Kritiska mineraler är avgörande komponenter i förnybar energiteknik som behövs för att uppnå Sveriges nettonollmål till 2045. Samtidigt kommer nya gruvor på samernas marker att öka de negativa effekterna på traditionella näringar som renskötsel, fiske och jakt, vilket leder till ekonomiska, sociala och kulturella konsekvenser.

Det finns en förhoppning om att EU:s nya direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag inom hållbarhetsområdet (CSDDD) ska kunna bidra till att lösa målkonflikter som ovan. Direktivet, som träder i kraft i mitten av 2027, kräver att stora företag identifierar, förebygger och hanterar negativa effekter av sin verksamhet på mänskliga rättigheter och miljön. Det fastställer också hur ansvarsutkrävandet ska ske om de inte lyckas med detta.

I en ny studie från SEI undersöks direktivet i förhållande till internationella affärs- och människorättsstandarder och hur det kan bidra till att skydda samiska rättigheter i samband med mineralutvinning. Direktivet har potential att stärka skyddet, men det saknas direkta hänvisningar till viktiga rättigheter, som principen om rätt till fritt och informerat förhandssamtycke. När det gäller de åtgärder som företagen bör vidta i praktiken för att uppfylla de nya kraven, lämnas också mycket öppet för tolkning.

– Hur effektivt direktivet kommer att vara beror till stor del på hur det genomförs på nationell nivå, via tillsyn och rättslig tillämpning. Även om de nya kraven kan få företag att avsevärt ändra sina affärsmetoder, kan en undermålig implementering leda till att det blir mer av en checklista som bockas av och inte någon förbättring i praktiken för människor och miljö, säger Carlo Mazzoleni, medförfattare och doktorand vid Sapienza-universitetet i Rom.

Flera gruvprojekt föreslås idag i norra Sverige, vilka innebär risker för samers kultur och rättigheter. I studien ingår en fallstudie av ett tydligt exempel på den slags projekt som det nya direktivet måste hantera – det statliga gruvbolaget LKAB:s förslag att bryta en av Europas största reserver av sällsynta jordartsmetaller, Per Geijer-fyndigheten i Kiruna, som ligger på Gabna samebys renbetesmarker. LKAB har ansökt om ackreditering som ett strategiskt projekt enligt EU:s förordning om kritiska råvaror, vilket kan möjliggöra förenklad tillståndsgivning och investeringar.

Gabna sameby förutser omfattande effekter av brytningen i Per Geijer-fyndigheten. Framför allt skulle gruvan, enligt samebyn, blockera den enda återstående flyttleden för renarna mellan vinter- och sommarbetesmarker, vilket kan äventyra hela samebyns framtid. LKAB har däremot inte identifierat någon ”påverkan av betydelse” för rennäringen i de arbetsplaner som lämnats in till Bergsstaten. I företagets ansökan om bearbetningskoncession för gruvdrift föreslogs inga åtgärder för att förhindra eller mildra eventuella negativa effekter, utan det skulle ske senare.

– Ett stort problem är att möjligheterna för en fungerande dialog mellan företaget och samebyn begränsas av luckor i svensk lagstiftning när det gäller samiska rättigheter. Hittills har LKAB inte kunnat genomföra de konsultationer med Gabna som krävs för att utveckla ansökan om bearbetningskoncession. Samebyn avstår från att delta på grund av oro för att deras rättsliga skydd är för svagt, säger Rasmus Kløcker Larsen, senior forskare, SEI.

Rennäringen har i dagsläget ett svagt skydd i såväl minerallagen som miljöbalken, då ingen av dem kräver samiskt samtycke eller utredning av eventuell påverkan på vare sig samers urfolksrättigheter eller andra mänskliga rättigheter vid tillståndsprövning av gruvor.

Sveriges implementering av det nya direktivet kommer att avgöra om företagen hålls ansvariga för hur de ändrar sin praxis för att följa de nya reglerna. I Sverige är det troligt att bristerna gällande mänskliga rättigheter i den befintliga gruvlagstiftningen – om de inte åtgärdas – kommer att motverka efterlevnaden av direktivet.

– Förslaget om Per Geijergruvan kommer att bli ett testfall för Sverige. Även om LKAB:s agerande är i linje med nuvarande nationella regelverk, kan det ifrågasättas om det skulle uppfylla de nya kraven om tillbörlig aktsamhet, säger Rasmus Kløcker Larsen.

Läs hela studien

 ”What do the EU’s new rules on corporate due diligence mean for Sámi rights and mining in Sweden?”

För mer information, kontakta:

Rasmus Kløcker Larsen, senior forskare, Stockholm Environment Institute (SEI), rasmus.klocker.larsen@sei.org, 073-707 85 64

Ulrika Lamberth, pressansvarig Stockholm Environment Institute (SEI), ulrika.lamberth@sei.org, 073-801 70 53

Stockholm Environment Institute (SEI) är ett internationellt oberoende forskningsinstitut inom miljö och hållbarhet. SEI kopplar samman vetenskap och beslutsfattande för att utveckla lösningar för en hållbar framtid för alla. SEI har åtta center i Asien, Afrika, Europa, Latin-Amerika och Nord-Amerika vars forskning täcker klimat-, vatten-, luft- och markanvändningsfrågor, policy-processer och utvecklingsfrågor. www.sei.org @SEIforskning