I en framtid med kraftigt ökat elbehov är förhoppningen att det växande antalet elbilar kan bidra till mer flexibilitet och kapacitet i elnätet. Tekniken som möjliggör detta, vehicle-to-grid, har enorm potential och kan ändra förutsättningarna för elsystemet och konsumenter. Vattenfall Eldistribution har därför en långvarig ambition att vara i framkant av utvecklingen av denna teknik. 

Samhällets elektrifiering ökar behovet av el rejält och ett sätt att täcka upp behovet utan att bygga ut kapaciteten är att utnyttja den omfattande batterikapacitet som utgörs av elfordonsflottans samlade batterier. 

Vehicle-to-grid (fordon till elnät) är en teknik det pratats om länge med anledning av de stora möjligheter det skapar, inte minst förmågan att stabilisera elsystemet. Det fungerar genom dubbelriktad laddning – att elbilens batteri inte bara tar emot el vid laddning utan också lagrar och levererar energi tillbaka till elnätet. 

Tekniken skapar möjligheter för flexibel energilagring och till reservkraft. När bilen står parkerad, vilket är 80-90 procent av tiden, och är uppkopplad kan den lagrade energin matas in i elnätet och därmed bidra till att öka stabiliteten och kapaciteten i elnätet. Förutom nyttan för elnätet tjänar elbilsägaren pengar på att sälja elen.

Än så länge är tekniken med dubbelriktad laddning i pilotstadiet men vägen till kommersialisering börjar ta form.
Vattenfall Eldistribution har under en längre tid arbetat med att utforska vehicle-to-grid och de utmaningar och möjligheter det medför. Niklas Sjöberg, Senior Innovation & Affärsstrateg på Vattenfall Eldistribution, leder det arbetet och han tror att tekniken har potential att förändra elsystemet.

–    Det är en teknik som kommer att få stor påverkan på hur vi bygger elnät och möjliggör energiomställningen.   Vi är därför högst involverade i utvecklingen, säger Niklas Sjöberg.

Vattenfall Eldistribution ingår i ett forskningsprojekt tillsammans med elbilstillverkaren Polestar, laddningsleverantören Easee, Göteborg Energi, Svenska kraftnät, Chalmers tekniska högskola och Vattenfall R&D. Ett treårigt pilotprojekt är i full gång och under våren pågår tester med elbilar i Göteborg i liten skala. Projektet ska utforska teknik och samverkan mellan elfordon och elnät, nödvändiga affärsmodeller samt samhällslösningar som kan möjliggöra den nya tekniken. 

En central del av det arbetet är att få standarder och tydligare regelverk på plats, samt att utreda hur tekniken ska anslutas till elnätet, hur det påverkar elnätet och vad det innebär för elnätsföretag. 

Så ska tekniken anslutas till elnätet 
Vattenfall Eldistributions arbetsgrupp har nu sammanställt en första rapport kring hur tekniken ska anslutas till elnätet. En grundläggande fråga har varit kravställningen på kommunikation mellan nätoperatören och aggregatorn av V2G-bilar.  

–    Vi ser att  elnätets förutsättningar för den anslutningspunkt där det vehicle-to-grid-kompatibla fordonet ansluts bör vara det som sätter kraven för hur bilen får agera, säger Jonas Sandbäck, chef Produktion och Kapacitet på Vattenfall Eldistribution.  
Rapporten fastställer att den fasta anslutningen det vill säga den fysiska installationen till elnätet bör vara det som säkerställer en smidig integration av fordonet mot elnätet. Laddboxen måste kunna ställa in och kommunicera standarder för säkerhet, tillförlitlighet, nätstabilitet, interoperabilitet, regelkrav och hantering av data till fordonet. Fordonet måste sedan följa de uppsatta kraven som laddboxen föreskriver.    

Det är viktigt att elen håller hög kvalitet och för att förstå hur den nya tekniken påverkar elkvaliteten kommer den mätas i anslutningen under pilotprojektets testfas. 

–    Vi kommer också att testa ut hur vi kan kommunicera med denna typ av teknik för att stötta elnätet, men också undersöka hur tekniken kommer att påverka våra lokalnät, säger Niklas Sjöberg.

Vattenfall Eldistribution distribuerar el till mer än 900 000 företag och privatpersoner genom ett effektivt elnät som möter behoven av nätkapacitet samt el- och leveranskvalitet. Vi bygger framtidens elnät och möjliggör energiomställningen för ett fossilfritt samhälle. Vi finns på flera orter med huvudkontor i Solna. Läs mer om vår verksamhet på www.vattenfalleldistribution.se

Taggar:

Varje år hoppar hundratals unga av gymnasiet i Stockholm, och riskerar genom det att hamna i arbetslöshet, isolering eller kriminalitet. I staden finns totalt över 13 000 unga som varken har ett jobb eller går i skolan. Nu inleder Stockholm för första gången ett systematiskt arbete för att förhindra skolavhopp från gymnasiet med en satsning på fem miljoner kronor år 2024.

