen. Om valutamarknadens fokus återigen riktas mot skillnader i korta räntor innebär Riksbankens sänkningar en globalt sett låg ränta och kronan kan då bli en finansieringsvaluta. Kronan kan också ses som en relativ förlorare om kraftigare tullar skulle bli aktuella, då Sverige är en liten och öppen ekonomi.

Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från Nordic Outlook nov. 2024)

*Internationell ekonomi. BNP. Årlig förändring i %*	2023	2024	2025	2026
USA	2,9 (2,9)	2,8 (2,7)	2,4 (2,0)	1,9 (1,7)
Euroområdet	0,4 (0,4)	0,8 (0,8)	1,1 (1,3)	1,4 (1,6)
Storbritannien	0,3 (0,3)	0,9 (1,0)	1,6 (1,4)	1,4 (1,5)
Japan	1,5 (1,7)	0,0 (0,4)	1,5 (1,0)	0,8 (1,1)
OECD	1,7 (1,7)	1,7 (1,8)	1,9 (1,9)	1,8 (1,7)
Kina	5,2 (5,2)	5,0 (5,0)	4,5 (4,5)	4,3 (4,3)
Norden	0,3 (0,4)	1,3 (1,1)	2,2 (2,2)	2,4 (2,5)
Baltikum	0,0 (0,0)	1,0 (0,9)	2,3 (2,4)	2,7 (2,7)
Världen (PPP)	3,2 (3,2)	3,2 (3,2)	3,2 (3,1)	3,1 (3,1)
*Norden och Baltikum. BNP, årlig förändring i %*
Norge	0,0 (0,5)	2,3 (1,6)	2,2 (1,9)	1,2 (1,2)
Danmark	2,5 (2,5)	2,8 (2,4)	2,6 (3,0)	3,0 (3,0)
Finland	-1,2 (-1,2)	-0,3 (-0,5)	1,5 (1,5)	1,8 (1,8)
Litauen	0,3 (0,3)	2,5 (2,4)	2,8 (2,8)	2,9 (2,9)
Lettland	1,7 (1,7)	-0,4 (-0,4)	1,8 (1,8)	2,2 (2,2)
Estland	-3,0 (-3,0)	-0,9 (-0,9)	1,8 (2,2)	2,8 (2,8)
*Svensk ekonomi. Årlig förändring i %*
BNP, faktisk	-0,2 (-0,3)	0,5 (0,5)	2,2 (2,2)	3,1 (3,1)
BNP, dagkorrigerad	0,0 (-0,1)	0,5 (0,5)	2,4 (2,4)	2,9 (2,9)
Arbetslöshet (%) (EU-definition)	7,7 (7,7)	8,4 (8,5)	8,7 (8,8)	8,3 (8,5)
KPI	8,5 (8,5)	2,8 (2,8)	0,4 (0,3)	1,9 (1,7)
KPIF	6,0 (6,0)	1,9 (1,8)	2,0 (1,7)	2,0 (2,0)
Offentligt saldo (% av BNP)	-0,8 (-0,6)	-1,6 (-1,0)	-1,5 (-1,3)	-1,0 (-0,5)
Styrränta (dec)	4,00 (4,00)	2,50 (2,50)	2,00 (2,00)	2,00 (2,00)
Växelkurs, EUR/SEK (dec)	11,13 (11,13)	11,46 (11,75)	11,30 (11,40)	11,10 (11,20)

För mer information, kontakta:
Jens Magnusson: 070-210 2267
Daniel Bergvall: 073-523 5287
Pia Fromlet 070-739 3266
Olle Holmgren: 070-763 8079
Elisabet Kopelman: 070-655 3017
Marcus Widén: 070-639 1057

Presskontakt:
Petter Brunnberg, presschef
070-763 35166
petter.brunnberg@seb.se

SEB är en ledande nordeuropeisk finansiell koncern med internationell räckvidd. Vårt syfte är att positivt forma framtiden med ansvarsfull rådgivning och kapital, idag och för framtida generationer. Genom att samarbeta med våra kunder vill vi vara en ledande katalysator i omställningen till en mer hållbar värld. I Sverige och i de baltiska länderna erbjuder vi ett stort spann av finansiella tjänster och rådgivning. I Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Storbritannien är vi inriktade på företagsaffären och investment banking utifrån ett fullservicekoncept till företag och institutioner. Vår internationella prägel återspeglas genom vår närvaro i mer än 20 länder världen över med cirka 19 000 medarbetare. Den 30 september 2024 uppgick koncernens balansomslutning till 4 142 miljarder kronor och förvaltat kapital till 2 709 miljarder kronor. Läs mer om SEB på sebgroup.com/sv.

