Connect with us

Marknadsnyheter

Nyhetsåret 2024

Published

on

Här presenteras ett urval av det som publicerats i Lantmännens nyhetsrum under året. Kontinuerliga samarbeten – med bland annat akademi, bransch och politiker – präglade hela året, inte minst Borgeby fältdagar och Almedalen. Och som vanligt dominerades media av skörden, den så viktiga för alla lantbrukare och Sverige i stort.

Även detta år investerade Lantmännen miljardbelopp i projekt inom infrastruktur och anläggningar – för att på så sätt kunna ta ett ännu större ansvar, från jord till bord. 20 distriktsstämmor, med tusentals medlemmar, hölls över hela Sverige. Och medlemmarna – aktiva svenska lantbrukare – fick en rekordutdelning. Under året fick dessutom Lantmännen nära 2 000 nya medarbetare. Välkommen, Scan Sverige.

Under 2024 publicerade Lantmännen nära 90 nyheter om detta och mer. Nedan är ett axplock.

Ekonomiskt resultat och utdelning

Lantmännens resultat för 2023, efter finansnetto och justerat för jämförelsestörande poster, uppgick till 2 462 MSEK – en mindre nedgång jämfört med föregående års rekordresultat på 2 536 MSEK.
– Trots en orolig geopolitisk situation och en svagare ekonomi levererade Lantmännen ett starkt resultat för helåret 2023, sade Magnus Kagevik, Lantmännens vd och koncernchef.
Årsresultat 2023 (8 februari)

Lantmännen beslöt vidare om en rekordutdelning på 1,2 miljarder SEK till sina medlemmar.
Rekordutdelning om 1,2 miljarder till Lantmännens medlemmar (7 maj)

Under året kommunicerades även första och andra tertialresultatet.
 

Hållbarhet, hälsa och välmående

Lantmännen arbetar kontinuerligt med hållbarhet och hälsa – nedan är några exempel från 2024.

Lantmännen blir först i världen med att producera livsmedel i en storskalig, fossilfri värdekedja. Initiativet omfattar spannmålsproduktion, transporter och förädling. Första produkterna kommer att inkludera mjöl och havregryn, under varumärkena AXA och Kungsörnen.
Lantmännen först i världen med storskalig fossilfri livsmedelsproduktion (24 juni)

I samarbete med Köpenhamns universitet bidrog Lantmännen till forskning som visat på fullkorns positiva påverkan på barnhälsan.
Studie visar hälsofördelar med fullkorn hos barn (15 augusti)

En växande befolkning kräver att mer mat produceras, samtidigt som livsmedelssystemets påverkan på klimatet måste minska. Till detta krävs en omställning till hälsosammare kostvanor. I samarbete med Lantmännen och Arla ska Chalmers nu bygga kompetens för att möta dessa utmaningar.
Lantmännen och Arla i samarbete med Chalmers – bioteknik för framtidens hållbara mat (20 november)

Lantmännen publicerade en rapport om vägen till en klimatneutral grisproduktion. Målet är att minska klimatpåverkan med 43 procent till 2030 och 56 procent till 2050, som ska uppnås genom förbättrat foder, cirkulär produktion, hälsa och djurvälfärd.
Klimatmål kan överträffas i svenska grisproduktionen enligt ny rapport (6 december)

Studier har visat att fullkorn minskar risken för livsstilssjukdomar och främjar en stabil blodsockernivå. Tillsammans med initiativet ”FullkornsFrämjandet” samarbetar Lantmännen med akademi, myndigheter och civilsamhället för att öka svenskarnas fullkornsintag.
Lantmännen fortsätter och fördjupar fullkornsengagemang genom nysatsningen FullkornsFrämjandet och forskningssamarbeten (10 december)

 

Skörden och spannmålsproduktion

Trots den svaga skörden 2023, fanns det vissa positiva tecken under våren 2024. En kall och blöt vår orsakade dock förseningar för vårgrödorna, vilket ökade osäkerheten kring den totala skörden för året.
Resan till viktiga skörden 2024 har inletts med en kall vår (23 april)

