Connect with us

Marknadsnyheter

Öppet brev till Märta Stenevi: Vi behöver en bostadspolitik som hänger samman

Published

on

Hyresgästföreningen är trötta på att behöva säga nej. Tyvärr ges vi få möjligheter att säga ja med den bostadspolitik som idag dominerar debatten. Hyresgästföreningen har tagit fram ett 10-punktsprogram för en hållbar bostadspolitik som hänger samman, från byggande, till förvaltning, förmedling och renovering. Vi bjuder in bostadsminister Märta Stenevi till samtal om en stark social bostadspolitik som möter medborgarnas behov och inte bara fastighetsägarnas ekonomiska intressen.

Ett tryggt hem är helt avgörande för ett barns uppväxt och framtid. Stenevi talar ofta varmt om de sociala aspekterna av bostadspolitiken – att vi måste se till människans behov och andra områden som jämställdhet, diskriminering och segregation. Det pågår en bostadssocial utredning som tittar på frågorna, men vi vill ha en diskussion kring vad staten kan göra här och nu. Ansvaret för bostadsfrågorna kan inte enbart ligga på kommuner, företag och hushållen själva. Hyresgästföreningen vill bjuda in till samtal för att bidra till hur vi kan lösa bostadskrisen och skapa trygga bostäder, hem och liv.

En hållbar bostadspolitik innebär ett gediget besittningsskydd, genom bruksvärdes- och förhandlingssystemet, och starka allmännyttiga bostadsföretag som är öppna för alla.

En hållbar bostadspolitik innebär att vi gemensamt tar ansvar för både finansiering och planering av bostäder där arbetsplatser, infrastruktur och kollektivtrafik integreras och skapar växande samhällsnytta.

En hållbar bostadspolitik lämnar inte kommunerna i sticket när miljonprogrammen ska rustas upp, utan hjälper till med stöd för hållbar energieffektivisering, en rättvis beskattning och krav på inflytande för hyresgäster.

En hållbar bostadspolitik har verktyg för att också den som står längst från bostadsmarknaden ska få tillträde, genom bostadsbidrag, kommunal bostadsförmedling och hyresgarantier.

Istället för att försvaga hyresgästernas inflytande över sitt boende genom reformer för så kallad fri hyressättning efterfrågar vi en politik för fler och bättre bostäder. Här är vårt förslag på en helomfattande politik för svensk hyresmarknad:

  1. Hyresförhandling och bruksvärde: Ja till det kollektiva förhandlingssystemet, nej till marknadshyror

Regeringen har tillsatt tre utredningar som på olika sätt syftar till att förändra maktbalansen mellan parterna till fastighetsägarnas fördel. Särskilt allvarlig är utredningen om fri hyressättning i nyproduktion, där det kollektiva förhandlingssystemet föreslås ersättas med ett marknadshyressystem av kontinental modell.

  1. Allmännyttan: Ja till våra kommunalt ägda bostäder

Allmännyttan ska vara aktiv i bostadsförsörjningen genom att bygga och förvalta bra hyresbostäder till rimliga hyror för alla grupper i samhället. Det borde vara obligatoriskt för en kommun att enskilt eller tillsammans med andra kommuner äga och förvalta ett allmännyttigt bostadsbolag

  1. Bostadsfinansiering: Ja till förmånliga bygglån, bygg bort bostadsbristen

Vi föreslår ett utökat investeringsstöd, ett förmånligt bygglån, som genom att finansiera nyproduktionen av hyresrätter kan säkra en stabil bostadsproduktion så att produktionen av hyresrätter ökar när produktionen av andra bostäder minskar.

  1. Skatter och avdrag: Ja till rättvis beskattning mellan ägt och hyrt

Obalansen mellan upplåtelseformerna har resulterat i att bostadsrätt blivit mer intressant som investering än hyresrätt, särskilt i vissa lägen, samt bidragit till ombildning från hyresrätt till bostadsrätt. Reformer krävs för att skapa balans mellan upplåtelseformerna, och bättre ekonomiska villkor vid både förvaltning och renovering av hyreslägenheter.

