Connect with us

Marknadsnyheter

Östgötar mycket nöjda med vården på Karolinska Universitetssjukhuset

Published

on

Under 2024 fick 1233 östgötar vård på Karolinska Universitetssjukhuset vid 3920 tillfällen. De östgötska patienternas helhetsbedömning av vården på Karolinska är mycket positiv. Drygt 93 procent anser att vården är mycket bra (79,6 procent) eller bra (13,6 procent).

För vuxna patienter är högspecialiserad cancervård den vanligaste orsaken till östgötar får vård på Karolinska Universitetssjukhuset. Av de 1233 östgötar som fått vård på Karolinska är en tredjedel eller 403 patienter, barn. De östgötska barnen får framför allt barnneurologisk vård, barnkirurgisk vård och vård för metabola sjukdomar på Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset.

– På Karolinska värdesätter vi vårt nära samarbete med Region Östergötland, vilket ger patienterna möjlighet att få tillgång till högspecialiserad vård på områden där vi är långt framme. Vi är mycket glada över att patienterna från Östergötland är så nöjda med den vård de får, säger Caroline Hällsjö Sander, produktionsdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset.

Vi är stolta över att kunna erbjuda högspecialiserad vård inom våra specialistområden till barn från Östergötland på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Vår ambition är att varje barn och familj ska känna sig väl omhändertagna och trygga under sin tid hos oss, trots att det är en liten bit hemifrån, säger Svante Norgren, överläkare och chef för Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Höga betyg på bemötande, information om vården och delaktighet

Östgötska patienter ger Karolinska höga betyg för bemötandet och omsorgen, informationen om vården eller behandlingen och delaktigheten i besluten om den egna vården. Även om merparten av patienterna har kommit till Karolinska Universitetssjukhuset genom remiss från hemsjukhuset, så är det drygt 16 procent som har sökt vård på Karolinska på egen begäran.

95 procent av patienterna upplevde att vårdpersonalens bemötande, medkänsla och omsorg var mycket bra (84 procent) eller bra (11 procent).

91 procent av de östgötska patienterna upplever att de fick tillräcklig information om sin behandling (65 procent) eller i stort sett fick det (26 procent).

87 procent av patienterna instämde helt i att vårdpersonalen gjorde dem delaktiga i besluten om den egna vården (65 procent) eller att de i stort sett gavs de möjligheterna (22 procent). 

94 procent av de östgötska patienterna skulle rekommendera andra patienter från regionen att söka vård på Karolinska Universitetssjukhuset.

Patientupplevelser av vården ‒ Patient Reported Experience Measures (PREM)

Karolinska Universitetssjukhuset följer kontinuerligt upp kvaliteten i vården. En viktig del i kvalitetsuppföljningen är hur patienterna själva bedömer den vård och det bemötande de får på sjukhuset. Patienternas upplevelse av vården mäts kontinuerligt i så kallade PREM-mätningar (Patient Reported Experience Measures). Statistiken ovan kommer från PREM-mätningar bland de östgötska patienter som vårdats inom sluten- och öppenvård på Karolinska universitetssjukhuset under 2024.   

Presstjänsten Karolinska Universitetssjukhuset

08-123 740 10
presstjanst.karolinska@regionstockholm.se

Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus och tillsammans med Karolinska Institutet leder vi den medicinska utvecklingen i Sverige. För oss är sjukvård, forskning och utbildning lika viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra människors liv. Besök Karolinska Universitetssjukhusets hemsida: www.karolinska.se

Continue Reading

Marknadsnyheter

Nordea Bank Abp: Återköp av egna aktier den 17.02.2025

Published

on

By

Nordea Bank Abp
Börsmeddelande – Förändringar i återköpta aktier
17.02.2025 kl. 22.30 EET

Nordea Bank Abp (LEI-kod: 529900ODI3047E2LIV03) har den 17.02.2025 slutfört återköp av egna aktier (ISIN-kod: FI4000297767) enligt följande:

Handelsplats (MIC-kod)

Antal aktier

Viktad snittkurs/aktie, euro*, **

Kostnad, euro*, **

XHEL

126 404

12,07

1 526 113,41

XSTO

99 854

12,08

1 206 236,25

XCSE

24 662

12,08

297 943,16

Summa

250 920

12,08

3 030 292,82

* Växelkurser som använts: SEK till EUR 11,2251 och DKK till EUR 7,4597
** Avrundat till två decimaler

Den 17 oktober 2024 tillkännagav Nordea ett program för återköp av egna aktier till ett värde av högst 250 mn euro med stöd av det bemyndigande som gavs av Nordeas ordinarie bolagsstämma 2024. Återköpet av egna aktier utförs genom offentlig handel i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 (marknadsmissbruksförordningen) och Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1052.

Efter de redovisade transaktionerna innehar Nordea 6 156 559 egna aktier för kapitaloptimeringsändamål och 11 513 966 egna aktier för ersättningsändamål.

Uppgifter om respektive transaktion finns som en bilaga till detta meddelande.

För Nordea Bank Abp:s räkning,
Morgan Stanley Europé SE

För ytterligare information:

Ilkka Ottoila, chef för investerarrelationer, +358 9 5300 7058
Mediefrågor, +358 10 416 8023 eller press@nordea.com

Continue Reading

Marknadsnyheter

Snart dags för första Husmanskostens Dag – den 26 februari

Published

on

By

Nu är det bara drygt en vecka kvar till den 26 februari och den första upplagan av Husmanskostens Dag. På en presslunch på Restaurangakademien under måndagen var stämningen hög bland initiativtagarna och projektets partners:

– Allt fler svenskar älskar att laga mat, nu är det dags att de återupptäcker husmanskosten, sa Gastronomiska Akademiens ständige sekreterare Karsten Thurfjell.