Lantmännen beskrev 2024 års skörd som den viktigaste på länge där en bra skörd skulle ge välbehövlig ekonomisk stabilitet efter två år med dåliga förutsättningar och höga kostnader för lantbrukarna. En framgångsrik skörd skulle därtill minska behovet av import och stärka Sveriges självförsörjningsgrad, vilket är avgörande för landets livsmedelsberedskap. 2024 års prognos visade mer positiva siffror, men samtidigt stora regionala variationer, såväl i volym som kvalitet.
Lantmännens skördeprognos 2024: 5,4 miljoner ton spannmål (4 juli)

Under skördesummeringen i oktober konstaterades att den lokala variationen varit extremt stor, vilket inneburit att volymen ser ut att bli lägre än prognoser som gjorts med mycket stora regionala variationer. Det ombytliga och extrema vädret, med både översvämningar och längre torkperioder, har påverkat den svenska skörden negativt i många områden.
Skörden utmanades av vädret – med stora regionala variationer (14 oktober)

Forskning och innovation

Innovation är en central del av Lantmännens strategi för framtidens jordbruk. Följande är några nedslag från 2024.

I maj besökte landsbygdsminister Peter Kullgren Lantmännens framtidsgård i Bjertorp. Här presenterade Spendrups och Lantmännen olika sätt att utveckla svensk livsmedelsproduktion och driva en hållbar omställning och långsiktig lönsamhet.
Landsbygdsministern i möte med Lantmännen och Spendrups (17 maj)

Tillsammans med Arla driver Lantmännen utveckling av framtidens mjölkproduktion på Framtidsgården Viken. Här testas fossilfria insatsvaror, kolinlagring och avancerad foderutveckling för att minska klimatpåverkan.
Nytt samarbete kring Framtidsgården Viken ska bana väg för framtidens jordbruk (25 juni)

Lantmännen är en aktiv partner i två nya forskningsprojekt finansierade av Formas:
Det första, AgroDrive vid RISE, har målet att göra jordbruk och livsmedelskedjan fossilfri senast 2050. Det andra projektet, FORCE vid Lunds universitet, fokuserar på cirkulära ekonomiska modeller och resiliens i livsmedelssystemet för att möta framtida hot.
Lantmännen deltar i nya centrumsatsningar för ökad beredskap och konkurrenskraft i livsmedelssystemet (4 december)

Beredskap och livsmedelsstrategi

Lantmännen lyfter Sveriges bristande beredskap som ett centralt problem och presenterar lösningar för att stärka livsmedelssäkerheten och lönsamheten inom livsmedelssektorn.

I mars 2024 träffade Lantmännen statsminister och landsbygdsminister och diskuterade svensk livsmedelsstrategi och ökad lönsamhet för lantbruket. 
Lantmännen i möten med statsministern och landsbygdsministern (14 mars)

Endast 50 procent av Sveriges mat produceras inom landet, vilket gör Sverige sårbart i krissituationer. Som jämförelse har Finland en självförsörjningsgrad på 80 procent och Danmark på 150 procent. I september presenterade Lantmännen en undersökning, genomförd av Novus, där sex av tio visade sig vara oroliga över Sveriges matförsörjning under kriser. Lantmännen betonar vikten av svenskproducerade och bondeägda produkter som ett viktigt steg för att stärka livsmedelsberedskapen.
Svenskarna är oroliga för matbrist vid kris enligt ny undersökning (24 september)

Klimat, beredskap och lönsamhet inom livsmedelssektorn var vanliga teman i flera opinionsbildande initiativ från Lantmännen under året. Bland annat nedan.