Marknadsnyheter

Nvidia har presenterat sin kvartalsrapport, aktierna stiger i efterhandeln

Published

3 månader ago

19 november, 2025

Skribent

Ikväll släppte Nvidia sin kvartalsrapport och i efterhandeln stiger aktien. Mottagandet är inte bara viktigt för Nvidia, det är viktigt för hela aktiemarknaden som just nu balanserar mellan rädsla för nedgång och möjligheter med AI.

Snart börjar företagets analytikersamtal så då blir nästa punkt som kan påverka aktien, sedan lär mer omfattande analytikeruppdateringar komma som påverkar aktien när handeln inleds imorgon.

Samtidigt slog Alphabets aktie ett nytt rekord tidigare idag efter att deras nya AI-modell Gemini 3 togs emot väl av användarna. Företaget är nu i den trevliga positionen av att både tjäna enormt mycket pengar och vara en ledare inom AI.

Marknadsnyheter

Belåning av aktieportfölj – Fördelar och nackdelar

Published

4 månader ago

27 oktober, 2025

Skribent

Belåning av aktieportfölj, även känt som marginallån eller värdepapperskredit, innebär att man använder sina aktier och andra värdepapper som säkerhet för att låna pengar från sin bank eller värdepappersföretag. Detta finansiella verktyg har blivit allt mer populärt bland svenska investerare som vill frigöra kapital utan att sälja sina investeringar. Men som med alla finansiella instrument finns det både betydande fördelar och påtagliga risker att överväga.

Vad är belåning av aktieportfölj?

Vid belåning av aktieportfölj lånar investeraren pengar med sina värdepapper som säkerhet. Enligt jämförelsesajten Comparia.se har kreditgivaren vanligtvis en belåningsgrad på 50-70% av portföljens värde, beroende på vilka tillgångar som ingår. Detta innebär att om din aktieportfölj är värd 1 miljon kronor, kan du typiskt låna mellan 500 000 och 700 000 kronor.

Lånet är flexibelt och fungerar ofta som en kreditlinje där du kan dra pengar efter behov, upp till den fastställda kreditramen. Räntan är vanligtvis rörlig och ofta kopplad till styrräntan plus en marginal.

Fördelar med belåning av aktieportfölj

1. Behåller ägarskap och potential för värdeökning

Den främsta fördelen är att du kan frigöra kapital utan att sälja dina aktier. Detta innebär att du fortsatt äger aktierna och kan dra nytta av eventuella framtida värdeökningar och utdelningar. För långsiktiga investerare som tror på sina innehav men behöver likvida medel är detta särskilt attraktivt.

2. Skatteeffektivitet

Genom att belåna istället för att sälja aktier undviker du att utlösa kapitalvinstskatt. Detta kan vara särskilt värdefullt om du har aktier med stora orealiserade vinster. Skatten skjuts upp tills du faktiskt säljer aktierna, vilket kan ge betydande skattefördelar över tid.

3. Flexibilitet i användning

Pengarna från belåningen kan användas till vilket lagligt syfte som helst – köpa fler aktier, investera i fastigheter, starta företag, finansiera större inköp eller täcka tillfälliga kassaflödesproblem. Denna flexibilitet gör belåningen till ett mångsidigt finansiellt verktyg.

4. Gynnsam ränta

Eftersom lånet är säkerställt av värdepapper erbjuder banker vanligtvis lägre räntor än för blancolån. Räntan är ofta konkurrensmässig jämfört med andra kreditformer, särskilt för större belopp.

5. Enkel administration

De flesta banker erbjuder belåning genom internetbanken där du enkelt kan följa din belåningsgrad och dra pengar när det behövs. Administrationen är minimal jämfört med andra lånetyper.

6. Möjlighet till hävstång

För mer sofistikerade investerare kan belåning användas för att skapa hävstång i portföljen genom att köpa fler aktier med lånade pengar. Detta kan potentiellt öka avkastningen, men kommer också med ökad risk.

