Connect with us

Marknadsnyheter

Räkna med ett tufft år – till

Published

on

Efter ett förlorat år för svensk tillväxt ökar risken för att företagen håller tillbaka nyanställningar och lågkonjunkturen fördjupas.
Den långsamma nergången av inflationen talar för att det dröjer till nästa sommar innan Riksbanken trappar ner räntan, enligt Handelsbankens nya konjunkturrapport.
”Även om vi inte räknar med något konsumtionsstup finns många osäkerhetsfaktorer”, säger Christina Nyman, Handelsbankens chefsekonom.

Den globala inflationen är seglivad samtidigt som det råder en fortsatt betydande osäkerhet kring det geopolitiska läget till följd av Rysslands krig mot Ukraina. Handelsbankens ekonomer räknar med att många centralbanker fortsätter höja räntorna ytterligare i år. Handelsbankens konjunkturrapport förutser en fortsatt global nergång, med flera länder som står inför en mindre lågkonjunktur senare i år.

Global ekonomi vänder upp 2024
Först nästa år väntas den globala penningpolitiken börja normaliseras med gradvisa räntesänkningar.

”Ljuset vid horisonten är att inflationen så småningom kommer att avta och vi förutspår en global konjunkturvändning nästa år och en starkare återhämtning 2025”, säger Christina Nyman.

Oväntat låga inflationssiffror har höjt förväntningar på räntesänkningar redan i år och skapat ett tillfälligt lugn på finansmarknaderna. Men ytterligare negativa händelser inom banksektorn skulle kunna leda till fördjupad oro med risk för allvarlig kreditåtstramning och breda ekonomiska spridningseffekter.

”Detta är dock inte vårt huvudscenario”, säger Christina Nyman.

Men återhämtningen för svensk tillväxt dröjer till 2025
Den ekonomiska aktiviteten har börjat bromsa in i Sverige och landets BNP väntas minska i år. Hög inflation och snabbt stigande räntor urholkar hushållens köpkraft. Samtidigt minskar bostadsbyggandet kraftigt som en följd av lägre bostadspriser, ökade byggkostnader och dyrare finansiering. Arbetsmarknaden är fortsatt stark. Men framöver räknar bankens ekonomer med att efterfrågan på arbetskraft dämpas och arbetslösheten stiger i takt med att konjunkturen försvagas ytterligare.

”Även om många företag kommer välja att behålla arbetskraft för att inte stå inför samma svårigheter att hitta personal, när återhämtningen tar fart igen, som de gjorde efter pandemin”, säger Christina Nyman.

Då kan svenskarna lätta på svångremmen
Reallönerna fortsätter pressas av hög inflation samtidigt som Riksbankens räntehöjningar driver upp boräntorna i en snabb takt de kommande månaderna. Överskottet i budgeten efter normala levnadskostnader har mer än halverats för många hushåll.

”Efter normala levnadskostnader har en familj enligt vårt räkneexempel kvar 9 000 kronor mindre per månad. Det betyder alltså mindre pengar till sparande och konsumtion”, säger Christina Nyman.

Hushållens egna finansiella sparande är nu negativt och färre hushåll har möjlighet eller vilja att dra ner ytterligare på sparandet för att fortsätta hålla uppe konsumtionen. Handelsbankens ekonomer bedömer därför att konsumtionen fortsätter att minska under det första halvåret i år. Bostadspriserna har en bit kvar att falla, då antalet osålda bostäder är rekordhögt.

”Å andra sidan ökar lönerna snabbare, pristrycket lättar och de rörliga boräntorna vänder så småningom ner igen. Därför ser vi inte framför oss ett konsumtionsstup”, säger Christina Nyman.

Först under andra halvan av 2024 börjar konjunkturen att förbättras i takt med att hushållens reala disponibla inkomst åter stiger. Efter det senaste årets höga företagsvinster väntas vinstmarginalerna pressas av att bland annat arbetsgivarna släpper igenom lite högre löneökningar än normalt även efter detta tvååriga avtal.

”Framöver räknar vi därför med att reallönen kommer återhämta sig, men endast långsamt och inte till fullo”, säger Christina Nyman.

Räntesänkningarna inleds 2024
Inflationen tappar fart, efter oväntat höga utfall under årets inledning, och nergången väntas fortsätta. En lång väg återstår innan Riksbanken når 2-procentsmålet.
”För att nå hela vägen fram kan inte räntorna sänkas för snabbt och för mycket, säger Christina Nyman.

Riksbanken första räntesänkning kan komma om ungefär ett år.
”Vi räknar med en sista höjning i juni till 3,75 procent”, säger Christina Nyman.

Revansch för kronan dröjer
Kronan väntas fortsätta vara rejält svag till årsskiftet för att därefter succesivt stärkas när konjunkturoro och ränteskillnader minskar.
”På några års sikt ser vi kronan handlas mot euron runt 10 kronor och mot dollarn runt 8,50 kronor”, säger Christina Nyman.