Året var enbart någon månad gammal när Lantmännen tillsammans med LRF, Arla och Hushållningssällskapet skrev en gemensam debattartikel. 
”Svensk mat behövs för bättre beredskap”  (1 februari, Svenska Dagbladet)

Lantmännen var som vanligt representerat i Almedalen. Utöver lantbruks-, livsmedels- och energifrågor i olika paneler diskuterade företaget livsmedelsberedskap, klimatomställning och ökad livsmedelsproduktion tillsammans med Arla.
Om Lantmännens i Almedalen 2024 (25 juni) 

I samband med Almedalen skrev Lantmännen och Arla en gemensam debattartikel om beredskap. ”Jämför vi med en annan samhällskritisk verksamhet, det militära försvaret, så har dess anslag fördubblats sedan 2020. Det är fullt rimligt, men lika rimligt är att livsmedelsberedskapen följer samma investeringsvilja. Det är svårt att försvara landet hungrig.”
”Politiken saknar strategi för livsmedelsberedskap och grön omställning” (21 juni, Dagens industri)

Klimattanken togs vidare med en debattartikel där Lantmännen menade att det behövs omedelbara åtgärder för att möta de klimatförändringar som påverkar lantbruket. Stora investeringar krävs.
”Vi kan inte räkna med tur med vädret” (5 augusti, Svenska Dagbladet)

Lantmännen, Scan, Arla och LRF skrev om att ett starkt totalförsvar förutsätter en fungerande livsmedelsberedskap i Dagens industri i oktober.
”Säkerställ Sveriges matproduktion”  (15 oktober, Dagens industri)

Förvärv och samarbeten

Lantmännen har genomfört strategiska förvärv och initiativ som stärker deras position inom jordbruk, livsmedel och bioenergi under 2024.

Under mars slutförde Lantmännen förvärvet av Scan Sverige, vilket markerar ett viktigt steg för att stärka värdekedjan inom köttproduktion. Förvärvet gör det möjligt att integrera produktion, bearbetning och distribution av animaliska produkter, vilket förbättrar effektiviteten och möjliggör en mer hållbar verksamhet.
Lantmännens förvärv av HKScans svenska verksamheter har slutförts (27 mars)

Under senhösten kommunicerades bildandet av Lantmännen Biogas AB. Företaget får en ledande roll inom biogasmarknaden med en stor tillväxtpotential, särskilt genom användningen av jordbruksrester och stallgödsel för att producera fossilfri energi.
Lantmännen bildar Lantmännen Biogas AB – ser tillväxtpotential inom biogas (7 oktober)

Lantmännen ingick ett långsiktigt samarbete med Ingredion, en ledande och global leverantör av ingredienslösningar för livsmedel, under året. Samarbetet tillgodoser den europeiska marknadens behov av högkvalitativa ärtproteinisolat, och är möjlig genom Lantmännens investering om 1,2 miljarder i proteinfabriken i Lidköping.
Ingredion och Lantmännen bildar strategiskt partnerskap för att accelerera utvecklingen av växtbaserade proteiner (15 november)

Lantmännen kommunicerade vidare flera initiativ inom fastighetssektorn, inte minst under slutet av året.

Lantmännen Fastigheter och ED Gruppen investerar i utveckling av inre hamnområdet i Norrköping, med målet att skapa moderna bostäder och kommersiella utrymmen.
Lantmännen Fastigheter och ED Gruppen bildar Lantstaden AB – leder fastighetsutvecklingen i Norrköpings inre hamn (2 december)

Förvärvet av nio samhällsfastigheter på Gotland stärker fokus på äldreboenden och vårdinrättningar. Affären är en del av en bredare strategi att utveckla samhällsfastigheter på strategiska platser i Sverige.
Lanthem, med Lantmännen och Hemsö, förvärvar fastigheter på Gotland (17 december)

Investeringar

Lantmännen fortsätter att göra strategiska investeringar i infrastruktur, innovation och hållbarhet, med flera projekt som är avgörande för att stärka företagets konkurrenskraft, stödja lantbrukare och möta framtidens utmaningar.

