Connect with us

Marknadsnyheter

Nu åker Sverige till månen – historisk uppskjutning den 15 januari

Published

on

Onsdag 15 januari kl. 07:11 svensk tid skrivs historia när det svenska Månhuset lyfter från Kennedy Space Center i Florida. Efter fyra månaders resa genom rymden kommer det ikoniska röda huset med vita knutar att landa och bli den första byggnaden på månens yta. ”Det tog bara 25 år,” konstaterar konstnären Mikael Genberg, som följer uppskjutningen på plats.

moonhouse stor.pngPressmeddelande 2025-01-09

Uppskjutningen av Månhuset sker genom samarbete med japanska ispace och deras månrover TENACIOUS och månlandare RESILIENCE. Uppskjutningen livstreamas vid den aktuella tidpunkten på ispace hemsida: www.ispace-inc.com. Klockor som visar nedräkningen till ”take off” från Florida har placerats ut på allmänna platser runt om i Tokyo.

Visionen om Månhuset har redan färdats runt i världen genom Mikael Genbergs konstnärskap – högt upp i trädtoppar, i havets djup och ut i rymden till internationella rymdstationen med Sveriges första astronaut, Christer Fuglesang, som följeslagare. Nu har turen kommit till månen.

– Månhuset är ett fantastiskt projekt, vi är oerhört glada att vi får vara en del av att slutligen förverkliga det. Konstverkets vision smälter samman med vår egen; att utvidga vår planet och framtid, och förlänga det mänskliga livets sfär till rymden, säger Julien-Alexandre Lamamy, vd ispace Europe.

The Moonhouse and TENACIOUS.jpg

Se filmen från ispace här: Månhuset tillsammans med månrovern TENACIOUS och månlandaren RESILIENCE.

Flera tekniska utmaningar har övervunnits
Efter den fyra månader långa rymdresan i landarens lastutrymme, säkrad på fronten av rovern, placeras Månhuset ut på ett solbelyst område på månens norra halvklot. Placeringen av konstverket är noggrant utvald. Ett gediget arbete har gjorts för att förbereda huskonstruktionen för färden. Varje teknisk utmaning har tagits an med förhållningssättet att allt är möjligt – precis det Månhuset har handlat om från början.

– Erfarna ingenjörer har under de senaste två åren arbetat med Månhusets tekniska konstruktion. Huskroppen har genomgått omfattande stöt- och vibrationstester för att säkerställa att den klarar alla de påfrestningar och utmaningar som väntar under färden till månen och för att överleva intakt i sitt nya klimat. Vi har även gjort funktionella tester vid flera tillfällen för att simulera husets landning på månens yta, säger Emil Vinterhav, ansvarig för Månhusets tekniska team

– Enbart att hitta en hållbar röd färg till huset är en berättelse i sig. Saker i rymden är vita som astronautdräkter, guldfärgade som James Webb-teleskopet eller möjligtvis svarta. Till slut lyckades vi mot all förmodan identifiera en färg som uppfyllde alla hårda krav som följer med rymdverksamhet, fortsätter Emil Vinterhav.

Cirkeln sluts efter 25 år
Svenska Månhuset är en spektakulär berättelse om en 25 år lång ambition att placera ett rött hus med vita knutar på månens yta. Idén väcktes när Mikael Genberg år 1999 läste en artikel om att Sverige skulle bygga den första europeiska månsonden. Uppsändningen av huset har föregåtts av ett outtröttligt ideellt arbete och engagemang under två och ett halvt decennium. Nu förverkligas drömmen till slut tack vare ett 100-tal privatpersoner primärt från konstvärlden, rymdindustrin, näringslivet och idrottsvärlden som de senaste åren bidragit med expertis och resurser som har gett Månhuset ny skjuts. Som medskapare är de alla en del av ett storslaget äventyr. 

Få lämnas oberörda av Månhuset. Många tankar och sinnen har genom åren väckts om vad konstverket är och vad det betyder för personer som har inspirerats av det.

