Grunden för ett starkt och hållbart samhälle läggs i skolan. Ska kunskapsresultaten fortsätta uppåt behövs satsningar för en jämlik skola där fler elever lär sig mer. I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen en ny skolmiljard. Dessutom presenteras satsningar för fler utbildade lärare samt en rad reformer av skolsystemet som ökar likvärdigheten, stärker fokuset på kunskap och bildning och skapar mer tid för lärande.

– Regeringen har visat att med satsningar på skolan går det att vända sjunkande kunskapsresultat. Men ska kunskapsresultaten fortsätta uppåt behöver skolan bli mer jämlik. Nu föreslår vi fortsatta satsningar och nya insatser för en bättre och mer jämlik skola med fokus på kunskap och bildning, säger utbildningsminister Anna Ekström.

– Utbildade lärare gör att eleverna lär sig mer. Vi har sett till att fler lärare har utbildats och anställts i svensk skola. Det har gett resultat. Men för att motverka lärarbristen och få fler utbildade lärare behöver vi också göra det enklare för personer med akademisk examen att ställa om till läraryrket. Därför föreslår regeringen satsningar som gör det lättare att komplettera sin utbildning för att bli lärare, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

Mer resurser för högre kunskapsresultat och ökad jämlikhet

Det statliga stödet till skolväsendet föreslås förstärkas med 1 miljard kronor för 2022. Syftet är att bidra till goda förutsättningar för kommunerna att säkerställa att alla barn och elever, trots pandemin, får den utbildning de har rätt till. Medlen kan bland annat användas till ökad undervisningstid och mer stöd för de elever som behöver det.

Regeringen föreslår dessutom en förstärkning av likvärdighetsbidraget med 323,5 miljoner kronor 2022, och beräknar en succesiv upptrappning av bidraget till drygt 8,7 miljarder kronor 2024. Ökningen kan bland annat användas för att höja kvaliteten och stärka likvärdigheten i fritidshemmet. Med mer personal och mindre elevgrupper kan undervisningen i fritidshemmet förbättras, fler elever kan få stöd och bättre förutsättningar ges för lärandet under hela skoldagen.

Fler utbildade lärare 

Kunniga och kompetenta förskollärare, lärare och rektorer med höga förväntningar på alla barn och elever är den enskilt viktigaste faktorn för att alla ska lära sig mycket. Regeringen inför steg för steg ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare för att förbättra kompetensutvecklingen. Från 2021 har medel avsatts för ett första steg i införandet. Regeringen aviserar nu att ytterligare 23,5 miljoner kronor årligen avsätts från 2023 för att slutföra implementeringen av det nationella professionsprogrammet.

För att motverka den allvarliga lärarbristen behöver det blir enklare för personer med tidigare akademisk examen att ställa om till läraryrket. Nu satsar regeringen på en försöksverksamhet med en ny kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för blivande grundlärare och ämneslärare. Inklusive studiemedel uppgår satsningen till 42 miljoner kronor 2022, 89 miljoner kronor 2023 och 106 miljoner kronor 2024–2027.

Regeringen fortsätter också satsningen för att lärosätena i högre grad ska kunna validera tidigare utbildnings- och yrkeserfarenheter för att på så sätt göra det möjligt för fler att bli behöriga att läsa en KPU. Regeringen föreslår att 13,5 miljoner kronor avsätts årligen 2022–2025 för en förlängning av satsningen på validering inom KPU.

Alla skolor ska ha fokus på kunskap och bildning

Staten behöver ta ett större ansvar för skolans utveckling och finnas närmare huvudmännen för att kunna möta deras behov, bidra till skolutveckling och motverka regionala skillnader mellan förskolor och mellan skolor. Staten ska bidra till att höja kvaliteten i utbildningen och stärka undervisningen genom bland annat återkommande kvalitetsdialoger med huvudmännen. För detta föreslår regeringen 31 miljoner kronor 2022, och beräknar 61 miljoner kronor 2023 och 85 miljoner kronor årligen från 2024.

Den svenska skolan ska präglas av grundläggande demokratiska värderingar och respekt för mänskliga rättigheter, och undervisningen ska vara fri från konfessionella inslag. Könsuppdelad undervisning, obligatoriska konfessionella inslag och barn som utsätts för radikalisering och rekrytering till våldsbejakande miljöer hör inte hemma i det svenska skolväsendet. För att skärpa kontrollen av konfessionella inslag i skolväsendet beräknar regeringen att det behöver avsättas 7 miljoner kronor 2024 och därefter 14 miljoner kronor årligen.

I Sverige ska alla barn få en bra start i livet. Granskningar visar att barn i pedagogisk omsorg inte alltid ges nödvändiga förutsättningar för utveckling och lärande och att det behövs insatser för att förhindra att oseriösa och olämpliga aktörer bedriver sådan verksamhet. Regeringen beräknar därför att det behöver tillföras 2 miljoner kronor årligen från och med 2023 för att införa åtgärder för stärkt kvalitet och likvärdighet i pedagogisk omsorg.

Regeringen har föreslagit att ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg i gymnasieskolan. Ämnesbetyg kan ge bättre förutsättningar för ett fördjupat lärande och lärande över tid innan avgörande betyg sätts. För att förbereda för övergången till en ämnesutformad gymnasieskola och gymnasiesärskola tillförs under 2022 ytterligare 14,6 miljoner kronor. Under 2023–2026 tillförs totalt 240 miljoner kronor för arbetet med implementering hos skolor och huvudmän. 