– Varje gång en elev väljer att hoppa av skolan riskerar samhället att tappa greppet om en ung person som fortfarande är i behov av stöd. Dessutom är samhällskostnaden stor och risken att hamna i utanförskap eller kriminalitet ökar. Tidigare har de riktade insatserna från staden kommit in först när eleven slutat skolan, men nu börjar vi redan när skolorna ser risk för avhopp. Vi kan inte sitta och vänta, ingen ung i Stockholm ska hamna utanför samhällets skyddsnät, säger skol-, arbetsmarknads- och personalborgarråd Emilia Bjuggren (S).

Arbetet med att motverka skolavhopp sker sedan 1 april genom gruppen Studiesteg1, som även jobbar som ett mobilt studiestöd till unga som behöver stöd att ta sig tillbaka till skolbänken. Gruppen förstärks nu med en lärare, tre insatssamordnare och tid med en specialpedagog. Kompetensen kopplas in när en rektor eller lärare flaggar för att en elev riskerar ett avhopp.

De vanligaste orsakerna för skolavhopp är mobbning, socialt utanförskap, brist på pedagogiskt stöd i skolan eller en känsla av att vuxenvärlden inte bryr sig.

Presskontakt
Naomi Grossman
076 122 92 53
naomi.grossman@stockholm.se

Hälften av svenskarna tänker mer på matkostnader än tidigare, vår uppfattning om det svenska köket förändras och nyfikenheten på koreansk mat ökar. Det är några av godbitarna ur Sverige till bords 2024. En rapport framtagen av HelloFresh, som serverar årets trender och spaningar kring svenskarnas matvanor. ​​Dagens tidsanda präglas av oförutsägbarhet, och den känslan betyder fokus på tradition, kommenterar måltidsforskaren Richard Tellström.

Idag presenterar HelloFresh rapporten Sverige till bords 2024, som bjuder på färska insikter, trender och spaningar om svenskarnas matvanor och smakpreferenser. I fokus är maten som vi äter och tillagar själva i våra hem. Till grund är en ny riksrepresentativ Sifo-undersökning, ihop med statistik från HelloFresh egen databas från den stora grupp svenskar som beställer matkassar från företaget.

Varannan tänker mer på kostnader

Det ekonomiska läget fortsätter att påverka vad som hamnar på våra tallrikar. Idag tänker varannan svensk på kostnader och budget i högre grad än för ett år sedan, vid köp av veckans måltider. Till följd äter 4 av 10 billigare mat än tidigare. Andra vanliga åtgärder är att vi äter mindre kött (21%), färre färska grönsaker (14%) och mer baljväxter (11%). Däremot uppger endast sex procent att de äter mer halvfabrikat än tidigare.

– Det går att minska sina utgifter utan att behöva tumma på kvalitet och näring. Att ibland byta ut kött mot bönor är ett jättebra exempel. Det är även viktigt att planera sina måltider och använda rätt mängder, för att minska sitt matsvinn, men samtidigt använda eventuella matrester till att skapa nya spännande maträtter, säger Sofia Fattori, gastronomisk chef på HelloFresh.

– Det är också intressant att även i ekonomiskt pressade tider värderar svenska konsumenter fortfarande kvalitet och att äta mat tillagad från grunden, istället för halvfabrikat.

Spaghetti, tacos och bearnaisesås – del av det svenska köket?

Nästan 9 av 10 lagar mat ur det svenska köket hemma varje månad. Inte oväntat hamnar köttbullar med gräddsås i topp över rätter som flest anser ingår i det svenska köket. Även ärtsoppa med pannkakor, falukorv i ugn och raggmunk hamnar högt upp. 

Men att de nämnde maträtterna räknas till det svenska köket är inte synonymt med att svenskarna äter dem ofta. Endast var femte (21%) äter ärtsoppa varje månad och ännu färre äter raggmunk regelbundet (13%). Svenskarna äter oftare andra maträtter till vardags, som spaghetti och köttfärssås (67%), hamburgare (40%) och tacos (40%). Maträtter som snart kan komma att räknas som del av svenska köket är:

• 41% anser att spaghetti med köttfärssås ingår i det svenska köket.
• 36% anser att kött med bearnaisesås och potatis ingår i det svenska köket.
• 15% anser att tacos ingår i det svenska köket.

I den yngre generationen (18–25 år) anser drygt 1 av 4 att tacos är en svensk maträtt. Här är det också fler som lyfter fram pizza (15%) och kebab (12%) som del av det svenska köket. 

– En ny trend återfinns i tillbakablickandet. Det är att allt mer vardagsmat äts med endast en hand, som fyllda tacoskal och bao buns, eller med endast gaffel eller sked och där maten är sönderskuren redan i matlagningen. Enhandsfattningen gör den andra handen fri för mobilen. När kunnandet att äta med kniv och gaffel minskar hos framförallt yngre kommer också maträtter som bygger på att man sätter ihop en tugga av olika saker att minska. Det svenska kökets fyrdelade rätter som bygger på principen kött, sås, potatis och grönsaker är därför gradvis på väg ut, säger Richard Tellström, måltidsforskare.

