Marknadsnyheter

Ny studie belyser brister i avtal mellan företag och samebyar

Published

4 år ago

20 januari, 2022

Tanalys

tor, jan 20, 2022 08:50 CET

I samarbete med ett flertal samebyar och Svenska Samernas Riksförbund publicerar Stockholm Environment Institute (SEI) den första studien i sitt slag som analyserar avtalsskrivningen mellan företag och samebyar i Sápmi. Enligt studien riskerar avtalen att missgynna renskötseln och ingås ofta under så kallat tillverkat samtycke.

I takt med att allt fler företag tar mark och naturresurser i anspråk i Sápmi så ökar antalet avtal mellan samebyar och verksamhetsutövare. Tidigare har avtal främst slutits för militäranläggningar och vattenkraft, men på senare år har många avtal för vindkraftsparker tillkommit, samt för gruvindustri och turism. Då avtalslösningar sannolikt kommer att fortsätta öka finns ett stort behov att förstå och utvärdera avtalen och deras konsekvenser på ett systematiskt sätt. Studien Avtal mellan samebyar och exploatörer: Hur påverkas renens välmående är ett pilotprojekt som analyserat 15 avtal. Syftet har varit att utveckla en metod som utvärderar innehållet ur samebyarnas perspektiv och som identifierar framtida forskningsbehov. I studien fokuserar man primärt på renskötseln på Sápmis svenska sida, men resultatet är relevant även i de norska och finska delarna.

Även om pilotstudien är begränsad och mer forskning behövs så skickar studien en tydlig signal om att avtalen riskerar att missgynna samebyarna. Sekretessklausuler, som förhindrar samebyarna från att berätta om sina problem, och munkavelsklausuler som förhindrar samebyarna från att tillvarata sina rättigheter exempelvis genom överklaganden hos myndighet eller domstol är vanligt förekommande.

– Det som överraskade mig mest var hur vinklade många av avtalen är i företagens favör. Särskild tydligt blev det för ett flertal vindkraftsprojekt, där bolagen fått tillgång till marken i gengäld för en begränsat årlig ersättning till samebyn, som inte fått något inflytande över projektets utformning eller genomförande relaterat till konsekvenser för samebyarna, säger Rasmus Kløcker Larsen, en av författarna till rapporten och forskningsledare på SEI med fokus på markkonflikter och urfolksrättigheter.

För att efterleva de åtaganden som svenska staten gjort i enlighet med nationell lag, samt hedra de internationella konventioner som Sverige skrivit under, ska urfolket samerna ha rätt att behålla och utveckla sitt eget kultur- och samfundsliv. Renskötselrätten beskrivs i lagstiftningen som en rätt för samerna att begagna mark och vatten till underhåll för sig och sina renar och är en fundamental del av den samiska kulturen. Samebyarna ska därför ges grundläggande förutsättningar för renskötsel i varje sameby, något som avtalen, enligt den nya studien, ofta försvårar.

Vad som framkommit är också att avtalen ofta används för att framtvinga ett s.k. tillverkat samtycke. Samebyar anser sig, på grund av bristfälligt rättsligt skydd i tillstånds- och planeringsprocesser, ofta inte ha en realistisk möjlighet att stoppa en projektetablering. Man ingår därför avtalen i ett försök att minimera de negativa konsekvenserna för renskötseln. Samebyar saknar därutöver finansiella resurser, vilket medför en risk att bolagens intressen dominerar och förhandlingarna blir ojämlika. Då avtalen oftast är sekretessbelagda förhindras samebyarna att prata om dess innehåll och lära av varandras erfarenheter.

Enligt Jannie Staffansson, konsult inom urfolksrättigheter och klimatförändringar, tillhörande Eajran Sïjte och Tuorpon sameby och en av författarna till studien, har många avtal upprättats som ett försök från bolagens sida att hantera urfolksgruppers motstånd mot industriprojekt.

– Trots att samebyarnas främsta önskan är att skydda renen så visade resultaten att det endast är ett fåtal avtal som uppnått skydd. Det om något visar på betydande brister i lagstiftningen och vilka ojämlika förutsättningar och resurser som samebyar har gentemot bolag. I mina ögon är det en tyst kolonisering av Sápmi, säger Jannie Staffansson.

