Marknadsnyheter

Nordic Outlook: Stabil tillväxt trots utmaningar från alla håll

Published

1 år ago

28 januari, 2025

Tanalys

Global tillväxt fortsätter att ligga på drygt 3 procent 2025–2026. Vi reviderar upp tillväxten för USA men justerar ned den för euroområdet som tyngs av ett svagt Tyskland. Den stora risken för tillväxtbilden är att politiken, med president Trump och USA i fokus – avsiktligt eller av misstag – förändrar förutsättningarna för ekonomin, disinflationsprocessen och finansmarknaderna. Svensk tillväxt accelererar från 0,5 procent 2024 till 3,1 procent 2026, när konsumtionen till slut tar fart. Kärninflationen stiger i början av 2025 men faller tillbaka under andra halvåret. Riksbanken sänker räntan till två procent i maj. Finanspolitiken förblir expansiv 2026 och de offentliga finanserna försvagas.

– Det är i dagsläget svårt att skapa sig en helhetsbild av USA:s ekonomiska politik och vi har valt att göra en försiktig tolkning av vad som kan bli verklighet. Att Trump vill se en stark ekonomi och börs begränsar de mest extrema politiska vägvalen och det finns tillväxtrisker på både upp- och nedsidan i förhållande till vår prognos. USA adderar nu till den globala osäkerheten vilket dämpar tillväxten i bland annat Kina och EU. Samtidigt kan skattesänkningar, avregleringar och starkare framtidstro hos näringslivet ge USA en tillväxtskjuts, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.

Många källor till osäkerhet och volatilitet 2025–2026
President Trump går nu från ord (och hot) till handling med en näringslivsvänlig politik (för USA), men med inflationistiska risker. Kina och Tyskland kämpar med strukturella problem. Marknadens oro för höga offentliga skulder ökar i en miljö med höga nominella och framför allt reala räntor. Flera länder i Europa står inför viktiga politiska och ekonomiska vägval; val i Tyskland 23 februari, kanske även i Frankrike till sommaren/hösten, samtidigt som brittiska Labourregeringen är hårt pressad. Vi spår en global tillväxt på drygt 3 procent 2025 och 2026 vilket är i stort sett oförändrat jämfört med Nordic Outlook November 2024. Trots en övergripande stabil global BNP-tillväxt visar utvecklingen för enskilda länder och sektorer en betydligt mer splittrad bild än tidigare. USA:s tillväxt- och produktivitetsförsprång gentemot euroområdet består. Globalt går tjänstesektorn fortsatt starkare än industrin.

– Hushållen är i fokus; konsumtionen ska ge tillväxtkraft när tullar och handelshinder riskerar att försvaga både industri och handel. Drivkrafter kommer från ökade realinkomster, god förmögenhetsställning och fortsatta styrräntesänkningar. Hushållen behöver inte i någon större utsträckning stärka sina balansräkningar utan ökade inkomster kan oavkortat gå till konsumtion. Men det gäller då att optimism och köpkraft vinner över sparande och oro, inte minst i tillväxtsvaga europeiska länder där återhämtningen inte kommit på plats, men där vi tror på en tempoökning i höst, säger SEB:s prognoschef Daniel Bergvall.

Inflationskampen i stort sett vunnen
Huvudbilden är att globala disinflationsprocesser fortsätter och ger utrymme för ytterligare räntesänkningar. Feds sänkningscykel bromsar dock in medan ECB:s påskyndas vilket resulterar i ökade styrränteskillnader som vid slutet av 2025 ligger på 2,50 procentenheter. Sammantaget ger våra prognoser för tillväxt och räntor, i en osäker global miljö och med tullriskpremie, fortsatt dollarstyrka. Till det kommer inledningsvis även eurosvaghet som tar EUR/USD till 1,01 vid halvårsskiftet. Under resten av 2025 och 2026 stiger EUR/USD långsamt till 1,07. I två temaartiklar fördjupar vi oss i Tyskland inför valet – kan det ge ny fart på ekonomin? – samt i hur demografin utmanar ekonomier och samhällen.

