Connect with us

Marknadsnyheter

Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom vid stress

Published

on

Risken för hjärt-kärlsjukdom ökar med stigande stressbelastning i form av självupplevd stress, ekonomiska problem och negativa livshändelser. Det visar en stor internationell studie med forskare vid Göteborgs universitet som huvudförfattare. Risken för både hjärtinfarkt och stroke kunde kopplas till hög stressnivå.

Studien publiceras i tidskriften JAMA Network Open och omfattar 118 706 individer i 21 länder, män och kvinnor som var 35 till 70 år och i genomsnitt 50 år när studien inleddes. Av länderna var fem låginkomstländer, tolv medelinkomstländer och fyra höginkomstländer.

Individerna fick inledningsvis svara på frågor om upplevd stress det senaste året, definierat som att man känt sig nervös, retlig eller ångestfylld på grund av förhållanden på arbetet eller i hemmet, om man haft ekonomiska svårigheter, eller om man upplevt svåra händelser i sitt liv.

Svåra händelser var exempelvis skilsmässa, att ha blivit arbetslös, blivit änka eller änkling, eller svår sjukdom hos familjemedlem. Dessa mått på stress lades samman till en skala från 0 (ingen stress) till 3 (svår stress).

Mer hjärtinfarkt och stroke

Av deltagarna hade 7,3 procent svår stress, 18,4 procent måttlig stress, 29,4 procent låg stress och 44 procent ingen stress. De som hade svår stress var något yngre, hade oftare riskfaktorer som rökning eller bukfetma, och återfanns oftare i höginkomstländer.

Individerna följdes fram till och med mars 2021, vilket gav en uppföljningstid om tio år i medianvärde. Under denna tid registrerades 5 934 kardiovaskulära händelser i form av hjärtinfarkt, stroke eller hjärtsvikt.

Efter justering för skillnader i riskfaktorer mellan dem med hög och låg stress hade de med hög stress 22 procent högre risk för någon form av kardiovaskulär händelse, 24 procent högre risk för hjärtinfarkt och 30 procent högre risk för stroke.

Resultaten bekräftar tidigare forskning fältet, med skillnaden att klassningen av stressnivåer i denna studie gjordes innan fallen inträffade. I tidigare studier har man efterfrågat stressnivåer hos personer som redan genomgått hjärtinfarkt eller stroke, vilket kan ha påverkat svaren.

Stress viktig riskfaktor globalt

Studien bygger på populationsstudien PURE, Prospective Urban Rural Epidemiological study. Ansvarig är Annika Rosengren, professor i medicin, i samarbete med forskarkollegan Ailiana Santosa, båda vid institutionen för medicin på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Den nu aktuella studien kan inte besvara om stress har mer akut eller kronisk effekt, eller om effekten skiljer sig mellan olika typer av länder. En styrka, menar forskarna, är dock kartläggningen av stressaspekter som kan vara relevanta även i länder där begreppet stress kanske inte används lika mycket som i västliga höginkomstländer.

– Man vet inte exakt vad som orsakar den förhöjda risken för hjärt-kärlsjukdom bland personer med hög stress, men många olika processer i kroppen kan påverkas vid stress som exempelvis åderförkalkning och benägenheten för att bilda blodkroppar, säger Annika Rosengren.

– Om vi ​​vill minska risken för hjärt-kärlsjukdom globalt, behöver stress också betraktas som en modifierbar riskfaktor, avslutar hon.

Titel: Psychosocial Risk Factors and Cardiovascular Disease and Death in a Population-Based Cohort from 21 low-, middle-, and high-income countries, https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2021.38920

Kontakt: Annika Rosengren, tel. 0709 60 36 74, epost annika.rosengren@wlab.gu.se  

Bild: Annika Rosengren (foto: Cecilia Hedström)

Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Tel. 0705 30 19 80, e-post press@sahlgrenska.gu.se

Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 4 851 helårsstudenter, 942 forskarstuderande och 1 774 anställda, www.gu.se/sahlgrenska-akademin

 

Continue Reading

Marknadsnyheter

Tekniks analys med Semir Hasanbegovic

Published

on

By

Semir Hasanbegovic gör teknisk analys på aktier

Semir Hasanbegovic på Di har gjort tekniska analyser på aktierna i Ericsson, Novo Nordisk, Volvo Cars, SAAB och Dynavox. Han går metodiskt igenom respektive företags aktiegraf.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Nvidia har presenterat sin kvartalsrapport, aktierna stiger i efterhandeln

Published

on

Graf över Nvidia-aktien

Ikväll släppte Nvidia sin kvartalsrapport och i efterhandeln stiger aktien. Mottagandet är inte bara viktigt för Nvidia, det är viktigt för hela aktiemarknaden som just nu balanserar mellan rädsla för nedgång och möjligheter med AI.