Nackdelar och risker

1. Marginalkrav och tvångsförsäljning

Den största risken med belåning är att om aktiekurserna faller kraftigt kan du hamna över den tillåtna belåningsgraden. När detta händer kräver banken att du antingen sätter in mer pengar eller säljer aktier för att minska lånet. I värsta fall kan banken tvångsförsälja dina aktier, ofta på en ogynnsam tidpunkt när priserna är låga.

2. Förstärkt risk vid börsfall

Belåning förstärker både vinster och förluster. Om marknaden faller påverkas inte bara värdet på dina aktier negativt, utan du har också ett lån att betala ränta på och potentiellt återbetala. Detta skapar en dubbel exponering mot marknadens rörelser.

3. Räntekostnad

Även om räntan ofta är gynnsam måste du betala ränta på det lånade beloppet oavsett hur dina investeringar presterar. Under perioder med låg eller negativ avkastning på aktiemarknaden kan räntekostnaden äta upp din totala avkastning.

4. Komplexitet och överbelåning

Det kan vara frestande att belåna för mycket, särskilt när marknaden går bra. Många investerare överskattar sin risktolerans och hamnar i en situation där de inte kan hantera om marknaden går ner. Komplexiteten i att hantera belåningsgrader kan också leda till misstag.

5. Psykologisk stress

Att ha lån mot sin aktieportfölj kan skapa betydande psykologisk stress, särskilt under volatila perioder på marknaden. Rädslan för tvångsförsäljning kan leda till irrationella beslut och sömnlösa nätter.

6. Begränsad diversifiering

När aktier används som säkerhet kan det begränsa din möjlighet att diversifiera portföljen eller göra stora ombalanseringar, eftersom vissa aktier kanske inte kan säljas utan att påverka belåningsgraden.

Vem passar belåning för?

Belåning av aktieportfölj passar bäst för:

Erfarna investerare med god förståelse för marknadsrisk och volatilitet
Investerare med stor portfölj där belåningen utgör en mindre del av totala tillgångarna
Långsiktiga investerare som inte planerar att sälja sina aktier inom kort
Personer med stabil inkomst som kan hantera räntebetalningar även under svåra perioder
Investerare med låg skuldsättning i övrigt

Belåning är inte lämplig för:

Nybörjare på aktiemarknaden
Personer som redan har hög skuldsättning
Investerare som inte kan hantera stress och volatilitet
De som ser belåning som ”gratis pengar”

Praktiska råd och strategier

Sätt konservativa gränser

Använd aldrig maximal belåningsgrad. En tumregel är att hålla belåningen under 30-40% av portföljens värde för att ha buffert om marknaden går ner.

Diversifiera säkerheter

Ha en väldiversifierad portfölj som säkerhet. Undvik att belåna mot enskilda aktier eller sektorer som kan vara extra volatila.

Ha likviditetsbuffert

Håll alltid kontanter eller likvida tillgångar tillgängliga för att kunna hantera pressade marginaler utan tvångsförsäljning.

Förstå villkoren

Läs och förstå alla villkor i ditt belåningsavtal, inklusive hur belåningsgrader beräknas och när marginalkrav kan utlösas.

Regelbunden uppföljning

Följ din belåningsgrad regelbundet och var beredd att agera snabbt vid marknadsvolatilitet.

Slutsats

Belåning av aktieportfölj kan vara ett kraftfullt finansiellt verktyg för rätt typ av investerare i rätt situation. Fördelarna med att behålla ägarskap i sina investeringar samtidigt som man frigör kapital är uppenbara.

Men riskerna är verkliga och påtagliga. Tvångsförsäljning vid börsnedgång, förstärkt exponering mot marknadsrisk och den psykologiska stressen som kommer med belåning gör att detta verktyg kräver noggrann övervägning och disciplinerad riskkontroll.

För de som väljer att belåna sin aktieportfölj är nyckeln att vara konservativ med belåningsgraden, ha en väldiversifierad portfölj som säkerhet, och alltid ha en plan för hur man ska hantera marknadsvolatilitet. Som med alla investeringsbeslut bör man överväga att konsultera finansiell rådgivning innan man fattar beslutet att belåna sin portfölj.

Kom ihåg att tidigare prestanda inte är en garanti för framtida resultat, och att alla investeringar innebär risk för förlust. Belåning förstärker denna risk och bör därför endast användas av investerare som fullt ut förstår och kan hantera konsekvenserna.