Sverige: Spänd väntan på konsumtionslyft
Efter BNP-fallen 2022–2023 har tillväxten vänt upp, om än svagt. Vår prognos, att BNP-tillväxten accelererar från 0,5 procent i fjol till 3,1 procent 2026, ligger fast. Mycket faller nu på plats för en konsumtionsledd återhämtning; god reallönetillväxt, fallande boräntor och stöd från finanspolitiken. Kärninflationen 2025 hamnar, delvis på grund av stigande livsmedelspriser, strax över målet, lite högre än vi tidigare väntat oss. På sikt är dock riskerna större att inflationen hamnar något under målet, så länge ett bredare handelskrig undviks. Vi fortsätter räkna med att Riksbanken sänker styrräntan till 2,00 procent men flyttar sista sänkningen från mars till maj.

– För svensk del håller vi fast vid att det kommer en vändning under året och att vi efter ett par år med svag utveckling ska få en tillväxtuppväxling. Det kräver dock att åtminstone en del av kommande förbättringar av hushållens ekonomi används till konsumtion, något som är troligt, men inte självklart, säger Daniel Bergvall.

Exporten står emot svaghet i Europa
Exporten har, givet svagheter för tysk och europeisk industri, varit förvånansvärt stark och har hindrat ännu sämre BNP-siffror de senaste åren. En gradvis återhämtning i Europa talar för att även svensk industri lyfter men uppgången ser ut att bli måttlig jämfört med historiska konjunktur-uppgångar, delvis på grund av att USA saktar in. Relativa energipriser och en svag krona gör att svensk industri är väl rustad. En konsolidering för den tidigare snabbväxande produktgruppen elapparater (batterier, el-överföring mm) bidrar till att dämpa industriinvesteringarna, och i viss mån sysselsättningen, men påverkar enligt vår bedömning inte export och produktion i någon större utsträckning. Utvecklingen i svensk industri behandlas närmare i en temaartikel i rapporten. Bostadsinvesteringarna vänder uppåt och går från sänke till stöd när bostadspriserna fortsätter att stiga med ca 5 procent per år.

Arbetslösheten vänder ned i sommar
De senaste två årens svaga tillväxt återspeglas i en svagare arbetsmarknad. Vi räknar med att vändningen på arbetsmarknaden kommer först under andra kvartalet och att arbetslösheten stiger till 8,7 procent innan den vänder ned. Det svaga arbetsmarknadsläget bekräftas av att Riksbankens resursindikator fortsatt att falla och nivån är nu under det historiska snittet – en bekräftelse på att Sverige är i en lågkonjunktur. Löneförhandlingarna pågår för fullt. Vår bedömning är att förhandlingarna resulterar i två- eller treårsavtal på strax över 3,0 procent och att de totala lönerna ökar med 3,6 procent 2025 och 3,5 procent 2026. Vår prognos är nära Riksbankens.

Riksbanken sänker i januari och maj
Efter den låga inflationssiffran i december och fortsatta fråge¬tecken kring den ekonomiska utvecklingen, tror vi att Riksbanken sänker igen i januari och bekräftar att räntebanan från december, där räntan bottnar på 2,25 procent, fortfarande gäller. Vi håller fast vid vår prognos att Riksbanken sänker räntan ytterligare en gång, till 2,00 procent, men att det sker först i maj. Räntan kommer enligt vår prognos att vara lite lägre än de 2,25 procent som är mittpunkten i Riksbankens nya intervall för den neutrala styrräntan på längre sikt (1,5 – 3,0 procent).