Snart börjar företagets analytikersamtal så då blir nästa punkt som kan påverka aktien, sedan lär mer omfattande analytikeruppdateringar komma som påverkar aktien när handeln inleds imorgon.

Samtidigt slog Alphabets aktie ett nytt rekord tidigare idag efter att deras nya AI-modell Gemini 3 togs emot väl av användarna. Företaget är nu i den trevliga positionen av att både tjäna enormt mycket pengar och vara en ledare inom AI.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Belåning av aktieportfölj – Fördelar och nackdelar

Published

on

Mobil med graf

Belåning av aktieportfölj, även känt som marginallån eller värdepapperskredit, innebär att man använder sina aktier och andra värdepapper som säkerhet för att låna pengar från sin bank eller värdepappersföretag. Detta finansiella verktyg har blivit allt mer populärt bland svenska investerare som vill frigöra kapital utan att sälja sina investeringar. Men som med alla finansiella instrument finns det både betydande fördelar och påtagliga risker att överväga.

Vad är belåning av aktieportfölj?

Vid belåning av aktieportfölj lånar investeraren pengar med sina värdepapper som säkerhet. Enligt jämförelsesajten Comparia.se har kreditgivaren vanligtvis en belåningsgrad på 50-70% av portföljens värde, beroende på vilka tillgångar som ingår. Detta innebär att om din aktieportfölj är värd 1 miljon kronor, kan du typiskt låna mellan 500 000 och 700 000 kronor.

Lånet är flexibelt och fungerar ofta som en kreditlinje där du kan dra pengar efter behov, upp till den fastställda kreditramen. Räntan är vanligtvis rörlig och ofta kopplad till styrräntan plus en marginal.

Fördelar med belåning av aktieportfölj

1. Behåller ägarskap och potential för värdeökning

Den främsta fördelen är att du kan frigöra kapital utan att sälja dina aktier. Detta innebär att du fortsatt äger aktierna och kan dra nytta av eventuella framtida värdeökningar och utdelningar. För långsiktiga investerare som tror på sina innehav men behöver likvida medel är detta särskilt attraktivt.

2. Skatteeffektivitet

Genom att belåna istället för att sälja aktier undviker du att utlösa kapitalvinstskatt. Detta kan vara särskilt värdefullt om du har aktier med stora orealiserade vinster. Skatten skjuts upp tills du faktiskt säljer aktierna, vilket kan ge betydande skattefördelar över tid.

3. Flexibilitet i användning

Pengarna från belåningen kan användas till vilket lagligt syfte som helst – köpa fler aktier, investera i fastigheter, starta företag, finansiera större inköp eller täcka tillfälliga kassaflödesproblem. Denna flexibilitet gör belåningen till ett mångsidigt finansiellt verktyg.

4. Gynnsam ränta

Eftersom lånet är säkerställt av värdepapper erbjuder banker vanligtvis lägre räntor än för blancolån. Räntan är ofta konkurrensmässig jämfört med andra kreditformer, särskilt för större belopp.

5. Enkel administration

De flesta banker erbjuder belåning genom internetbanken där du enkelt kan följa din belåningsgrad och dra pengar när det behövs. Administrationen är minimal jämfört med andra lånetyper.

6. Möjlighet till hävstång

För mer sofistikerade investerare kan belåning användas för att skapa hävstång i portföljen genom att köpa fler aktier med lånade pengar. Detta kan potentiellt öka avkastningen, men kommer också med ökad risk.

Nackdelar och risker

1. Marginalkrav och tvångsförsäljning

Den största risken med belåning är att om aktiekurserna faller kraftigt kan du hamna över den tillåtna belåningsgraden. När detta händer kräver banken att du antingen sätter in mer pengar eller säljer aktier för att minska lånet. I värsta fall kan banken tvångsförsälja dina aktier, ofta på en ogynnsam tidpunkt när priserna är låga.