Här är maten som Sverige är mest nyfikna på 2024

Det italienska köket står högt i kurs bland svenskarna. Hela 55% lagar italiensk mat hemma varje månad, och i fjol beställde svenska kunder nästan en miljon pastarecept (929,241) via HelloFresh. Italien är även det kök vi är mest nyfikna på att äta och laga under 2024. På samma topplista syns också ett växande intresse för de asiatiska köken och i synnerhet koreansk och japansk mat.

Vilka kök är Sverige mest nyfikna på att laga eller äta under 2024:

1. Italienskt

2. Svenskt

3. Koreanskt

4. Japanskt

5. Grekiskt

6. Thailändskt

– Dagens tidsanda präglas av oförutsägbarhet, och den känslan betyder fokus på tradition, igenkännliga rätter och gärna till det som ger en fyllig munkänsla; fett och kolhydratrikt. 1990-talstrenden med det italienska köket får en nytändning, så även det krämiga thaiköket. Pandemitrenden med hemmajobb verkar ha givit en varaktig effekt på mindre lunchkrogsätande och fler matlådor som skapas ur mer hemmamatlagande. För de många svenskar med ett matlagnings- och träningsintresse är hemmamaten också ett sätt att hålla kolla på ett hälsosamt ätande, säger Richard Tellström.

Mat har blivit hobby och TikTok en kokbok

Idag har mer än var fjärde svensk matlagning som ett intresse (28%). Dessutom tycker en tredjedel att det är roligt att experimentera i köket och att testa nya matkulturer och recept. Ungefär varannan svensk (47%) testar nya recept för första gången minst en gång i månaden. För att hitta inspiration till nya recept är det vanligast att googla (67%), få tips från vänner och familj (28%) eller använda sig av kokböcker (24%) och matprogram på tv (22%). 

I Generation Z (18–29 år) är det vanligare att ha matlagning som intresse (37%) och följa matinfluencers på sociala medier (28% vs 17%). För ålderskategorin är dessutom TikTok en av de populäraste källorna till nya recept (20%). Däremot har AI-tjänster som ChatGPT inte slagit igenom oavsett åldersgrupp, då bara 1% använder detta för att hitta nya maträtter.

 – Den nya påverkaren av vår egen individuella matkultur är appen i mobiltelefonen. Det är i de sociala medierna som vi upptäcker vad våra matförebilder väljer att äta. Utifrån dem skapas det samtal mellan oss om nya matvanor och ibland får de oss att byta matstil och växla över till något nytt. Svenskarnas matval utmärks av en snabb omväxling mellan nya och gamla kök, dieter och matvanor. Det är lust och känslor som är matens viktigaste drivkrafter, säger Richard Tellström.

Fler insikter om svenskarnas matvanor:

• 1 av 5 svenskar äter en växtbaserad kost. Här ingår flexitarianer, vegetarianer och veganer. I Stockholms län beställs flest vegetariska recept via HelloFresh – följt av Uppsala och Gotland.

• Bowls har etablerat sig på middagsborden. 2023 beställdes över 1,35 miljoner recept på bowls via HelloFresh – mest av alla receptkategorier. 

• Rotfrukter, viltkött och mejeriprodukter: De vanligaste svaren på frågan om vad som definierar det svenska köket.

• 26% lagar fusion (en mix av minst två olika kök) hemma varje månad.

• Smashed Potato, Fetaostpasta och Tortilla Wrap är de ”virala” recept som flest svenskar har testat att laga.

 
Rapporten går att ladda ned här. Via länken kan du också läsa om fler trender och insikter från sökdata som HelloFresh samlat.

Om undersökningen  
Undersökningen har genomförts av Verian, tidigare Kantar Public, på uppdrag av HelloFresh. Den bygger på 1 005 intervjuer med den svenska allmänheten 18–84 år. Datainsamlingen genomfördes i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen mellan 16 – 24 april 2024.

För ytterligare pressförfrågningar, vänligen kontakta:   
Carina Berg, presschef, HelloFresh Sverige 
E: carina.berg@hellofresh.se 
M: +45 206 763 10

Om HelloFresh

HelloFresh Group är en global koncern inom livsmedelslösningar och den globala marknadsledaren inom måltidslådor. HelloFresh Group består av åtta varumärken som ger kunder högkvalitativ mat och recept för olika måltider. HelloFresh grundades i Berlin i november 2011 och är verksam i USA, Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Australien, Österrike, Schweiz, Kanada, Nya Zeeland, Sverige, Frankrike, Danmark, Norge, Italien, Irland och Spanien. Under första kvartalet 2024 levererade HelloFresh över 272 miljoner måltider globalt. HelloFresh SE börsnoterades på Frankfurtbörsen i november 2017 och handlas för närvarande på MDAX (Mid-Cap German Stock Market Index). HelloFresh har kontor i Berlin, Saarbrücken, New York, Chicago, Boulder, London, Amsterdam, Sydney, Toronto, Auckland, Paris, Köpenhamn, Milano, Dublin och Barcelona.