(Gruppbild fr v: Peter Kjellberg, Fredrik Eriksson, Mikael Einarsson, Carl-Jan Granqvist, Karsten Thurfjell, Marcus Ekman, Pontus Frithiof. Foto: Johan Marklund)

Husmanskostens Dag är ett initiativ som startades av Pontus Frithiof i höstas och som på kort tid har fått många följare och partners runt om i landet. Redan nu är den 26 februari inskriven i den svenska temakalendern, och fler än 600 restauranger liksom ICA centralt har aviserat att de kommer att delta i dagen.

I måndags var det dags för den officiella introduktionen av dagen med en presslunch (blodpudding) på Restaurangakademien i Stockholm.

– Detta är ingen vanlig presslunch, säger Peter Kjellberg från White Guide, en av personerna bakom Husmanskostens Dag.

– Vi har ingen vara eller tjänst att sälja, utan vi är en grupp passionerade individer som har investerat tid, resurser och energi eftersom vi anser att det är viktigt att hedra, bevara och utveckla vår kanske viktigaste mattradition.

Målet är att få fler att laga och erbjuda den klassiska svenska maten – både i hemmaköken, på restauranger och i storkök.

– Detta är hållbar mat på många sätt. Den lagas från grunden med lokala råvaror där vi verkligen tar vara på allt.

Husmanskosten har sitt ursprung i 1700-talets Sverige och var ofta baserad på potatis, kål, spannmål och fläsk. Under 1800-talet började begreppet användas mer allmänt för att beskriva enklare mat på värdshus för arbetare och resande. Det var först på 1900-talet som husmanskosten blev ett etablerat begrepp även för vardagsmat i svenska hem och personalmatsalar.

Folkhemmet, försvaret och skolmaten standardiserade rätter som köttbullar, pytt i panna, pannbiff och ärtsoppa.

På 1960-talet förde Tore Wretman bokstavligen talat in husmanskosten i de fina salongerna när han tog över ansvaret för Operakällaren.

Kocken och krögaren Fredrik Eriksson, som bland annat är ordförande i Årets Kock, är engagerad i projektet:

– Så många människor är intresserade av att laga mat idag, och husmanskost är ett sätt att verkligen lära sig laga mat på riktigt. Jag pratade nyligen med en känd krögare som beklagade sig: ”Mina nya kockar kan ju inte ens laga personalmat.” Kan man laga husmanskost, då har man lärt sig hantverket.

Gastronomiska Akademiens ständige sekreterare Karsten Thurfjell fyller i:

– För några år sedan var uppgiften i finalen i en stor kocktävling att laga ärtsoppa med plättar. Det var flera av finalisterna som hade klara problem med det.

En av de stora bärarna av husmanskosten som tradition är vår klassiska helgmat. Dofterna och smakerna av jul, midsommar och påsk präglar oss från barnsben – och alla dessa högtider bygger på just husmanskost.

Carl-Jan Granqvist, professor emeritus i måltidskunskap, menar att maten och gastronomin är en del av hela vårt samhällsbygge:

– Mätta människor är en förutsättning för demokrati, och vår husmanskost gjorde just människor mätta och gav dem kraft att orka. Jag menar att husmanskosten har en given plats i vår kulturkanon.

Husmanskostens Dag äger rum den 26 februari.
 

==================================================

Vilken är din favoriträtt inom husmanskosten?

Pontus Frithiof:

Kokt kalv i dill. Leif Mannerström lärde mig laga det. Och så gör min fru underbara raggmunkar.

Carl-Jan Granqvist:

Det beror på årstid och tid på dygnet. Men på hösten är rotmos och fläsklägg med krossade lingon svårslaget. Och en sen kväll är Jansson en favorit. Men man får inte glömma bort krusbärskräm och rabarberkräm med mjölk.

Peter Kjellberg:

Öländska kroppkakor. Men förra veckan åt jag en helt otrolig kålpudding som blev ett minne för livet.

Peter Kjellberg
vd, White Guide
073-806 33 33
peter@whiteguide.com

Marcus Ekman
vd Pontus Brands
070-930 69 57
marcus.ekman@pontusfrithiof.com

Husmanskostens dag arrangeras första gången den 26 februari 2025. Initiativtagare är Pontus Frithiof tillsammans med White Guide och Gastronomiska Akademin. Initiativet stöds även av en rad namnkunniga kockar samt Måltidsakademin, LRF, Menigo, Sabis, Arla och Nordrest. Fler aktörer tillkommer löpande. 

Continue Reading

Marknadsnyheter

Valberedningen föreslår Gisli Hennermark som ny styrelseordförande för SyntheticMR AB (publ)

Published

on

By

SyntheticMR meddelar härmed att valberedningen, som har utgjorts av Fredrik Persson (Swedia Invest AB), David Zetterlund (David Zetterlund) och Marcel Warntjes (Marcel Warntjes), föreslår val av Gisli Hennermark som ny styrelseordförande för SyntheticMR AB vid årsstämman den 20 maj 2025.

Valberedningen föreslår också omval av styrelseledamöterna Ann-Christine Sundell, Staffan Persson, Johanna Fälting, Gisli Hennermark och Jan Bertus Marten (Marcel) Warntjes.

Vad gäller beroendeförhållanden gör valberedningen följande bedömning: Alla ledamöter förutom Jan Bertus Marten Warntjes anses oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Alla ledamöter förutom Staffan Persson anses oberoende i förhållande till ägare med innehav av mer än tio procent av totala antalet röster och aktier.

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.