En jämlik skola gör att fler lär sig mer

Ska fler elever lära sig mer och kunskapsresultaten fortsätta uppåt behöver skolan bli mer jämlik. För att öka jämlikheten i skolan avser regeringen att lämna förslag som syftar till att åstadkomma en mer allsidig social sammansättning av elever på skolor och i undervisningsgrupper. Skolvalet ska utvecklas och bli mer rättvist för alla elever genom att ett gemensamt skolvalssystem med förändrade urvalsgrunder ska införas. Urvalssystemet ska omfatta både kommunala och fristående skolor. För reformen föreslår regeringen 70 miljoner kronor för 2022, och beräknar 128,5 miljoner kronor för 2023 och 42,5 miljoner kronor för 2024.  

Alla elever har inte samma möjlighet att få hjälp med skolarbete hemma. Regeringen avser därför föreslå att elever i grundskolan ska erbjudas minst 2 timmar extra studietid per vecka utanför ordinarie undervisningstid då de kan få hjälp med läxor eller annat skolarbete. Dessutom bör den obligatoriska lovskolan utvidgas så att elever erbjuds lovskola under läsåret, exempelvis på läslovet eller påsklovet. För dessa ändamål föreslår regeringen att det tillförs 121 miljoner kronor 2022 och beräknar 246 miljoner kronor 2023 och 242 miljoner kronor årligen från 2024.

De elever som behöver undervisning i en mindre grupp för att utvecklas, vara trygga och känna sig delaktiga ska kunna få det. Regeringen anser att det behövs insatser som riktar sig till huvudmän och som gör det lättare för dem att tillgodose dessa elevers behov av särskilt stöd. För detta ändamål föreslår regeringen att det tillförs 40 miljoner kronor 2022 och beräknar 40 miljoner kronor årligen 2023–2024.

För att ge alla elever tillräcklig tillgång till elevhälsans kompetenser och ge bättre förutsättningar för elevhälsan att bedriva sitt förebyggande och hälsofrämjande arbete anser regeringen att det behövs insatser för att stärka elevhälsan. För detta föreslår regeringen 8 miljoner kronor 2022, och beräknar 5 miljoner kronor 2023 och 3 miljoner kronor 2024.

Förskolan är starten i det livslånga lärandet och forskning visar att förskolan kan bidra till att utjämna skillnader i barns uppväxtvillkor. 2022 införs ett nytt samlat bidrag för förskolan som innebär att två befintliga statsbidrag slås samman. Det nya bidraget kommer som likvärdighetsbidraget att ha en socioekonomisk viktning, och kan bland annat användas för att stärka det kvalitetshöjande arbetet i förskolan och minska barngruppernas storlek. Från 2022 uppgår det nya samlade bidraget till cirka 1,7 miljarder kronor. Regeringen aviserar nu en förstärkning med 296 miljoner kronor 2023 och med 257 miljoner kronor från och med 2024. 

För att ge barn mer jämlika förutsättningar inför skolstarten avser regeringen föreslå reformer för att öka deltagandet i förskolan för barn mellan 3 och 5 år. För att fler barn ska stimuleras i sin språkutveckling i svenska språket vill regeringen även förlänga Läslyftet i förskolan. Regeringen beräknar att det behöver avsättas 54 miljoner kronor för 2023 och 93 miljoner kronor årligen från och med 2024.

Kvaliteten i grundsärskolan och gymnasiesärskolan behöver förbättras så att eleverna lär sig ännu mer. Det bör därför tas fram kompetensutvecklingsinsatser för personalen samt verktyg för att bedöma och följa upp elevernas kunskaper. Alla elever med en intellektuell funktionsnedsättning som har förutsättningar att utveckla färdigheter i att läsa, skriva och räkna måste få möjlighet att göra detta. Regeringen vill därför införa en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan. För dessa ändamål föreslår regeringen 85 miljoner kronor 2022, och beräknar 163 miljoner kronor 2023 och 159,5 miljoner kronor 2024.

På grund av lärarbristen får inte alla elever tillgång till undervisning i nationella minoritetsspråk. Regeringen ser därför behov av en nationell samordning av undervisningen i nationella minoritetsspråk. För att stödja undervisningen och framtagandet av läromedel föreslår regeringen en satsning på 26,5 miljoner kronor 2022 och beräknar 26,5 miljoner kronor årligen från och med 2023.

Attraktiva yrkesprogram

Sverige står inför stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjning och många arbetsgivare har svårt att hitta gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft. Samtidigt har antalet elever på yrkesprogrammen sjunkit drastiskt, i synnerhet sedan yrkesprogrammen inte längre automatiskt innehåller de kurser som ger grundläggande behörighet till högre utbildning. För att öka intresset för yrkesprogrammen vill regeringen att alla elever som väljer ett yrkesprogram ska vara garanterade att kunna läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet om de vill. Som en följd av att yrkesprogrammens omfattning föreslås öka avsätter regeringen 59 miljoner kronor med början 2024 för att därefter stegvis öka kompensationen till kommunerna. Därtill förstärks Skolverkets förvaltningsanslag med 2 miljoner kronor 2022 och 5 miljoner kronor 2023.

Kontakt

Anja L Sundberg, pressekreterare hos Anna Ekström, 076-116 77 45

Tove Kullenberg, pressekreterare hos Matilda Ernkrans, 073-842 50 59