Luftföroreningar kan påverka hjärnans utveckling hos barn redan innan födseln. En ny studie i Journal of Exposure Science & Environmental Epidemiology visar att ozonföroreningar under graviditetens andra trimester ökar risken för intellektuella funktionsnedsättningar hos barn med upp till 55% jämfört med deras syskon.

Risk under fosterhjärnans snabba utveckling

Under andra trimestern utvecklas fosterhjärnan snabbt med 250 000 nya nervceller per minut. Forskarna fann att en ökning av ozon med 10 delar per miljard under denna period är starkt kopplad till en ökad risk för kognitiva funktionsnedsättningar. Ozon, som bildas av kemiska reaktioner i luften, är ett ökande miljöproblem kopplat till klimatförändringar.

Minska ozonutsläppen för barnens skull

Forskarna betonar vikten av renare fordonsstandarder och övergång till elfordon för att minska ozonföroreningar. ”Att skydda barns hjärnor bör vara en prioritet,” säger Sara Grineski, professor vid University of Utah. Studien understryker behovet av kraftfulla insatser mot luftföroreningar för att säkerställa framtida generationers hälsa.

Källa: healthday.com

nature.com

I fjol tog Patent- och registerstyrelsen (PRS) emot 1 770 patentansökningar, vilket är 102 fler än året innan. Antalet ansökningar ökade betydande i Savolax, Nyland och Egentliga Finland. En liten ökning sågs i Södra Savolax, Egentliga Tavastland, Mellersta Österbotten, Mellersta Finland, Norra Karelen, Päijänne-Tavastland och Satakunta. Antalet ansökningar var detsamma i Birkaland. Det kom inga ansökningar från Åland. I de övriga landskapen sjönk antalet patentansökningar.

Statistik efter landskap

I statistiken bestäms landskapet enligt den hemvist eller adress som angetts för den första sökanden i ansökan.

Antalet ansökningar ökade jämfört med förra året

• Södra Savolax 17 (15)
• Egentliga Tavastland 21 (16)
• Mellersta Österbotten 10 (9)
• Mellersta Finland 59 (50)
• Norra Karelen 15 (13)
• Norra Savolax 59 (39)
• Päijänne-Tavastland 38 (33)
• Satakunta 19 (12)
• Nyland 1 250 (1 172)
• Egentliga Finland 71 (57)

Antalet ansökningar minskade jämfört med förra året

• Södra Karelen 17 (18)
• Södra Österbotten 9 (13)
• Kajanaland 3 (6)
• Kymmenedalen 4 (8)
• Lappland 11 (12)
• Österbotten 18 (20)
• Norra Österbotten 60 (86)

Antalet ansökningar oförändrat

• Åland 0
• Birkaland 89

På prh.fi finns statistik över patentansökningar till PRS efter landskap för de senaste tio åren.

Statistik över patent

PRS publicerar följande statistik:

• nationella patentansökningar till PRS månadsvis
• nationella patentansökningar till PRS efter landskap
• patent beviljade i Finland
• europeiska patent validerade i Finland
• inhemska företag med största antalet ansökningar
• antalet inhemska och utländska sökande.

Läs mer om patentstatistik på prh.fi.

Om patent

Patent är en ensamrätt att utnyttja en uppfinning. Med det avses yrkesmässigt utnyttjande, såsom tillverkning, försäljning, användning och import av en produkt. I Finland söks patent hos PRS. Utöver nationella patent, det vill säga patent i kraft endast i Finland, handlägger PRS också internationella patentansökningar. Läs mera om patent på prh.fi.

För ytterligare information:

Olli Sievänen

Ledande rådgivningsingenjör

Patent- och registerstyrelsen

Tfn mån-fre 029 509 5438

Om oss

Vi arbetar för företagens och sammanslutningarnas bästa.

Vi registrerar företag, föreningar, stiftelser och andra sammanslutningar samt företagsinteckningar och LEI-nummer. Vi granskar och beviljar patent samt registrerar nyttighetsmodeller. Vi registrerar också varumärken för produkter och tjänster samt mönsterskydd för design. Vi godkänner revisorer och svarar för tillsynen över dem. Vi utövar tillsyn över stiftelsers verksamhet och över kollektiv förvaltning av upphovsrätt.

Vi erbjuder våra kunder rådgivning och utbildning. Vi ger information om företag, sammanslutningar och immateriella rättigheter.

Vi är också nyhetsgranskningsmyndighet (ISA) och myndighet för förberedande patenterbarhetsprövning (IPEA) för internationella PCT-patentansökningar.

Vi hör till arbets- och näringsministeriets (ANM) förvaltningsområde och förhandlar årligen med ministeriet om resultatmålen för vår verksamhet. Vi är ett nettobudgeterat ämbetsverk, vilket innebär att vi täcker cirka 95 procent av våra utgifter med våra serviceinkomster.

Läs mer: https://www.prh.fi/sv/presentation_och_uppgifter.html

Taggar:

En ny studie publicerad i BMC Psychiatry visar att kvinnor med ADHD är mer benägna att ta risker jämfört med män med samma diagnos. Detta understryker vikten av att beakta könsspecifika skillnader vid förståelse och behandling av ADHD.

Forskarna, ledda av Alexandra Philipsen och Silke Lux vid universitetet i Bonn, undersökte hur känslomässiga faktorer påverkar riskbeteende hos vuxna med ADHD. I studien deltog 29 vuxna med ADHD och 33 friska kontrollpersoner, som fick genomföra ett riskexperiment kallat Balloon Analogue Risk Task (BART). Resultatet visade att kvinnor med ADHD tog betydligt fler risker än män, medan ingen skillnad fanns i de fysiologiska reaktionerna mellan könen.

Enkätsvaren visade också att kvinnor med ADHD var mindre känsliga för sina egna riskbeteenden, vilket kan tyda på en missmatch mellan självuppfattning och faktisk riskbenägenhet.

Studien belyser behovet av mer könsspecifika metoder för diagnos och behandling av ADHD, särskilt för kvinnor som kan uppleva unika utmaningar.

Källa: psypost.org

biomedcentral.com