Vid postcovid syns en omprogrammering av vilka gener som är aktiva i en cell. Det visar en studie från Linköpings universitet med stöd från Hjärt-Lungfonden. Forskarna har nu upptäckt att gener kopplade till smak- och luktsinne och cellens energiomsättning är påverkade vid postcovid. Fynden kan på sikt bidra till nya diagnostiska verktyg för postcovid och liknande sjukdomstillstånd.

– Idag finns inget prov som läkare kan använda för att avgöra om en person har postcovid. Vi hoppas att den här forskningens fynd ska kunna bidra till utvecklingen för att kunna särskilja postcovid från liknande sjukdomstillstånd, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

I den aktuella studien, som publiceras i tidskriften Clinical Epigenetics, har Maria Lerms forskargrupp studerat blodprover från tio personer som haft kvarvarande postcovidsymtom i mer än tolv veckor. De vanligaste symtomen var en känsla av att inte få tillräckligt med luft, hjärtklappning, muskelsvaghet och förlust av lukt och smak.

Dessa jämfördes med två andra grupper: personer som haft covid-19 och tillfrisknat helt, och individer som inte haft covid-19 när proverna togs. Forskarna mätte så kallat metyleringsmönster på 850 000 punkter i DNA och använde sedan en algoritm som kan hitta likheter och skillnader i data.

Det visade sig att de tre grupperna skilde sig åt och hade tydliga metyleringsprofiler. Därefter sökte forskarna fram vilka gener som skiljer sig åt i metyleringsmönster mellan grupperna.

– Vi studerar bland annat påverkan på de signalvägar som styr smak och luktsinne. Det är som ett kvitto på att de epigenetiska skillnaderna faktiskt kan vara kopplade till symtombilden och ha fysiologisk betydelse, säger Maria Lerm, professor vid Linköpings universitet.

Ett av ett flertal tillstånd som på flera sätt liknar postcovid är kroniskt trötthetssyndrom.

– Ett viktigt fynd är att vi ser att cellernas energifabriker, mitokondrierna, är påverkade i postcovidgruppen. Andra studier har visat en påverkan på cellernas energifabriker även vid kroniskt trötthetssyndrom, säger Maria Lerm.

Maria Lerm, professor vid Linköpings universitet, har även tilldelats Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag 2022 på 15 miljoner kronor för sin forskning om hur covid-19 och tuberkulos påverkar aktiviteten hos gener och immunförsvar. Forskningen har potential att ge resultat som kan förklara varför vissa individer drabbas av svår infektion eller långtidscovid.
 

Artikeln i Clinical Epigenetics: Defining post-acute COVID-19 syndrome (PACS) by an epigenetic biosignature in peripheral blood mononuclear cells.

Bilder
– Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
– Maria Lerm, professor vid Linköpings universitet.
 

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, presskontakt på Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Fakta postcovid (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Postcovid eller långtidscovid definieras som ett syndrom som utvecklas under eller efter själva infektionen, som inte kan förklaras av någon annan diagnos och som fortsätter i mer än 12 veckor efter insjuknandet. Symtomen kan förekomma i kluster, vara överlappande, förändras över tid och påverka olika system i kroppen. Många med långtidscovid kan uppleva generell smärta, trötthet, ihållande hög feber och försämrad mental hälsa.

Om Hjärt-Lungfondens arbete: www.hjart-lungfonden.se
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och i dag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller swisha valfri gåva till 90 91 927.www.hjart-lungfonden.se