Studiens utgångspunkt har varit att kritiskt granska riskerna med avtalsförhandlingar, men också vara öppen för att avtal potentiellt kan bli ett viktigt verktyg för att säkerställa ett skydd för samiska urfolksrättigheter.

– Min förhoppning är att samebyarna ska bli varse om hur exploatörer kan föra fram avtalslösningar som ett sätt att få rennäringens intressen tillgodosedda när de i de flesta fall främst gynnar bolagen själva. Som vi sett i studien användar företagen sig av avtal för att hålla rennäringsfrågorna utanför myndigheternas och domstolarnas prövningar av tillståndsansökningar, vilket inte är korrekt juridisk förfarande, säger Inger-Ann Omma, verksam advokat för samebyar och en av författarna till studien.

Studien finansieras av Norges forskningsråd, med delfinansiering från det svenska forskningsrådet Formas och ingår i forskningsprojektet IndKnow som leds av Universitetet i Tromsö.

Jenny Wickman

Press & Communications Officer

Ph: +46 (0) 761 37 19 20

Stockholm Environment Institute är en internationell och oberoende forsknings- och policyorganisation som tacklar miljö- och hållbarhetsutmaningar. Vi kopplar samman vetenskap och beslutsfattande för att utveckla lösningar och bidra till en hållbar framtid för alla. På våra åtta center i Europa, Asien, Afrika och Amerika engagerar vi oss i policyprocesser, utvecklingsåtgärder och affärspraxis över hela världen www.sei.org @SEIforskning

Taggar:

Marknadsnyheter

Rekordhög belåning bland investerare – påminner om tidigare bubblor

Published

3 dagar ago

31 juli, 2025

Tanalys

Investerares belåning har nått nya höjder i USA. Enligt färska siffror från Finra steg belåningen på amerikanska investerares depåer till över 1 biljon dollar i juni – en ny rekordnivå.

Den snabba ökningen av belåningen, det som på engelska kallas ”margin debt”, där investerare lånar pengar för att köpa värdepapper, väcker oro bland analytiker. Fenomenet jämförs med tidigare perioder av spekulativt överdrivet risktagande, såsom dotcom-bubblan i slutet av 1990-talet och meme-aktiefebern under pandemin.

Enligt analytiker är investerarsentimentet nu nära glödheta-nivåer, vilket tyder på ett marknadsklimat präglat av eufori snarare än försiktighet. Historiskt sett har liknande situationer ofta föregått kraftiga börsnedgångar.

Om utvecklingen fortsätter i samma takt kan det bli allt viktigare för investerare att väga riskerna noggrant innan de ökar sin exponering med lånade pengar.

Marknadsnyheter

Regeringen föreslår lättnader i byggkraven för studentbostäder

Published

6 månader ago

18 februari, 2025

Tanalys

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet är att öka möjligheterna till flexibilitet vid byggandet.

– På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att möjliggöra för fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Förslaget innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.

Det ska vara möjligt att göra undantag för högst 80 procent av studentbostäderna i ett byggprojekt. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringen ger större flexibilitet vid byggande av studentbostäder och skapar fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.

De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i sociala sammanhang. En studentbostad som omfattas av undantagen ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Regeringen breddar också definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning för att göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Lagrådsremissen: Lättnader i byggkraven för studentbostäder – Regeringen.se

Presskontakt
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se

Marknadsnyheter

Bönor från egen kaffeskog, sump till jord – Viking Lines nya kaffe gör gott på många olika sätt

Published

6 månader ago

18 februari, 2025

Tanalys

Viking Lines resenärer dricker varje år 8,5 miljoner koppar kaffe. Nu satsar rederiet på ett helt nytt kaffe som ger minskade klimatutsläpp och bättre levnadsvillkor för odlarna. Kaffet från Slow Forest odlas på rederiets egen odling i Laos utan kemiska gödningsmedel, handplockas och rostas därefter i Danmark.