I februari kommunicerade Lantmännen, tillsammans med Fertiberia och Nordion Energi, den största satsningen i sitt slag i Norden – Sveriges första fossilfria mineralgödselproduktion. Det gemensamma initiativet ”Power2Earth” innebär en totalinvestering om över 20 miljarder kronor.
Fertiberia, Lantmännen och Nordion Energi satsar för att utveckla Sveriges första fossilfria mineralgödselfabrik (19 februari)

I slutet av februari kommunicerade Lantmännen en storsatsning om 500 miljoner kronor på en ny spannmålsanläggning i Uddevalla.
– Lantmännens kompetens och finansiella kapacitet möjliggör den här typen av betydande investeringar för svenskt lantbruk och livsmedelsproduktion, sade Magnus Kagevik, vd och koncernchef Lantmännen.  
Lantmännen investerar halv miljard i spannmålsanläggning (1 mars)

Även i Norrköping gjordes en liknande satsning om 100 miljoner kronor.
Lantmännen fortsätter investera i Sveriges spannmålsinfrastruktur (10 april)

I början av september togs ett första spadtag för en ny proteinanläggning i Lidköping. Detta gjordes av bland annat landsbygdsminister Peter Kullgren och Lantmännens vd och koncernchef Magnus Kagevik. Investeringen beräknas bli 1,2 miljarder kronor och möjliggör utveckling och produktion av växtbaserade proteiner för både den svenska och internationella marknaden.
Lantmännen investerar 1,2 miljarder i proteinanläggning – unik storsatsning på svensk livsmedelsproduktion (3 september)

Med bildandet av Lantmännen Biogas AB investerar företaget i ökad biogasproduktion i Sverige. Projektet inkluderar produktion av biogas från lantbrukets sidoströmmar och fossilfri energi för lantbruket.
Lantmännen bildar Lantmännen Biogas AB – ser tillväxtpotential inom biogas (7 oktober)

Omnämnanden

För att driva och leda samhällsdiskussionen kring bland annat hållbarhet, beredskap, innovation och lantbruksutveckling satsar Lantmännen både tid och kraft på expertis och kommunikation. Som resultat av detta arbete fick Lantmännen flera positiva omnämnanden under året, bland annat följande.

Lantmännens Patrik Myrelid blev utsedd till Årets agronom, och Victoria Edwards Done fick en plats i topplistan för framtidens kvinnliga ledare. Lantmännen hamnade i topp även när man rankade kommunikation och varumärke  – man anses i dag som en av Sveriges mest meningsfulla och hållbara företag och sågs återigen som attraktivt för nuvarande och kommande medarbetare. Det senare resulterade i en utnämning inom Employer branding.

Om Lantmännen
Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel. Vi ägs av 18 000 svenska lantbrukare, har 12 000 anställda, har verksamheter i ett 20-tal länder och omsätter cirka 70 miljarder SEK på årsbasis. Med basen i spannmål förädlar vi åkermarkens resurser för ett livskraftigt lantbruk. Några av våra mest kända varumärken inom livsmedel är AXA, Kungsörnen, Scan, Korvbrödsbagarn, GoGreen, FINN CRISP och Bonjour. Vårt företag är grundat på kunskap och värderingar som har funnits i generationer hos våra ägare. Genom forskning, utveckling och verksamhet i hela värdekedjan tar vi tillsammans ansvar från jord till bord. Läs gärna mer på www.lantmannen.se

Continue Reading

Marknadsnyheter

Investerarens guide till säljtratten: Varför intäkter är en laggande indikator

Published

on

Två säljare studerar siffror

Som investerare eller trader är du van vid att leta efter mönster och indikatorer som kan förutsäga framtida prisrörelser. Inom teknisk analys (TA) skiljer vi noga på ledande indikatorer (som ger signaler innan en trend vänder) och laggande indikatorer (som bekräftar en rörelse som redan skett). Samma obarmhärtiga logik gäller när vi analyserar fundamentan och tillväxtpotentialen i B2B-bolag.

När kvartalsrapporten släpps stirrar marknaden sig ofta blind på omsättningstillväxt och sista raden. Men sanningen är att dagens intäkter är den ultimata laggande indikatorn. Den omsättning ett B2B-bolag redovisar idag är resultatet av sälj- och marknadsaktiviteter som genomfördes för sex, nio eller tolv månader sedan. Att köpa en aktie enbart baserat på historisk omsättning är som att handla ett index baserat enbart på ett glidande medelvärde – du agerar på gammal information.