– Kanske kan det första huset på månen vara en symbol för livets eviga strävan att överleva och utvecklas, förflytta det mänskliga medvetandet och vara ett öga mot jorden. Är inte ett hus på månen exakt vad världen behöver just nu, frågar sig Mikael Genberg.

Klicka på länken för att se Mikael Genberg berätta om Månhuset: Månhuset av Mikael Genberg

För mer information vänligen kontakta:
Mikael Genberg, konstnär
E-post: info@mikaelgenberg.com, telefon: + 46 70 775 5393 

Emil Vinterhav, ansvarig Månhusets tekniska team
E-post: emil.vinterhav@themoonhouse.se, telefon: +46 70 555 1869 

Hans Elis Johansson, kommunikationsansvarig Månhuset
E-post: hans.elis@themoonhouse.se telefon: +46 70 513 6035

Julien-Alexandre Lamamy, VD ispace Europe
E-post: j-lamamy@ispace-inc.com, telefon: +352 621 239 733

För fler pressbilder och rörligt material: www.themoonhouse.com

Om konstverket Månhuset:

Månhuset blir det första platsspecifika konstverket på månen och skapas i det ögonblick huset placeras på vår närmaste himlakropp. Månen har i alla tider stimulerat människans fantasi med sin kalla skönhet och vetskapen att det står ett rött hus med vita knutar mitt i den ”magnifika ödsligheten”, som en av de första månfararna uttryckte det, har potentialen att förflytta det mänskliga medvetandet genom bilden av jordens obetydliga storslagenhet. Oavsett vilka tankar och känslor månhuset genererar hos var och en av oss så lämnar det ingen oberörd. För mer information om Månhuset besök: www.themoonhouse.com.

 

Om Mikael Genberg:

Konstnären Mikael Genberg är bosatt i Västerås och Virsbo, Sverige, och har alltid utforskat människans liv, perspektiv och boendemiljöer. Genbergs signum är att använda det svenska, klassiskt röda huset med vita knutar och placera det på ovanliga platser som trädtoppar, på vattnet, under vattnet, på Globens tak och till och med i rymden. Alltid med drömmen att en dag nå månen.

Mikael Genberg.jpeg
Om ispace:

ispace specialiserar sig på att designa och bygga månlandare och rovers. Företagets syfte är att förlänga det mänskliga livets sfär till rymden och skapa en hållbar värld genom att tillhandahålla högfrekventa och kostnadseffektiva transporttjänster till månen. ispace har verksamheter i Japan, Luxemburg och USA med mer än 300 anställda. För mer information, besök: www.ispace-inc.com.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Investerarens guide till säljtratten: Varför intäkter är en laggande indikator

Published

on

Två säljare studerar siffror

Som investerare eller trader är du van vid att leta efter mönster och indikatorer som kan förutsäga framtida prisrörelser. Inom teknisk analys (TA) skiljer vi noga på ledande indikatorer (som ger signaler innan en trend vänder) och laggande indikatorer (som bekräftar en rörelse som redan skett). Samma obarmhärtiga logik gäller när vi analyserar fundamentan och tillväxtpotentialen i B2B-bolag.

När kvartalsrapporten släpps stirrar marknaden sig ofta blind på omsättningstillväxt och sista raden. Men sanningen är att dagens intäkter är den ultimata laggande indikatorn. Den omsättning ett B2B-bolag redovisar idag är resultatet av sälj- och marknadsaktiviteter som genomfördes för sex, nio eller tolv månader sedan. Att köpa en aktie enbart baserat på historisk omsättning är som att handla ett index baserat enbart på ett glidande medelvärde – du agerar på gammal information.

För att verkligen förstå ett bolags framtida kassaflöden och fundamentala styrka måste du titta på toppen av deras säljtratt. Det är där de ledande indikatorerna finns.

