Vid det penningpolitiska mötet den 30 juni beslutade Riksbankens direktion att hålla reporäntan oförändrad på noll procent och den väntas vara kvar på den nivån under den kommande treårsperioden. Direktionen beslutade också att Riksbanken under det fjärde kvartalet ska köpa obligationer till ett sammanlagt nominellt belopp om 68,5 miljarder kronor. Detta innebär att köptakten fortsätter att trappas ner men att ramen för tillgångsköpen på 700 miljarder kronor kommer att utnyttjas fullt ut fram till slutet av 2021.

Pandemins grepp om världsekonomin har lättat under våren och försommaren, och återhämtningen är på god väg. Allt fler är vaccinerade mot covid-19, smittspridningen har dämpats och restriktioner har börjat avvecklas. Men ledamöterna betonade att pandemin inte är över ännu. Återhämtningen går i olika takt i olika delar av världen och det finns nya varianter av viruset som skapar osäkerhet med risk för bakslag.

Ledamöterna konstaterade att konjunktur- och inflationsutsikterna ser ljusare ut. Samtidigt poängterade man att inflationen påverkas av stora variationer i energipriserna samt mätproblem och andra effekter som bedöms vara tillfälliga. Det väntas dröja ytterligare en tid innan inflationen mer varaktigt är nära 2 procent. Flera ledamöter pekade på att inflationen väntas vara något över inflationsmålet i slutet av prognosperioden, men menade att detta inte är ett argument att i dagsläget göra penningpolitiken mindre expansiv. Man betonade att det är viktigt med förankrade inflationsförväntningar i linje med inflationsmålet och med tanke på att inflationen under ganska lång tid i genomsnitt understigit målet skulle en inflation tillfälligt över 2 procent kunna bidra till detta.

Flera ledamöter framhöll att svagare inflationsutsikter än vad som nu ligger i prognosen kan leda till att penningpolitiken blir mer expansiv, till exempel genom en räntesänkning. Särskilt gäller detta om förtroendet för inflationsmålet skulle vara hotat. Men om inflationen skulle riskera att påtagligt och varaktigt överstiga målet kan en mindre expansiv penningpolitik bli motiverad under prognosperioden. Några ledamöter resonerade kring en räntebana som skulle kunna indikera en höjning i slutet av prognosperioden.

Alla ledamöter var överens om att det krävs uthållighet i penningpolitiken för att inflationen varaktigt ska vara nära 2 procent, och stod bakom beslutet att behålla reporäntan oförändrad och prognosen som innebär oförändrad reporänta till tredje kvartalet 2024.

Presstjänsten, tel. 08-787 02 00