Allt kaffe som serveras på Viking Lines fartyg är nu hållbart producerat Slow Forest-kaffe, odlat på rederiets 75 hektar stora odling på högplatåerna i Laos och rostat i Danmark. Kaffeplantorna odlas bland träd på återbeskogad mark, i stället för på traditionellt skövlade plantager. Viking Lines odling ligger i en kolsänka där målsättningen är att plantera 30 000 träd, vilket innebär nästan 400 träd per hektar. Kaffeskogen förbättrar också den lokala biologiska mångfalden i området.

Odlingen, bearbetningen och rostningen av kaffet hanteras av Slow Forest Coffee. För företaget är det viktigt att produktionskedjan är rättvis och transparent. Utöver miljöfördelarna erbjuder Slow Forest bättre lönevillkor och sjukersättning för byns odlare.

”Den traditionella kaffetillverkningens koldioxidavtryck är stort och merparten av intäkterna går till Europa i stället för produktionsländerna. Vi ville göra annorlunda. Våra kunder vill göra hållbara val, och nu kan de njuta av sitt kaffe med bättre samvete än någonsin tidigare,” berättar Viking Lines restaurangchef Janne Lindholm.

Bönorna till Slow Forest-kaffet får sakta mogna i skuggan av träden, utan kemiska gödningsmedel. De plockas också för hand, vilket avsevärt förbättrar kaffets kvalitet och smak. Viking Lines nya kaffe består till 100 procent av Arabica-bönor, med en balanserad syrlighet samt smak av nötter och choklad. Rostningsprofilen har skapats av den världsberömda danska rostningsmästaren Michael de Renouard.

”Vi valde en mörkrost till fartygets kaffe, vilket passar både finländarnas och svenskarnas nuvarande smakpreferenser gällande rostning. Finländarnas smak gällande kaffe har under de senaste åren utvecklats mot en mörkare rostning. Innan vi gjorde vårt slutgiltiga val testades det nya kaffet i Viking Cinderellas bufférestaurang och personalmässen – och båda testgrupperna gav toppbetyg. Då 8,5 miljoner koppar kaffe bryggs varje år kan inget lämnas åt slumpen!” säger Janne Lindholm.

Viking Lines hållbarhetsmål stannar inte vid produktionskedjan. Kaffesump från fartygen återvinns nämligen som råmaterial för trädgårdsjord. Detta minskar avsevärt användningen av jungfrulig torv vid tillverkningen av mylla.

”Vi har som mål att allt som tagits ombord på fartygen som är möjligt att återvinna ska återanvändas eller återvinnas. Det gäller inte bara kaffet utan även matavfall och till exempel textilier som tas ur bruk. Ett bra exempel på vårt livscykeltänkande är att frityrolja från fartygets restauranger blir till biobränsle för den finska sjöfartsindustrin,” säger Viking Lines hållbarhetschef Dani Lindberg.

Slow Forest Coffee – 5 fakta:

Slow Forest Coffee är ett kaffeföretag som verkar i Laos, Vietnam och Indonesien i samarbete med över 500 lokala kaffeodlare.
Företaget grundades år 2019 av Pinja Puustjärvi, driven av en vilja att skydda skogarna i Laos och stötta lokala odlare. Puustjärvi bodde som barn i Laos på grund av sin fars arbete.
Kaffet odlas i restaurerade kaffeskogar, som binder stora mängder kol och ökar den biologiska mångfalden.
Det är viktigt för företaget att produktionskedjan är ansvarsfull och transparent, samt att verksamheten gynnar både miljön och de lokala samhällena.
Slow Forest Coffee betalar odlarna bättre ersättning än genomsnittet i Laos och erbjuder förmåner som underlättar deras liv: förskottsbetalningar, utbildning och möjligheten att låna pengar från en krisfond.

Mera infomation om Slow Forest Coffee här

Tilläggsinformation:

Janne Lindholm, restaurangchef

janne.lindholm@vikingline.com, tel. +358 400 744 806

Dani Lindberg, hållbarhetschef

dani.lindberg@vikingline.com, tel. +358 18 27 000

Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör

johanna.boijer@vikingline.com, tel. +358 18 270 00

Christa Grönlund, informationschef

christa.gronlund@vikingline.com, tel. +358 9 123 51