För ytterligare information kontakta:
Christina Nyman, chefsekonom, +46 70 778 77 65
Joel Holm, presstalesman, +46 73 058 30 21

För hela rapporten på svenska se Konjunkturprognos och på engelska Global Macro Forecast
Webinar: https://www.handelsbanken.se/sv/foretag/placera/konjunkturprognos
För mer information om Handelsbanken hänvisas till: www.handelsbanken.com

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Cykellandet Kroatien växer

Published

on

By

Kroatien satsar allt mer på cykelturism med fler leder. Från 2024 täcks hela ön Mljet av märkta cykelrutter men så är också Kroatien numera en ”måste-destination” för cyklister. Den storslagna och varierande naturen, fantastiska vyer, gröna nationalparker och en 1 777 km lång kust lockar. Här finns cykling på alla nivåer, allt från enkla timslånga turer till 1 000 km långa EuroVelo 8.

Kroatien ingår i cykelnätverket EuroVelo som förbinder hela den europeiska kontinenten. I Kroatien sträcker sig EuroVelo 8 ända från den norra till den södra delen av landet. Halvön Istrien är den mest populära cykeldestinationen med gott om service, nivåmärkta leder och anpassat boende för cyklister. Kroatien erbjuder kontrastrika upplevelser oavsett om man cyklar utmed kusten, i nationalparker, i inlandet eller mellan öar under en dag eller flera veckor. Proffs, MTB eller nöjescyklist? Här finns rutter för alla, även för de som vill kombinera med segling!

Kroatiens 6 bästa cykelrutter

1.Istrien – klassiskt cykelland

Den 78 km långa Parenzana-turen lockar entusiaster från hela världen. Den följer en övergiven järnvägslinje genom ett kuperat landskap fyllt av vinodlingar, olivlundar och små byar. Vin-, gastro- eller tryffeltur? Istrien passar alla.

2.Nya cykelrutter på Mljet

Natursköna Mljet kan upptäckas under en dagsutflykt från Dubrovnik. Mljet har från och med i år tio märkta cykelleder. De täcker hela ön, allt från nationalparken, de två turkosglittrande saltvattensjöarna till 1200 – tals klostret och ruinen av ett romerskt palats.

3.Game of Thrones finns i Split

Kroatien är ett måste för Game of Thrones-fantaster då många av inspelningsplatserna finns i Dubrovnik och Split. Runt Split finns en 55 km lång rutt som inkluderar den romerska kejsaren Diocletianus palats, Vila Dalmatia, fortet Klis och stenbrottet i Žrnovnica.

4.Ö-hoppa med cykel

En kombo med flera öar görs enkelt från Split. Härifrån utgår färjor till vackra öar som Brac och Hvar. Hvar är ett cykelparadis med både lätta och svåra leder. Den 23 km långa UNESCO 704-rutten börjar i fiskebyn Jelsa, går via hamnen i Starigrad genom lavendelfält och avslutas i Hvar stad.

5.Krka – vattenfallens lustgård

I inlandet från kuststaden Šibenik ligger nationalparken Krka med sina sju vattenfall längs floden Krka. Kaskader av vatten fyller smaragdgröna pooler och det kristallklara vattnet skimrar i olika nyanser av grönt och blått. Här finns även utmanande leder i kuperad terräng för mountainbike-entusiaster.

6. Vin och våtmarker i Slavonien

Den oupptäckta cykelstaden Osijek i östra Kroatien är en bra utgångspunkt för den som vill cykla på flack mark längs några av landets bästa cykelvägar utmed gigantiska vete-, solros- och vinodlingar. Cykla mellan vingårdar i Kroatiens största vindistrikt eller studera det rika fågellivet i Kopački Rit – en av Europas största våtmarker.

Kontakt: 
Kroatiska turistbyrån – Stockholm: Jungfrugatan 24, 114 44 Stockholm – Sweden 
Tel:+46(0)8 534 820 80
Email: info.se@croatia.hr 
Web: https://croatia.hr/en

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Bland speldosor och positiv – en oskriven norsk historia

Published

on

By

Historien om tidiga mekaniska musikinstrument som speldosor, vevpositiv och spelur är väldokumenterad ur ett teknologiskt perspektiv, när det kommer till innovatörer, patent och modellnamn. Men hur såg framväxten och spridningsvägarna ut? Hur användes instrumenten och vad betydde de för människorna? Det visar en avhandling i musikvetenskap om tidiga mekaniska musikinstrument i Norge.

Genom att både undersöka bevarade instrument på norska museer och söka i mängder av digitaliserade tidningar och litteratur i Nasjonalbibliotekets Nettbibliotek har Mats Krouthén undersökt framväxten av tidiga mekaniska musikinstrument i Norge, främst under 17- och 1800-talen.

