Den fjärde januari varje år infaller Punktskriftens dag, och år 2025 fyller dessutom punktskriften 200 år. Sedan 1825 har det taktila skriftspråket gett personer med synnedsättning möjlighet att ta till sig text och uttrycka sig skriftligt på ett jämlikt sätt.

Mycket lite visste Louis Braille om dagens tekniska möjligheter när han lade grunderna till det som är dagens punktskrift. Men trots alla möjligheter som ny teknik har öppnat upp för personer med synnedsättning så är punktskriften minst lika viktig idag.

– Vi ser att det finns många som skulle behöva punktskrift som inte använder det idag. Det beror på att för få unga lär sig det som en naturlig del i skolan, säger Niklas Mattsson, ordförande för Synskadades Riksförbund.

Cecilia Ekstrand, sakkunnig inom barns punktskrift på Synskadades Riksförbund, möter i sitt arbete både ungdomar som använder punkskrift och som inte gör det. Hon ser att de som är duktiga på punktskrift i större utsträckning läser vidare efter gymnasiet. 

– Det är så avgörande för framtiden. Både för hur det går i skolan och för framtida möjligheter till ett aktivt arbetsliv. Man måste ha den konkreta punktskriften för att kunna tillgodogöra sig hela sin utbildning och all ny teknik, säger hon.

Många tror att talböcker, datorer och smarta mobiler med skärmläsarprogram gör att punktskriften har spelat ut sin roll. Men att endast använda uppläst text gör att viktig kunskap, som att lära sig stavning, går om intet. Matematik och språkstudier är svårare för den som inte kan punkskrift.

– Vi har en massa ord i svenskan som låter likadana när vi får dem upplästa för oss, men i skrift ser man olikheterna. Det gör att synskadade genom punktskriften kan få en större förståelse för sin omvärld och därigenom vara en del av den, säger Cecilia Ekstrand.

Idag är punktskriften inte en del av skollagen, vilket Synskadades Riksförbund aktivt arbetar för att förändra.

Läs mer om Synskadades Riksförbunds krav för att säkra tillgången till punktskrift i vårt informationsmaterial ”Tio punkter om punktskrift” (via denna länk).

Kort historik: Louis Braille föddes nära Paris år 1809 och blev blind genom en olycka i faderns sadelmakeri när han var tre år. Han gick i en skola för blinda och lärde sig läsa det latinska alfabetet genom ett system med upphöjda bokstäver, som han upplevde som svårt att använda. Med tiden blev han själv lärare för blinda och utarbetade dagens punktskrift. Den så kallade ”Brailleskriften”, som punktskriften också kallas, spreds över världen och nådde så småningom Sverige.

Kontakt: 

Niklas Mattson, förbundsordförande SRF

niklas.mattsson@srf.nu, 070-318 36 90

Cecilia Ekstrand, sakkunnig inom barns punktskrift, SRF

cecilia.ekstrand@srf.nu, 076-539 91 19