Säljpipelinen som ledande indikator

Ett bolags säljpipeline (det samlade värdet av alla pågående affärsmöjligheter) är i teorin den bästa ledande indikatorn för framtida intäkter. Om pipelinen växer idag, bör intäkterna växa imorgon. Men precis som i teknisk analys är inte alla signaler tillförlitliga. Marknaden är full av ”falska utbrott” och ”bull traps”.

Många bolag pumpar upp sin pipeline med orealistiska affärsmöjligheter för att lugna styrelsen eller marknaden. Säljarna lägger in företag som visat ett vagt intresse, men som saknar budget eller mandat att fatta beslut. Detta skapar en illusion av framtida tillväxt.

När ledningen styr bolaget efter denna uppblåsta pipeline – man kanske anställer mer leveranspersonal eller drar på sig fasta kostnader i tron att intäkterna är på väg – och affärerna sedan inte materialiseras, slår det skoningslöst mot marginalerna nästa kvartal. En ostrukturerad pipeline är lika farlig som felkalibrerad algoritm; ”Garbage in, garbage out”.

Att skapa en sann signal

Hur bygger ett företag en pipeline som faktiskt utgör en sann signal för framtida intäkter? Svaret ligger i hur inflödet av nya affärsmöjligheter hanteras och filtreras i det allra första ledet.

För att eliminera bruset måste bolag etablera rigorösa processer i toppen av tratten. Detta innebär att sluta mäta fåfänga mätetal som ”antal samtal” och istället fokusera på konverteringskraft och relevans. Genom att integrera professionell och kvalificerad mötesbokning säkerställer företaget att endast de prospekt som har ett faktiskt affärsbehov, rätt beslutsfattare och finansiella muskler tillåts komma in i säljpipelinen.

När denna filtrering sköts med strategisk precision, förvandlas pipelinen från en lista med förhoppningar till en matematisk sannolikhetskalkyl. Det är detta som skiljer bolag med hög volatilitet i sina intäkter från bolag med en förutsägbar, maskinell tillväxt.

Värderingsmultipeln och förutsägbarhet

Varför är detta kritiskt ur ett investerarperspektiv? Finansmarknaden, oavsett om det handlar om börsen, Private Equity eller riskkapital, avskyr osäkerhet och älskar förutsägbarhet.

Ett bolag vars intäkter bygger på en handfull ”stjärnsäljares” ostrukturerade nätverkande bär på en enorm operativ risk. Deras intäkter kommer att vara volatila. Å andra sidan, ett bolag som har byggt en kommersiell arkitektur där de exakt vet hur stor bearbetningsinsats som krävs för att generera en viss intäkt i framtiden, premieras alltid.

Dessa bolag handlas till högre multiplar (P/E eller EV/EBITDA) just för att deras kassaflöden har en lägre riskpremie. Som investerare eller analytiker bör du därför alltid ställa dig frågan: Hur ser maskineriet ut innan affären ens blir en siffra i kvartalsrapporten? Det är där du hittar bolagets sanna momentum.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Slutet för 10-årsavtalen: Flexibla kontor som företagets krisberedskap

Published

on

Pratar i mobil på kontoret

Under det senaste decenniets dopade ekonomi, drivet av nollräntor och billigt kapital, byggde många företag upp enorma fasta kostnader. Det var en era präglad av hybris där bolag glatt signerade 5- eller 10-åriga kommersiella hyreskontrakt för prestigefyllda kontorslandskap, i tron att tillväxten var linjär och evig. Sedan kom räntechocken, inflationen och den geopolitiska oron.

När vi idag diskuterar krisberedskap och resiliens inom näringslivet (”business prepping”) handlar det inte bara om att bygga en likviditetsbuffert för sämre tider. Det handlar om att systematiskt eliminera fasta kostnader och skapa maximal operativ agilitet. I det perspektivet har det traditionella kontorsavtalet förvandlats från en trygghet till en massiv finansiell risk – en regelrätt ”Single Point of Failure” (SPOF) i företagets balansräkning.