2. Förstärkt risk vid börsfall

Belåning förstärker både vinster och förluster. Om marknaden faller påverkas inte bara värdet på dina aktier negativt, utan du har också ett lån att betala ränta på och potentiellt återbetala. Detta skapar en dubbel exponering mot marknadens rörelser.

3. Räntekostnad

Även om räntan ofta är gynnsam måste du betala ränta på det lånade beloppet oavsett hur dina investeringar presterar. Under perioder med låg eller negativ avkastning på aktiemarknaden kan räntekostnaden äta upp din totala avkastning.

4. Komplexitet och överbelåning

Det kan vara frestande att belåna för mycket, särskilt när marknaden går bra. Många investerare överskattar sin risktolerans och hamnar i en situation där de inte kan hantera om marknaden går ner. Komplexiteten i att hantera belåningsgrader kan också leda till misstag.

5. Psykologisk stress

Att ha lån mot sin aktieportfölj kan skapa betydande psykologisk stress, särskilt under volatila perioder på marknaden. Rädslan för tvångsförsäljning kan leda till irrationella beslut och sömnlösa nätter.

6. Begränsad diversifiering

När aktier används som säkerhet kan det begränsa din möjlighet att diversifiera portföljen eller göra stora ombalanseringar, eftersom vissa aktier kanske inte kan säljas utan att påverka belåningsgraden.

Vem passar belåning för?

Belåning av aktieportfölj passar bäst för:

  • Erfarna investerare med god förståelse för marknadsrisk och volatilitet
  • Investerare med stor portfölj där belåningen utgör en mindre del av totala tillgångarna
  • Långsiktiga investerare som inte planerar att sälja sina aktier inom kort
  • Personer med stabil inkomst som kan hantera räntebetalningar även under svåra perioder
  • Investerare med låg skuldsättning i övrigt

Belåning är inte lämplig för:

  • Nybörjare på aktiemarknaden
  • Personer som redan har hög skuldsättning
  • Investerare som inte kan hantera stress och volatilitet
  • De som ser belåning som ”gratis pengar”

Praktiska råd och strategier

Sätt konservativa gränser

Använd aldrig maximal belåningsgrad. En tumregel är att hålla belåningen under 30-40% av portföljens värde för att ha buffert om marknaden går ner.

Diversifiera säkerheter

Ha en väldiversifierad portfölj som säkerhet. Undvik att belåna mot enskilda aktier eller sektorer som kan vara extra volatila.

Ha likviditetsbuffert

Håll alltid kontanter eller likvida tillgångar tillgängliga för att kunna hantera pressade marginaler utan tvångsförsäljning.

Förstå villkoren

Läs och förstå alla villkor i ditt belåningsavtal, inklusive hur belåningsgrader beräknas och när marginalkrav kan utlösas.

Regelbunden uppföljning

Följ din belåningsgrad regelbundet och var beredd att agera snabbt vid marknadsvolatilitet.

Slutsats

Belåning av aktieportfölj kan vara ett kraftfullt finansiellt verktyg för rätt typ av investerare i rätt situation. Fördelarna med att behålla ägarskap i sina investeringar samtidigt som man frigör kapital är uppenbara.

Men riskerna är verkliga och påtagliga. Tvångsförsäljning vid börsnedgång, förstärkt exponering mot marknadsrisk och den psykologiska stressen som kommer med belåning gör att detta verktyg kräver noggrann övervägning och disciplinerad riskkontroll.

För de som väljer att belåna sin aktieportfölj är nyckeln att vara konservativ med belåningsgraden, ha en väldiversifierad portfölj som säkerhet, och alltid ha en plan för hur man ska hantera marknadsvolatilitet. Som med alla investeringsbeslut bör man överväga att konsultera finansiell rådgivning innan man fattar beslutet att belåna sin portfölj.

Kom ihåg att tidigare prestanda inte är en garanti för framtida resultat, och att alla investeringar innebär risk för förlust. Belåning förstärker denna risk och bör därför endast användas av investerare som fullt ut förstår och kan hantera konsekvenserna.

Continue Reading

Trending

Copyright © 2025 Tanalys