– Givet att tillväxt, bostadspriser och utlåning återhämtar sig, tror vi att direktionen vill undvika att elda på utvecklingen ytterligare och avvaktar effekterna av tidigare sänkningar. Vi tror att direktionen vill undvika att sänka räntan för lågt om det inte blir en djupare ekonomisk kris. Men med tanke på att konjunkturläget är svagare än normalt är en något lägre nivå än 2,25 procent rimlig, säger Jens Magnusson.

Fortsatt expansiv finanspolitik
Regeringen presenterade 60 miljarder i ofinansierade reformer i budgetpropositionen för 2025, ganska jämnt fördelade mellan skattesänkningar och ökade utgifter. Vi räknar med ca 15 miljarder till i vårpropositionen i april; totalt 75 miljarder eller 1,2 procent av BNP. Mycket talar för att finanspolitiken fortsätter att vara expansiv valårsbudgeten för 2026 då vi tror att regeringen presenterar ofinansierade reformer för ytterligare 60–70 miljarder. Regeringen och oppositionen har kommit överens om att sänka målet för sparandet i offentlig sektor från nu gällande överskottsmål på 0,3 procent av BNP till ett balansmål. Förändringen gäller egentligen från 2027, men kan bidra till att öka utrymmet för reformer redan nästa år.

– När konjunkturen stärks under 2025 och 2026 minskar statens underskott men expansiv finanspolitik och utgifter för stöd till Ukraina talar för att underskotten under 2025 och 2026 blir större än den långsiktiga målnivån. I en internationell jämförelse fortsätter dock de svenska statsfinanserna att se mycket starka ut, säger Daniel Bergvall.

Kronan svagare mot USD under våren
Vi väntar oss en svängig vår för den svenska kronan som slutar i en viss förstärkning mot euron, mest drivet av euro-svaghet men för svensk del även en starkare tillväxt. En tullpremie bidrar till svagare nivåer mot dollarn. Det finns som alltid risker för prognosen. Om valutamarknadens fokus återigen riktas mot skillnader i korta räntor innebär Riksbankens sänkningar en globalt sett låg ränta och kronan kan då bli en finansieringsvaluta. Kronan kan också ses som en relativ förlorare om kraftigare tullar skulle bli aktuella, då Sverige är en liten och öppen ekonomi.

Nyckeltal: Internationell & svensk ekonomi (siffror inom parentes från Nordic Outlook nov. 2024)

*Internationell ekonomi. BNP. Årlig förändring i %*	2023	2024	2025	2026
USA	2,9 (2,9)	2,8 (2,7)	2,4 (2,0)	1,9 (1,7)
Euroområdet	0,4 (0,4)	0,8 (0,8)	1,1 (1,3)	1,4 (1,6)
Storbritannien	0,3 (0,3)	0,9 (1,0)	1,6 (1,4)	1,4 (1,5)
Japan	1,5 (1,7)	0,0 (0,4)	1,5 (1,0)	0,8 (1,1)
OECD	1,7 (1,7)	1,7 (1,8)	1,9 (1,9)	1,8 (1,7)
Kina	5,2 (5,2)	5,0 (5,0)	4,5 (4,5)	4,3 (4,3)
Norden	0,3 (0,4)	1,3 (1,1)	2,2 (2,2)	2,4 (2,5)
Baltikum	0,0 (0,0)	1,0 (0,9)	2,3 (2,4)	2,7 (2,7)
Världen (PPP)	3,2 (3,2)	3,2 (3,2)	3,2 (3,1)	3,1 (3,1)
*Norden och Baltikum. BNP, årlig förändring i %*
Norge	0,0 (0,5)	2,3 (1,6)	2,2 (1,9)	1,2 (1,2)
Danmark	2,5 (2,5)	2,8 (2,4)	2,6 (3,0)	3,0 (3,0)
Finland	-1,2 (-1,2)	-0,3 (-0,5)	1,5 (1,5)	1,8 (1,8)
Litauen	0,3 (0,3)	2,5 (2,4)	2,8 (2,8)	2,9 (2,9)
Lettland	1,7 (1,7)	-0,4 (-0,4)	1,8 (1,8)	2,2 (2,2)
Estland	-3,0 (-3,0)	-0,9 (-0,9)	1,8 (2,2)	2,8 (2,8)
*Svensk ekonomi. Årlig förändring i %*
BNP, faktisk	-0,2 (-0,3)	0,5 (0,5)	2,2 (2,2)	3,1 (3,1)
BNP, dagkorrigerad	0,0 (-0,1)	0,5 (0,5)	2,4 (2,4)	2,9 (2,9)
Arbetslöshet (%) (EU-definition)	7,7 (7,7)	8,4 (8,5)	8,7 (8,8)	8,3 (8,5)
KPI	8,5 (8,5)	2,8 (2,8)	0,4 (0,3)	1,9 (1,7)
KPIF	6,0 (6,0)	1,9 (1,8)	2,0 (1,7)	2,0 (2,0)
Offentligt saldo (% av BNP)	-0,8 (-0,6)	-1,6 (-1,0)	-1,5 (-1,3)	-1,0 (-0,5)
Styrränta (dec)	4,00 (4,00)	2,50 (2,50)	2,00 (2,00)	2,00 (2,00)
Växelkurs, EUR/SEK (dec)	11,13 (11,13)	11,46 (11,75)	11,30 (11,40)	11,10 (11,20)