  1. Markförsörjning och planering: Ja till att kommuner med bostadsbrist ska planera för fler bostäder.

Kommunerna har planmonopol och har därför stort inflytande över hur marken ska användas även om kommunen inte äger marken själv. Med en aktiv markpolitik och planering kan kommunen främja bostadsbyggandet och en hållbar stadsutveckling. Vi föreslår en kommunal byggbonus 2.0, där staten ger stöd åt kommuner som planerar efter bostadsbehovet.

  1. Ekologisk hållbarhet och energi: Ja till statligt stöd till energieffektivisering och modernisering av bostadsbeståndet

Våra bostäder både påverkar och påverkas av klimatförändringarna. För ett framtida hållbart boende måste utsläppen av växthusgaser som våra bostäder orsakar, minimeras, och samtidigt måste våra hus och samhällen anpassas till de nya förutsättningar som klimatförändringarna för med sig. Därför föreslår vi ett statligt stöd för hållbara renoveringar som sänker fastighetens energiprestanda samtidigt som hyran kan hållas nere vid omfattande renoveringsarbete.

  1. Renovering: Ja till stärkt ställning för hyresgäster vid omfattande renoveringsarbeten

Dagens situation är ett resultat ett skevt skattesystem som inte stimulerar långsiktigt underhåll och otillräckligt statligt stöd för omfattande renoveringsarbeten till hyresrätten. Men det är också en följd av att hyresgästernas inflytande över vad som sker i den egna lägenheten har utarmats genom en fastighetsägarvänlig praxis i hyresnämnden. För att trygga besittningsrätten behöver därför hyresgästernas ställning stärkas genom lagkrav på inflytande och samråd.

  1. Bostadsbidraget: Ja till höjda ersättningsnivåerna och ökad rättssäkerhet

Under en lång tid har bostadsbidraget urholkats, och en sjunkande andel av hushållen är kvalificerade att ta del av det. Samtidigt finns det stor risk för återbetalningsskyldighet, vilken kan drabba enskilda hushåll på ett svårförutsägbart sätt.

Bostadsbidraget bör reformeras i syfte att öka förutsägbarhet, minska risken för återbetalningsskyldighet och bättre möta inkomstojämlikhetens konsekvenser på bostadsmarknaden.

  1. Bostadsförmedlingens regelverk: Ja till förmedling efter behov såväl som efter kötid

På orter med stor bostadsbrist har antalet köår som krävs för ett förstahandskontrakt hamnat på extremt höga nivåer, vilket gjort hyresrätten oåtkomlig för många som skulle behöva den. Lägenhetsfördelning genom primärt antal år i bostadskön är inte alltid är det mest rättvisa, eller ger det bästa utfallet utifrån det faktiska bostadsbehovet. Därför behöver bostadsförmedlingarna förmedla lägenheter efter på förhand fastställda kriterier, som att den bostadssökande saknar bostad idag, och inte enbart efter kötid.

  1. Statlig hyresgaranti: Ja till att öppna upp hyresmarknaden för alla

Både privata och allmännyttiga bostadsföretag gör riskbedömningar av en presumtiv hyresgästs förmåga att betala hyran. För att minska risken, och därmed möjliggöra för fler att få ett förstahandskontrakt, finns en kommunal hyresgaranti, där kommunen går i borgen för hyresgästen under upp till sex månader. Den kommunala hyresgarantin är ett relativt oanvänt verktyg i kommunens verktygslåda, något som skulle förändras om åtgärden reformeras.

Det är hög till för svensk politik att jobba för lösningar som möter de verkliga problemen på bostadsmarknaden. Flertalet utredningar om bostadspolitiken pågår – men vi kan inte stå handfallna inför dem. Vi bjuder in Märta Stenevi till samtal om en bostadspolitik där individens och samhällets behov, och inte enbart den ekonomiska efterfrågan, sätter takten för byggande, planering och förvaltning av våra bostäder.

Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen

Erik Elmgren, förbundschef Hyresgästföreningen

Martin Hofverberg, chefsekonom Hyresgästföreningen

Nationell pressjour 010-459 10 70press@hyresgastforeningen.se

Hyresgästföreningen är en demokratisk medlemsorganisation för dagens och morgondagens hyresgäster. Vi är partipolitiskt obundna och har över en halv miljon hushåll som medlemmar. Det gör oss till en av Sveriges största folkrörelser och den främsta företrädaren för hyresgästerna. Vårt uppdrag är allas rätt till en god bostad till rimlig kostnad. Dessutom ska alla hyresgäster garanteras ett boende med trygghet, inflytande och gemenskap.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Regeringen föreslår lättnader i byggkraven för studentbostäder

Published

on

By

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet är att öka möjligheterna till flexibilitet vid byggandet.

– På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att möjliggöra för fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Förslaget innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.

Det ska vara möjligt att göra undantag för högst 80 procent av studentbostäderna i ett byggprojekt. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringen ger större flexibilitet vid byggande av studentbostäder och skapar fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.  

De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i sociala sammanhang. En studentbostad som omfattas av undantagen ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Regeringen breddar också definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning för att göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Lagrådsremissen: Lättnader i byggkraven för studentbostäder – Regeringen.se

Presskontakt
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se

Continue Reading

Marknadsnyheter

“Vi behöver tillsammans enas om vettiga avtal, som sätter standard för branschen”

Published

on

By

Sveriges Radios Kulturnytt gör just nu en mycket välkommen granskning av villkoren i musikbranschen. Igår lyftes artisten Siw Malmkvists situation med ett avtal som inte förnyats på över 60 år. Hennes situation är tyvärr långt ifrån unik. Musikerförbundet har länge uppmärksammat att majorbolagen fortsätter att betala extremt låga royaltynivåer till artister vars kontrakt skrevs på 1960-talet – en tid då digital streaming inte existerade. 

– Jag kan intyga att artisterna som talar ut i P1 är långt ifrån ensamma om sin situation och vi uppmanar deras artistkollegor att gå ut med sitt tydliga stöd till de som vågar bryta tystnaden om oskäliga ersättningar, säger Musikerförbundets ordförande Karin Inde. 

Musiker och artister skapar det värde som skivbolagen tjänar pengar på, men ändå ser vi gång på gång hur bolagen behåller stora delar av intäkterna. Att en av Sveriges mest folkkära artister, med en karriär som sträcker sig över decennier, fortfarande har en oskälig royalty är ett tydligt bevis på branschens obalans. 

– Tystnadskulturen kring prissättning är enbart bra för bolagen. Både artister och musiker skulle verkligen tjäna på att dela med sig till varandra om hur betalningar och dealar verkligen ser ut. Förstås i trygga, egna rum. Det är bara bolagen som tjänar på att vi inte pratar med varandra om pengar, säger Karin Inde. 

Stort tack till de modiga artister som ser till att lyfta problematiken! För att vi ska få till en i grunden mer rättvis musikbransch behöver de stora parterna i sammanhanget – skivbolagen, musikerna och artisterna – göra som de flesta andra svenska branscher lyckas med:  

– Vi behöver tillsammans enas om vettiga och balanserade avtal, som sätter standard för branschen. Musikerförbundet är redo att göra vår del i arbetet för bättre villkor i musikbranschen, frågan är om skivbolagen är redo, säger Karin Inde.  

Karin Inde
Förbundsordförande
karin.inde@musikerforbundet.se
+46 (0)704447228

Musikerförbundet är fackförbundet för professionella musiker och artister. Vi arbetar för förbättrade upphovsrättsliga och arbetsrättsliga villkor och för att våra medlemmar ska få en rättvis del av de värden de skapar i samhället.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Bönor från egen kaffeskog, sump till jord – Viking Lines nya kaffe gör gott på många olika sätt

Published

on

By

Viking Lines resenärer dricker varje år 8,5 miljoner koppar kaffe. Nu satsar rederiet på ett helt nytt kaffe som ger minskade klimatutsläpp och bättre levnadsvillkor för odlarna. Kaffet från Slow Forest odlas på rederiets egen odling i Laos utan kemiska gödningsmedel, handplockas och rostas därefter i Danmark.