Krouthén är sedan 25 år intendent för musikinstrument vid Ringve och Rockheim Musikkmuseum, som är Norges nationalmuseum för musik och musikinstrument, och han disputerar nu vid Göteborgs universitet.

En av huvudteserna i avhandlingen är att alla uppfinningar har en förhistoria – ingenting springer ur intet. När Edison uppfann fonografen för lagring av ljud 1878 så var förvisso tekniken ny, men den hade föregåtts av en sedan många år etablerad distributionskedja.

– Jag visar hur såväl musikindustrin som de mekaniska musikinstrumenten länge hade erbjudit konsumtionsmönster som kunde tas över av den nya ljudåtergivningstekniken, säger Mats Krouthén.

– Beteendet fanns där under hela 1800-talet: Att köpa en fysisk representation av musiken, låta den släppa taget från avsändaren och transporteras i tid och rum till en mottagare som spelade upp det oförändrade innehållet.

Förebådade grammofonskivan
Med de tvådelade mekaniska instrumenten, som skivspeldosor och organetter med separata utbytbara skivor, förebådades grammofonskivan som gjorde sitt intåg i slutet av 1800-talet.

– Perspektivförflyttningen från teknik till beteende öppnar för att gränsen mellan ljudinspelning och spelinstruktioner suddas ut. I bägge fallen sker en fixering av musiken, säger Mats Krouthén.

Flera saker har överraskat honom i arbetet med avhandlingen. Till exempel hur repertoaren på 1700-talets norska golvur med inbyggda spelverk skilde sig från den gängse beskrivna internationella repertoaren. Istället för danssatser och små musikstycken av Händel, Haydn och Beethoven framfördes vanligtvis en psalm på norska spelur, innan de slog hel timme, vilket var ett arv från senmedeltida katedralers kollektiva budskap.

– Dans och förströelse var annars de vanliga bruksområdena för mekaniska instrument.

Genom att läsa annonser framträder också olika säljargument för de mekaniska instrumenten, som att de erbjöd tröst åt den sjuke, kunde upprätthålla moral för upptäcktsresande eller användas för att förundras eller överraskas – eller för att skryta.

I materialet har Mats Krouthén funnit en rik flora av historiska termer på norska för olika mekaniska instrument: Fugleorgel, Sangdaase, Engelsk Positiv med flera.

– Dessa varianter, med små eller stora betydelseförskjutningar, redovisas i avhandlingen som en modell för vidare museiforskning. Den stora rikedomen av termer manar till varsamhet i tolkningen av ord i stora textmassor som är skrivna i olika sammanhang och tider, säger Mats Krouthén.

Avhandlingen Människorna, musiken och de mekaniska musikinstrumenten i Norge cirka 1480-1890 försvaras vid en disputation den 26 april, klockan 13 i hörsal J222 på Humanisten, Renströmsgatan 6 i Göteborg.

Avhandlingen är fritt tillgänglig digitalt: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/79506

Kontakt:
Mats Krouthén, tel: 0730-316 671 eller +47 926 966 46, e-post: mats.krouthen@mist.no

Johanna Hillgren
Kommunikatör, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Telefon: 076–618 10 68
E-post: johanna.hillgren@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Pressinbjudan till LKAB:s årsstämma torsdag 25 april 2024

Published

on

By

LKAB:s årsstämma hålls den 25 april klockan 15.00 på Vetenskapens Hus, Luleå.

Årsstämman är öppen för allmänheten och i samband med årsstämman kommer ett panelsamtal om energifrågan i norr att hållas.

Notera att filmning och ljudupptagning är tillåten endast före och efter själva årsstämmoförhandlingarna.

Klockan 16.55-17.15 finns tid för kortare enskilda intervjuer med LKAB:s styrelseordförande och vd.

Kontakt: Anders Lindberg, presschef, +46 72-7178355, anders.lindberg@lkab.com

LKAB:s delårsrapport för första kvartalet 2024 publiceras den 25 april cirka klockan 13.00 på LKAB:s webbplats. Rapporten skickas som pressmeddelande och publiceras i finansiell information på lkab.com.

LKAB:s vd och koncernchef Jan Moström finns tillgänglig för kommentarer om rapporten via telefon. Samtal bokas genom Niklas Johansson, direktör kommunikation och klimat +46 10 144 52 19 eller Frida Dagertun, investor relations +46 920 380 70.

Kontakt: Anders Lindberg, Presschef LKAB, Tel: 46 (0)72 717 83 55. E-mail: anders.lindberg@lkab.com

LKAB är en internationell gruv- och mineralkoncern som erbjuder hållbara järnmalms-, mineral- och specialprodukter. Vi leder omställningen av järn- och stålindustrin och vår plan är att utveckla koldioxidfria processer och produkter fram till år 2045. Sedan 1890 har vi utvecklats genom unika innovationer och tekniklösningar och drivs framåt av närmare 5200 medarbetare i 12 länder. LKAB-koncernen omsatte cirka 43 miljarder kronor år 2023. lkab.com

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.