För mer information, kontakta:
Jens Magnusson: 070-210 2267
Daniel Bergvall: 073-523 5287
Pia Fromlet 070-739 3266
Olle Holmgren: 070-763 8079
Elisabet Kopelman: 070-655 3017
Marcus Widén: 070-639 1057

Presskontakt:
Petter Brunnberg, presschef
070-763 35166
petter.brunnberg@seb.se

SEB är en ledande nordeuropeisk finansiell koncern med internationell räckvidd. Vårt syfte är att positivt forma framtiden med ansvarsfull rådgivning och kapital, idag och för framtida generationer. Genom att samarbeta med våra kunder vill vi vara en ledande katalysator i omställningen till en mer hållbar värld. I Sverige och i de baltiska länderna erbjuder vi ett stort spann av finansiella tjänster och rådgivning. I Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Storbritannien är vi inriktade på företagsaffären och investment banking utifrån ett fullservicekoncept till företag och institutioner. Vår internationella prägel återspeglas genom vår närvaro i mer än 20 länder världen över med cirka 19 000 medarbetare. Den 30 september 2024 uppgick koncernens balansomslutning till 4 142 miljarder kronor och förvaltat kapital till 2 709 miljarder kronor. Läs mer om SEB på sebgroup.com/sv.

Marknadsnyheter

Investerarens guide till säljtratten: Varför intäkter är en laggande indikator

Published

6 dagar ago

4 juni, 2026

Skribent

Som investerare eller trader är du van vid att leta efter mönster och indikatorer som kan förutsäga framtida prisrörelser. Inom teknisk analys (TA) skiljer vi noga på ledande indikatorer (som ger signaler innan en trend vänder) och laggande indikatorer (som bekräftar en rörelse som redan skett). Samma obarmhärtiga logik gäller när vi analyserar fundamentan och tillväxtpotentialen i B2B-bolag.

När kvartalsrapporten släpps stirrar marknaden sig ofta blind på omsättningstillväxt och sista raden. Men sanningen är att dagens intäkter är den ultimata laggande indikatorn. Den omsättning ett B2B-bolag redovisar idag är resultatet av sälj- och marknadsaktiviteter som genomfördes för sex, nio eller tolv månader sedan. Att köpa en aktie enbart baserat på historisk omsättning är som att handla ett index baserat enbart på ett glidande medelvärde – du agerar på gammal information.

För att verkligen förstå ett bolags framtida kassaflöden och fundamentala styrka måste du titta på toppen av deras säljtratt. Det är där de ledande indikatorerna finns.