För att verkligen förstå ett bolags framtida kassaflöden och fundamentala styrka måste du titta på toppen av deras säljtratt. Det är där de ledande indikatorerna finns.

Säljpipelinen som ledande indikator

Ett bolags säljpipeline (det samlade värdet av alla pågående affärsmöjligheter) är i teorin den bästa ledande indikatorn för framtida intäkter. Om pipelinen växer idag, bör intäkterna växa imorgon. Men precis som i teknisk analys är inte alla signaler tillförlitliga. Marknaden är full av ”falska utbrott” och ”bull traps”.

Många bolag pumpar upp sin pipeline med orealistiska affärsmöjligheter för att lugna styrelsen eller marknaden. Säljarna lägger in företag som visat ett vagt intresse, men som saknar budget eller mandat att fatta beslut. Detta skapar en illusion av framtida tillväxt.

När ledningen styr bolaget efter denna uppblåsta pipeline – man kanske anställer mer leveranspersonal eller drar på sig fasta kostnader i tron att intäkterna är på väg – och affärerna sedan inte materialiseras, slår det skoningslöst mot marginalerna nästa kvartal. En ostrukturerad pipeline är lika farlig som felkalibrerad algoritm; ”Garbage in, garbage out”.

Att skapa en sann signal

Hur bygger ett företag en pipeline som faktiskt utgör en sann signal för framtida intäkter? Svaret ligger i hur inflödet av nya affärsmöjligheter hanteras och filtreras i det allra första ledet.

För att eliminera bruset måste bolag etablera rigorösa processer i toppen av tratten. Detta innebär att sluta mäta fåfänga mätetal som ”antal samtal” och istället fokusera på konverteringskraft och relevans. Genom att integrera professionell och kvalificerad mötesbokning säkerställer företaget att endast de prospekt som har ett faktiskt affärsbehov, rätt beslutsfattare och finansiella muskler tillåts komma in i säljpipelinen.

När denna filtrering sköts med strategisk precision, förvandlas pipelinen från en lista med förhoppningar till en matematisk sannolikhetskalkyl. Det är detta som skiljer bolag med hög volatilitet i sina intäkter från bolag med en förutsägbar, maskinell tillväxt.

Värderingsmultipeln och förutsägbarhet

Varför är detta kritiskt ur ett investerarperspektiv? Finansmarknaden, oavsett om det handlar om börsen, Private Equity eller riskkapital, avskyr osäkerhet och älskar förutsägbarhet.

Ett bolag vars intäkter bygger på en handfull ”stjärnsäljares” ostrukturerade nätverkande bär på en enorm operativ risk. Deras intäkter kommer att vara volatila. Å andra sidan, ett bolag som har byggt en kommersiell arkitektur där de exakt vet hur stor bearbetningsinsats som krävs för att generera en viss intäkt i framtiden, premieras alltid.

Dessa bolag handlas till högre multiplar (P/E eller EV/EBITDA) just för att deras kassaflöden har en lägre riskpremie. Som investerare eller analytiker bör du därför alltid ställa dig frågan: Hur ser maskineriet ut innan affären ens blir en siffra i kvartalsrapporten? Det är där du hittar bolagets sanna momentum.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Slutet för 10-årsavtalen: Flexibla kontor som företagets krisberedskap

Published

on

Pratar i mobil på kontoret

Under det senaste decenniets dopade ekonomi, drivet av nollräntor och billigt kapital, byggde många företag upp enorma fasta kostnader. Det var en era präglad av hybris där bolag glatt signerade 5- eller 10-åriga kommersiella hyreskontrakt för prestigefyllda kontorslandskap, i tron att tillväxten var linjär och evig. Sedan kom räntechocken, inflationen och den geopolitiska oron.

När vi idag diskuterar krisberedskap och resiliens inom näringslivet (”business prepping”) handlar det inte bara om att bygga en likviditetsbuffert för sämre tider. Det handlar om att systematiskt eliminera fasta kostnader och skapa maximal operativ agilitet. I det perspektivet har det traditionella kontorsavtalet förvandlats från en trygghet till en massiv finansiell risk – en regelrätt ”Single Point of Failure” (SPOF) i företagets balansräkning.