Den statiska hyreskostnaden som en SPOF

Det traditionella kommersiella fastighetsmaskineriet bygger på att överföra risk från fastighetsägaren till hyresgästen. Företag låser in sig i långa, oflexibla avtal som indexuppräknas årligen. Om marknaden viker och bolaget måste minska sin personalstyrka med trettio procent, sitter de fortfarande fast med samma enorma overheadkostnad för ekar tomma kvadratmeter.

I en stagnerande eller volatil makroekonomi är kostnadselasticitet – förmågan att omedelbart kunna skala upp eller ner sina utgifter i takt med intäkterna – skillnaden mellan överlevnad och konkurs. Att binda upp framtida kassaflöden i ett decennium för att förvara skrivbord är helt enkelt inte rationell riskhantering längre.

Affärsmässig prepping och ”Space-as-a-Service”

Detta är den fundamentala drivkraften bakom skiftet från traditionella kontor till flexibla kontorshotell och coworking-hubbar (”Space-as-a-Service”). För ett framåtblickande företag är detta ett led i sin strategiska krisberedskap.

Genom att sitta på ett modernt kontorshotell köper bolaget sig friheten att vara agil. Växer företaget snabbt kan man addera fler rum över en natt. Slår en recession till och personalstyrkan måste bantas, kan företaget minska sin kontorsyta med en månads varsel. Kostnaden rör sig därmed i perfekt symbios med företagets aktuella behov och ekonomiska bärkraft, istället för att vara en stel kvarnsten runt halsen.

Delningsekonomi för minimerad overhead

Den andra aspekten av denna riskminimering handlar om resursutnyttjande. En stor del av den dyra kvadratmeterytan i traditionella kontor består av receptioner, lounger, kök och stora styrelserum – ytor som står ekande tomma uppåt 80 procent av arbetsveckan, men som företaget likväl betalar fullt pris för varje månad.

På ett kontorshotell delas denna infrastruktur. Företaget betalar enbart för sin kärnyta. När ledningsgruppen väl behöver stänga in sig för kvartalsplanering, eller när det är dags att samla kunder och partners, betalar man inte för ett ständigt tomt representationsrum. Istället nyttjar man delad infrastruktur och bokar en konferens i Malmö exakt de dagar behoven uppstår. Kostnaden blir en tillfällig, rörlig utgift i stället för en permanent, fast overhead.

Flexibilitet är den nya tryggheten

Illusionen av att ett eget, stort och fast kontor är ett tecken på stabilitet är borta. I dagens makroekonomiska klimat är stabilitet synonymt med flexibilitet.

Företag som strategiskt undviker långa inlåsningseffekter skyddar sina marginaler, säkrar sitt kassaflöde och behåller manöverutrymmet oavsett vad som händer med räntan, inflationen eller konjunkturen. Att flytta verksamheten till en flexibel hubb är inte bara en kontorsfråga – det är modern, ekonomisk krishantering.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Nordtech gör en IPO på Stockholmsbörsen

Published

on

Nordtech har pratat om en IPO redan för några år sedan och på senare tid har mjukvarubolag tagit stryk på grund av rädslan för AI. Men Nordtech låter sig inte avskräckas utan tror på det man gör. Tre miljarder kronor kommer företaget att vara värt, dvs det är vad post money-värderingen kommer att vara efter IPO-erbjudandet.

Erbjudande backas upp av flera välkända namn så vi kan räkna med att den här börsnoteringen kommer att gå i mål på ett helt galant sätt.

I skrivande stund har ännu ingen analytiker kommit ut med en rekommendation så det ska bli intressant att se vad de säger, även om det känns som att det kommer att vara tecknarekommendationer.

Här är ankarinvesterarna:

  • Tredje AP-fonden
  • SEB Asset Management
  • Swedbank Robur
  • Protean (fondbolaget)
  • Kramerica Industries (Caspar Callerström)
Continue Reading

Trending

Copyright © 2025 Tanalys