Säljpipelinen som ledande indikator

Ett bolags säljpipeline (det samlade värdet av alla pågående affärsmöjligheter) är i teorin den bästa ledande indikatorn för framtida intäkter. Om pipelinen växer idag, bör intäkterna växa imorgon. Men precis som i teknisk analys är inte alla signaler tillförlitliga. Marknaden är full av ”falska utbrott” och ”bull traps”.

Många bolag pumpar upp sin pipeline med orealistiska affärsmöjligheter för att lugna styrelsen eller marknaden. Säljarna lägger in företag som visat ett vagt intresse, men som saknar budget eller mandat att fatta beslut. Detta skapar en illusion av framtida tillväxt.

När ledningen styr bolaget efter denna uppblåsta pipeline – man kanske anställer mer leveranspersonal eller drar på sig fasta kostnader i tron att intäkterna är på väg – och affärerna sedan inte materialiseras, slår det skoningslöst mot marginalerna nästa kvartal. En ostrukturerad pipeline är lika farlig som felkalibrerad algoritm; ”Garbage in, garbage out”.

Att skapa en sann signal

Hur bygger ett företag en pipeline som faktiskt utgör en sann signal för framtida intäkter? Svaret ligger i hur inflödet av nya affärsmöjligheter hanteras och filtreras i det allra första ledet.

För att eliminera bruset måste bolag etablera rigorösa processer i toppen av tratten. Detta innebär att sluta mäta fåfänga mätetal som ”antal samtal” och istället fokusera på konverteringskraft och relevans. Genom att integrera professionell och kvalificerad mötesbokning säkerställer företaget att endast de prospekt som har ett faktiskt affärsbehov, rätt beslutsfattare och finansiella muskler tillåts komma in i säljpipelinen.

När denna filtrering sköts med strategisk precision, förvandlas pipelinen från en lista med förhoppningar till en matematisk sannolikhetskalkyl. Det är detta som skiljer bolag med hög volatilitet i sina intäkter från bolag med en förutsägbar, maskinell tillväxt.

Värderingsmultipeln och förutsägbarhet

Varför är detta kritiskt ur ett investerarperspektiv? Finansmarknaden, oavsett om det handlar om börsen, Private Equity eller riskkapital, avskyr osäkerhet och älskar förutsägbarhet.

Ett bolag vars intäkter bygger på en handfull ”stjärnsäljares” ostrukturerade nätverkande bär på en enorm operativ risk. Deras intäkter kommer att vara volatila. Å andra sidan, ett bolag som har byggt en kommersiell arkitektur där de exakt vet hur stor bearbetningsinsats som krävs för att generera en viss intäkt i framtiden, premieras alltid.

Dessa bolag handlas till högre multiplar (P/E eller EV/EBITDA) just för att deras kassaflöden har en lägre riskpremie. Som investerare eller analytiker bör du därför alltid ställa dig frågan: Hur ser maskineriet ut innan affären ens blir en siffra i kvartalsrapporten? Det är där du hittar bolagets sanna momentum.

Marknadsnyheter

Slutet för 10-årsavtalen: Flexibla kontor som företagets krisberedskap

Published

6 dagar ago

3 juni, 2026

Skribent

Under det senaste decenniets dopade ekonomi, drivet av nollräntor och billigt kapital, byggde många företag upp enorma fasta kostnader. Det var en era präglad av hybris där bolag glatt signerade 5- eller 10-åriga kommersiella hyreskontrakt för prestigefyllda kontorslandskap, i tron att tillväxten var linjär och evig. Sedan kom räntechocken, inflationen och den geopolitiska oron.

När vi idag diskuterar krisberedskap och resiliens inom näringslivet (”business prepping”) handlar det inte bara om att bygga en likviditetsbuffert för sämre tider. Det handlar om att systematiskt eliminera fasta kostnader och skapa maximal operativ agilitet. I det perspektivet har det traditionella kontorsavtalet förvandlats från en trygghet till en massiv finansiell risk – en regelrätt ”Single Point of Failure” (SPOF) i företagets balansräkning.