Allt kaffe som serveras på Viking Lines fartyg är nu hållbart producerat Slow Forest-kaffe, odlat på rederiets 75 hektar stora odling på högplatåerna i Laos och rostat i Danmark. Kaffeplantorna odlas bland träd på återbeskogad mark, i stället för på traditionellt skövlade plantager. Viking Lines odling ligger i en kolsänka där målsättningen är att plantera 30 000 träd, vilket innebär nästan 400 träd per hektar. Kaffeskogen förbättrar också den lokala biologiska mångfalden i området.

Odlingen, bearbetningen och rostningen av kaffet hanteras av Slow Forest Coffee. För företaget är det viktigt att produktionskedjan är rättvis och transparent. Utöver miljöfördelarna erbjuder Slow Forest bättre lönevillkor och sjukersättning för byns odlare.

”Den traditionella kaffetillverkningens koldioxidavtryck är stort och merparten av intäkterna går till Europa i stället för produktionsländerna. Vi ville göra annorlunda. Våra kunder vill göra hållbara val, och nu kan de njuta av sitt kaffe med bättre samvete än någonsin tidigare,” berättar Viking Lines restaurangchef Janne Lindholm.

Bönorna till Slow Forest-kaffet får sakta mogna i skuggan av träden, utan kemiska gödningsmedel. De plockas också för hand, vilket avsevärt förbättrar kaffets kvalitet och smak. Viking Lines nya kaffe består till 100 procent av Arabica-bönor, med en balanserad syrlighet samt smak av nötter och choklad. Rostningsprofilen har skapats av den världsberömda danska rostningsmästaren Michael de Renouard.

”Vi valde en mörkrost till fartygets kaffe, vilket passar både finländarnas och svenskarnas nuvarande smakpreferenser gällande rostning. Finländarnas smak gällande kaffe har under de senaste åren utvecklats mot en mörkare rostning. Innan vi gjorde vårt slutgiltiga val testades det nya kaffet i Viking Cinderellas bufférestaurang och personalmässen – och båda testgrupperna gav toppbetyg. Då 8,5 miljoner koppar kaffe bryggs varje år kan inget lämnas åt slumpen!” säger Janne Lindholm.

Viking Lines hållbarhetsmål stannar inte vid produktionskedjan. Kaffesump från fartygen återvinns nämligen som råmaterial för trädgårdsjord. Detta minskar avsevärt användningen av jungfrulig torv vid tillverkningen av mylla.

”Vi har som mål att allt som tagits ombord på fartygen som är möjligt att återvinna ska återanvändas eller återvinnas. Det gäller inte bara kaffet utan även matavfall och till exempel textilier som tas ur bruk. Ett bra exempel på vårt livscykeltänkande är att frityrolja från fartygets restauranger blir till biobränsle för den finska sjöfartsindustrin,” säger Viking Lines hållbarhetschef Dani Lindberg.

Slow Forest Coffee – 5 fakta:

  1. Slow Forest Coffee är ett kaffeföretag som verkar i Laos, Vietnam och Indonesien i samarbete med över 500 lokala kaffeodlare.
  2. Företaget grundades år 2019 av Pinja Puustjärvi, driven av en vilja att skydda skogarna i Laos och stötta lokala odlare. Puustjärvi bodde som barn i Laos på grund av sin fars arbete.
  3. Kaffet odlas i restaurerade kaffeskogar, som binder stora mängder kol och ökar den biologiska mångfalden.
  4. Det är viktigt för företaget att produktionskedjan är ansvarsfull och transparent, samt att verksamheten gynnar både miljön och de lokala samhällena.
  5. Slow Forest Coffee betalar odlarna bättre ersättning än genomsnittet i Laos och erbjuder förmåner som underlättar deras liv: förskottsbetalningar, utbildning och möjligheten att låna pengar från en krisfond.

Mera infomation om Slow Forest Coffee här

Tilläggsinformation:

Janne Lindholm, restaurangchef

janne.lindholm@vikingline.com, tel. +358 400 744 806

Dani Lindberg, hållbarhetschef

dani.lindberg@vikingline.com, tel. +358 18 27 000

Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör

johanna.boijer@vikingline.com, tel. +358 18 270 00

Christa Grönlund, informationschef

christa.gronlund@vikingline.com, tel. +358 9 123 51

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.