Den statiska hyreskostnaden som en SPOF

Det traditionella kommersiella fastighetsmaskineriet bygger på att överföra risk från fastighetsägaren till hyresgästen. Företag låser in sig i långa, oflexibla avtal som indexuppräknas årligen. Om marknaden viker och bolaget måste minska sin personalstyrka med trettio procent, sitter de fortfarande fast med samma enorma overheadkostnad för ekar tomma kvadratmeter.

I en stagnerande eller volatil makroekonomi är kostnadselasticitet – förmågan att omedelbart kunna skala upp eller ner sina utgifter i takt med intäkterna – skillnaden mellan överlevnad och konkurs. Att binda upp framtida kassaflöden i ett decennium för att förvara skrivbord är helt enkelt inte rationell riskhantering längre.

Affärsmässig prepping och ”Space-as-a-Service”

Detta är den fundamentala drivkraften bakom skiftet från traditionella kontor till flexibla kontorshotell och coworking-hubbar (”Space-as-a-Service”). För ett framåtblickande företag är detta ett led i sin strategiska krisberedskap.

Genom att sitta på ett modernt kontorshotell köper bolaget sig friheten att vara agil. Växer företaget snabbt kan man addera fler rum över en natt. Slår en recession till och personalstyrkan måste bantas, kan företaget minska sin kontorsyta med en månads varsel. Kostnaden rör sig därmed i perfekt symbios med företagets aktuella behov och ekonomiska bärkraft, istället för att vara en stel kvarnsten runt halsen.

Delningsekonomi för minimerad overhead

Den andra aspekten av denna riskminimering handlar om resursutnyttjande. En stor del av den dyra kvadratmeterytan i traditionella kontor består av receptioner, lounger, kök och stora styrelserum – ytor som står ekande tomma uppåt 80 procent av arbetsveckan, men som företaget likväl betalar fullt pris för varje månad.

På ett kontorshotell delas denna infrastruktur. Företaget betalar enbart för sin kärnyta. När ledningsgruppen väl behöver stänga in sig för kvartalsplanering, eller när det är dags att samla kunder och partners, betalar man inte för ett ständigt tomt representationsrum. Istället nyttjar man delad infrastruktur och bokar en konferens i Malmö exakt de dagar behoven uppstår. Kostnaden blir en tillfällig, rörlig utgift i stället för en permanent, fast overhead.

Flexibilitet är den nya tryggheten

Illusionen av att ett eget, stort och fast kontor är ett tecken på stabilitet är borta. I dagens makroekonomiska klimat är stabilitet synonymt med flexibilitet.

Företag som strategiskt undviker långa inlåsningseffekter skyddar sina marginaler, säkrar sitt kassaflöde och behåller manöverutrymmet oavsett vad som händer med räntan, inflationen eller konjunkturen. Att flytta verksamheten till en flexibel hubb är inte bara en kontorsfråga – det är modern, ekonomisk krishantering.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Nordtech gör en IPO på Stockholmsbörsen

Published

on

Nordtech har pratat om en IPO redan för några år sedan och på senare tid har mjukvarubolag tagit stryk på grund av rädslan för AI. Men Nordtech låter sig inte avskräckas utan tror på det man gör. Tre miljarder kronor kommer företaget att vara värt, dvs det är vad post money-värderingen kommer att vara efter IPO-erbjudandet.

Erbjudande backas upp av flera välkända namn så vi kan räkna med att den här börsnoteringen kommer att gå i mål på ett helt galant sätt.

I skrivande stund har ännu ingen analytiker kommit ut med en rekommendation så det ska bli intressant att se vad de säger, även om det känns som att det kommer att vara tecknarekommendationer.

Här är ankarinvesterarna:

  • Tredje AP-fonden
  • SEB Asset Management
  • Swedbank Robur
  • Protean (fondbolaget)
  • Kramerica Industries (Caspar Callerström)
Continue Reading

Trending

Copyright © 2025 Tanalys