Den statiska hyreskostnaden som en SPOF

Det traditionella kommersiella fastighetsmaskineriet bygger på att överföra risk från fastighetsägaren till hyresgästen. Företag låser in sig i långa, oflexibla avtal som indexuppräknas årligen. Om marknaden viker och bolaget måste minska sin personalstyrka med trettio procent, sitter de fortfarande fast med samma enorma overheadkostnad för ekar tomma kvadratmeter.

I en stagnerande eller volatil makroekonomi är kostnadselasticitet – förmågan att omedelbart kunna skala upp eller ner sina utgifter i takt med intäkterna – skillnaden mellan överlevnad och konkurs. Att binda upp framtida kassaflöden i ett decennium för att förvara skrivbord är helt enkelt inte rationell riskhantering längre.

Affärsmässig prepping och ”Space-as-a-Service”

Detta är den fundamentala drivkraften bakom skiftet från traditionella kontor till flexibla kontorshotell och coworking-hubbar (”Space-as-a-Service”). För ett framåtblickande företag är detta ett led i sin strategiska krisberedskap.

Genom att sitta på ett modernt kontorshotell köper bolaget sig friheten att vara agil. Växer företaget snabbt kan man addera fler rum över en natt. Slår en recession till och personalstyrkan måste bantas, kan företaget minska sin kontorsyta med en månads varsel. Kostnaden rör sig därmed i perfekt symbios med företagets aktuella behov och ekonomiska bärkraft, istället för att vara en stel kvarnsten runt halsen.

Delningsekonomi för minimerad overhead

Den andra aspekten av denna riskminimering handlar om resursutnyttjande. En stor del av den dyra kvadratmeterytan i traditionella kontor består av receptioner, lounger, kök och stora styrelserum – ytor som står ekande tomma uppåt 80 procent av arbetsveckan, men som företaget likväl betalar fullt pris för varje månad.

På ett kontorshotell delas denna infrastruktur. Företaget betalar enbart för sin kärnyta. När ledningsgruppen väl behöver stänga in sig för kvartalsplanering, eller när det är dags att samla kunder och partners, betalar man inte för ett ständigt tomt representationsrum. Istället nyttjar man delad infrastruktur och bokar en konferens i Malmö exakt de dagar behoven uppstår. Kostnaden blir en tillfällig, rörlig utgift i stället för en permanent, fast overhead.

Flexibilitet är den nya tryggheten

Illusionen av att ett eget, stort och fast kontor är ett tecken på stabilitet är borta. I dagens makroekonomiska klimat är stabilitet synonymt med flexibilitet.

Företag som strategiskt undviker långa inlåsningseffekter skyddar sina marginaler, säkrar sitt kassaflöde och behåller manöverutrymmet oavsett vad som händer med räntan, inflationen eller konjunkturen. Att flytta verksamheten till en flexibel hubb är inte bara en kontorsfråga – det är modern, ekonomisk krishantering.

Marknadsnyheter

Nordtech gör en IPO på Stockholmsbörsen

Published

6 dagar ago

3 juni, 2026

Skribent

Nordtech har pratat om en IPO redan för några år sedan och på senare tid har mjukvarubolag tagit stryk på grund av rädslan för AI. Men Nordtech låter sig inte avskräckas utan tror på det man gör. Tre miljarder kronor kommer företaget att vara värt, dvs det är vad post money-värderingen kommer att vara efter IPO-erbjudandet.

Erbjudande backas upp av flera välkända namn så vi kan räkna med att den här börsnoteringen kommer att gå i mål på ett helt galant sätt.

I skrivande stund har ännu ingen analytiker kommit ut med en rekommendation så det ska bli intressant att se vad de säger, även om det känns som att det kommer att vara tecknarekommendationer.

Här är ankarinvesterarna: