Connect with us

Marknadsnyheter

Regeringen satsar på högre kunskapsresultat, fler utbildade lärare och ökad jämlikhet i skolan – 1,3 miljarder tillförs 2022

Published

on

Grunden för ett starkt och hållbart samhälle läggs i skolan. Ska kunskapsresultaten fortsätta uppåt behövs satsningar för en jämlik skola där fler elever lär sig mer. I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen en ny skolmiljard. Dessutom presenteras satsningar för fler utbildade lärare samt en rad reformer av skolsystemet som ökar likvärdigheten, stärker fokuset på kunskap och bildning och skapar mer tid för lärande.

– Regeringen har visat att med satsningar på skolan går det att vända sjunkande kunskapsresultat. Men ska kunskapsresultaten fortsätta uppåt behöver skolan bli mer jämlik. Nu föreslår vi fortsatta satsningar och nya insatser för en bättre och mer jämlik skola med fokus på kunskap och bildning, säger utbildningsminister Anna Ekström.

– Utbildade lärare gör att eleverna lär sig mer. Vi har sett till att fler lärare har utbildats och anställts i svensk skola. Det har gett resultat. Men för att motverka lärarbristen och få fler utbildade lärare behöver vi också göra det enklare för personer med akademisk examen att ställa om till läraryrket. Därför föreslår regeringen satsningar som gör det lättare att komplettera sin utbildning för att bli lärare, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

Mer resurser för högre kunskapsresultat och ökad jämlikhet

Det statliga stödet till skolväsendet föreslås förstärkas med 1 miljard kronor för 2022. Syftet är att bidra till goda förutsättningar för kommunerna att säkerställa att alla barn och elever, trots pandemin, får den utbildning de har rätt till. Medlen kan bland annat användas till ökad undervisningstid och mer stöd för de elever som behöver det.

Regeringen föreslår dessutom en förstärkning av likvärdighetsbidraget med 323,5 miljoner kronor 2022, och beräknar en succesiv upptrappning av bidraget till drygt 8,7 miljarder kronor 2024. Ökningen kan bland annat användas för att höja kvaliteten och stärka likvärdigheten i fritidshemmet. Med mer personal och mindre elevgrupper kan undervisningen i fritidshemmet förbättras, fler elever kan få stöd och bättre förutsättningar ges för lärandet under hela skoldagen.

Fler utbildade lärare 

Kunniga och kompetenta förskollärare, lärare och rektorer med höga förväntningar på alla barn och elever är den enskilt viktigaste faktorn för att alla ska lära sig mycket. Regeringen inför steg för steg ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare för att förbättra kompetensutvecklingen. Från 2021 har medel avsatts för ett första steg i införandet. Regeringen aviserar nu att ytterligare 23,5 miljoner kronor årligen avsätts från 2023 för att slutföra implementeringen av det nationella professionsprogrammet.

För att motverka den allvarliga lärarbristen behöver det blir enklare för personer med tidigare akademisk examen att ställa om till läraryrket. Nu satsar regeringen på en försöksverksamhet med en ny kortare kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för blivande grundlärare och ämneslärare. Inklusive studiemedel uppgår satsningen till 42 miljoner kronor 2022, 89 miljoner kronor 2023 och 106 miljoner kronor 2024–2027.

Regeringen fortsätter också satsningen för att lärosätena i högre grad ska kunna validera tidigare utbildnings- och yrkeserfarenheter för att på så sätt göra det möjligt för fler att bli behöriga att läsa en KPU. Regeringen föreslår att 13,5 miljoner kronor avsätts årligen 2022–2025 för en förlängning av satsningen på validering inom KPU.

Alla skolor ska ha fokus på kunskap och bildning

Staten behöver ta ett större ansvar för skolans utveckling och finnas närmare huvudmännen för att kunna möta deras behov, bidra till skolutveckling och motverka regionala skillnader mellan förskolor och mellan skolor. Staten ska bidra till att höja kvaliteten i utbildningen och stärka undervisningen genom bland annat återkommande kvalitetsdialoger med huvudmännen. För detta föreslår regeringen 31 miljoner kronor 2022, och beräknar 61 miljoner kronor 2023 och 85 miljoner kronor årligen från 2024.

Den svenska skolan ska präglas av grundläggande demokratiska värderingar och respekt för mänskliga rättigheter, och undervisningen ska vara fri från konfessionella inslag. Könsuppdelad undervisning, obligatoriska konfessionella inslag och barn som utsätts för radikalisering och rekrytering till våldsbejakande miljöer hör inte hemma i det svenska skolväsendet. För att skärpa kontrollen av konfessionella inslag i skolväsendet beräknar regeringen att det behöver avsättas 7 miljoner kronor 2024 och därefter 14 miljoner kronor årligen.

I Sverige ska alla barn få en bra start i livet. Granskningar visar att barn i pedagogisk omsorg inte alltid ges nödvändiga förutsättningar för utveckling och lärande och att det behövs insatser för att förhindra att oseriösa och olämpliga aktörer bedriver sådan verksamhet. Regeringen beräknar därför att det behöver tillföras 2 miljoner kronor årligen från och med 2023 för att införa åtgärder för stärkt kvalitet och likvärdighet i pedagogisk omsorg.

Regeringen har föreslagit att ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg i gymnasieskolan. Ämnesbetyg kan ge bättre förutsättningar för ett fördjupat lärande och lärande över tid innan avgörande betyg sätts. För att förbereda för övergången till en ämnesutformad gymnasieskola och gymnasiesärskola tillförs under 2022 ytterligare 14,6 miljoner kronor. Under 2023–2026 tillförs totalt 240 miljoner kronor för arbetet med implementering hos skolor och huvudmän. 

En jämlik skola gör att fler lär sig mer

Ska fler elever lära sig mer och kunskapsresultaten fortsätta uppåt behöver skolan bli mer jämlik. För att öka jämlikheten i skolan avser regeringen att lämna förslag som syftar till att åstadkomma en mer allsidig social sammansättning av elever på skolor och i undervisningsgrupper. Skolvalet ska utvecklas och bli mer rättvist för alla elever genom att ett gemensamt skolvalssystem med förändrade urvalsgrunder ska införas. Urvalssystemet ska omfatta både kommunala och fristående skolor. För reformen föreslår regeringen 70 miljoner kronor för 2022, och beräknar 128,5 miljoner kronor för 2023 och 42,5 miljoner kronor för 2024.  

Alla elever har inte samma möjlighet att få hjälp med skolarbete hemma. Regeringen avser därför föreslå att elever i grundskolan ska erbjudas minst 2 timmar extra studietid per vecka utanför ordinarie undervisningstid då de kan få hjälp med läxor eller annat skolarbete. Dessutom bör den obligatoriska lovskolan utvidgas så att elever erbjuds lovskola under läsåret, exempelvis på läslovet eller påsklovet. För dessa ändamål föreslår regeringen att det tillförs 121 miljoner kronor 2022 och beräknar 246 miljoner kronor 2023 och 242 miljoner kronor årligen från 2024.

De elever som behöver undervisning i en mindre grupp för att utvecklas, vara trygga och känna sig delaktiga ska kunna få det. Regeringen anser att det behövs insatser som riktar sig till huvudmän och som gör det lättare för dem att tillgodose dessa elevers behov av särskilt stöd. För detta ändamål föreslår regeringen att det tillförs 40 miljoner kronor 2022 och beräknar 40 miljoner kronor årligen 2023–2024.

För att ge alla elever tillräcklig tillgång till elevhälsans kompetenser och ge bättre förutsättningar för elevhälsan att bedriva sitt förebyggande och hälsofrämjande arbete anser regeringen att det behövs insatser för att stärka elevhälsan. För detta föreslår regeringen 8 miljoner kronor 2022, och beräknar 5 miljoner kronor 2023 och 3 miljoner kronor 2024.

Förskolan är starten i det livslånga lärandet och forskning visar att förskolan kan bidra till att utjämna skillnader i barns uppväxtvillkor. 2022 införs ett nytt samlat bidrag för förskolan som innebär att två befintliga statsbidrag slås samman. Det nya bidraget kommer som likvärdighetsbidraget att ha en socioekonomisk viktning, och kan bland annat användas för att stärka det kvalitetshöjande arbetet i förskolan och minska barngruppernas storlek. Från 2022 uppgår det nya samlade bidraget till cirka 1,7 miljarder kronor. Regeringen aviserar nu en förstärkning med 296 miljoner kronor 2023 och med 257 miljoner kronor från och med 2024. 

För att ge barn mer jämlika förutsättningar inför skolstarten avser regeringen föreslå reformer för att öka deltagandet i förskolan för barn mellan 3 och 5 år. För att fler barn ska stimuleras i sin språkutveckling i svenska språket vill regeringen även förlänga Läslyftet i förskolan. Regeringen beräknar att det behöver avsättas 54 miljoner kronor för 2023 och 93 miljoner kronor årligen från och med 2024.

Kvaliteten i grundsärskolan och gymnasiesärskolan behöver förbättras så att eleverna lär sig ännu mer. Det bör därför tas fram kompetensutvecklingsinsatser för personalen samt verktyg för att bedöma och följa upp elevernas kunskaper. Alla elever med en intellektuell funktionsnedsättning som har förutsättningar att utveckla färdigheter i att läsa, skriva och räkna måste få möjlighet att göra detta. Regeringen vill därför införa en garanti för tidiga stödinsatser i grundsärskolan. För dessa ändamål föreslår regeringen 85 miljoner kronor 2022, och beräknar 163 miljoner kronor 2023 och 159,5 miljoner kronor 2024.

På grund av lärarbristen får inte alla elever tillgång till undervisning i nationella minoritetsspråk. Regeringen ser därför behov av en nationell samordning av undervisningen i nationella minoritetsspråk. För att stödja undervisningen och framtagandet av läromedel föreslår regeringen en satsning på 26,5 miljoner kronor 2022 och beräknar 26,5 miljoner kronor årligen från och med 2023.

Attraktiva yrkesprogram

Sverige står inför stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjning och många arbetsgivare har svårt att hitta gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft. Samtidigt har antalet elever på yrkesprogrammen sjunkit drastiskt, i synnerhet sedan yrkesprogrammen inte längre automatiskt innehåller de kurser som ger grundläggande behörighet till högre utbildning. För att öka intresset för yrkesprogrammen vill regeringen att alla elever som väljer ett yrkesprogram ska vara garanterade att kunna läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet om de vill. Som en följd av att yrkesprogrammens omfattning föreslås öka avsätter regeringen 59 miljoner kronor med början 2024 för att därefter stegvis öka kompensationen till kommunerna. Därtill förstärks Skolverkets förvaltningsanslag med 2 miljoner kronor 2022 och 5 miljoner kronor 2023.

Kontakt

Anja L Sundberg, pressekreterare hos Anna Ekström, 076-116 77 45

Tove Kullenberg, pressekreterare hos Matilda Ernkrans, 073-842 50 59

Continue Reading

Marknadsnyheter

Studie visar att styrketräning kan lindra depression

Published

on

By

En nyligen publicerad forskningsstudie i Psychiatry Research pekar på styrketräning

som en potentiell kompletterande behandlingsstrategi för att bekämpa depression.

Genom en metaanalys av 38 tidigare studier fann forskarna att styrketräning kan

minska depressiva symtom på ett måttligt sätt. Resultaten visar att längden på

träningen, hur ofta den utförs och specifika detaljer som antal set och repetitioner

påverkar effekten av träningen på depressionen.

Depression är en vanlig sjukdom som påverkar miljontals människor över hela

världen och trots tillgängliga behandlingar återhämtar sig många inte helt. Denna

studie ger därför viktig insikt i hur styrketräning kan vara en del av en effektiv

behandlingsstrategi för depression.

Källa: https://www.psypost.org/streng…

Continue Reading

Marknadsnyheter

Kvinnor med obesitas behöver inte gå upp i vikt under graviditeten, enligt ny studie

Published

on

By

Riktlinjerna för viktuppgång under graviditet hos kvinnor med obesitas har länge varit ifrågasatta. Ny forskning vid Karolinska Institutet stödjer idén om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg. Resultaten publiceras i The Lancet.  

Enligt internationella riktlinjer från amerikanska Institute of Medicine (IOM) rekommenderas en kvinna med obesitas, fetma, gå upp totalt 5–9 kg under graviditeten, jämfört med 11,5–16 kg för normalviktiga. Riktlinjerna har länge varit ifrågasatta, men det har saknats evidens för att ändra dem. 

En ny studie vid Karolinska Institutet visar nu att det inte finns några ökade hälsorisker varken för modern eller för barnet vid utebliven viktuppgång hos kvinnor med obesitas klass 1 och 2 (BMI på 30-34,9 respektive 35-39,9). För kvinnor med obesitas klass 3 (BMI över 40) är utebliven viktuppgång tvärtom associerad med minskade hälsorisker.  

Studien stödjer tidigare uppmaningar om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg, enligt Kari Johansson, docent vid institutionen för medicin, Solna. 

– Vi hoppas att vår forskning kan ge underlag till en framtida uppdatering av nationella och internationella riktlinjer för viktuppgång under graviditet, säger hon. 

Studien är baserad på elektroniska patientjournaler och registerdata för 15 760 kvinnor med obesitas i Stockholm och på Gotland (den så kallade Stockholm Gotland Perinatal-kohorten). 11 667 av kvinnorna hade obesitas klass 1, 3160 hade obesitas klass 2 och 933 hade obesitas klass 3. De studerade graviditeterna ägde rum mellan 2008 och 2015 och gällde enkelbörd. Kvinnorna följdes upp med en medianuppföljningstid på åtta år efter förlossningen.  

Tio kända risker förknippade med viktuppgång under graviditet studerades: havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, kvarstående viktuppgång efter graviditeten, kardiometabol sjukdom hos modern, kejsarsnitt, för tidig födsel, för låg eller för hög födelsevikt hos barnet, dödföddhet och spädbarnsdöd. Riskerna viktades sedan beroende på allvarlighetsgrad i ett samlat utfallsmått. 

Sammantaget visar studien inga ökade hälsorisker vid en viktuppgång under nuvarande rekommendation eller vid utebliven viktuppgång för kvinnor med obesitas klass 1 och 2. För kvinnor med obesitas klass 3 minskade tvärtom riskerna, vid 0 kg viktuppgång sågs en riskreduktion på omkring 20 procent.  

– Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det inte är förknippat med några ökade risker för kvinnor med obesitas med en lägre viktuppgång än de 5 kg som dagens riktlinjer anger, säger Kari Johansson. 

Resultaten indikerar också att det finns anledning att ge särskilda rekommendationer till kvinnor med obesitas klass 3.  

– Till skillnad från idag skulle denna grupp kunna få separata rekommendationer, säger Kari Johansson. 

Forskarna ska nu gå vidare med liknande studier på de övriga BMI-klasserna övervikt, normalvikt och undervikt. 

Studien har skett i samarbete med University of British Columbia, Kanada, University of Pittsburgh, USA, och University of California, USA. Finansiärer var Karolinska Institutets stiftelser och fonder och Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development (NICHD).

Kari Johansson och medförfattarna Lisa Bodnar, och Jennifer Hutcheon ingår i ett WHO-initiativ för globala standarder för viktuppgång under graviditet. Åsikterna som uttrycks i studien återspeglar dock inte WHO:s åsikter. Olof Stephansson är medgrundare och medägare av en svensk graviditetsapp, One Million Babies. Inga andra intressekonflikter rapporteras. 

Publikation: ”Safety of low weight gain or weight loss in pregnancies with class 1, 2, and 3 obesity: a population-based cohort study”, Kari Johansson, Lisa M Bodnar, Olof Stephansson, Barbara Abrams, Jennifer A Hutcheon, The Lancet, online 28 March 2024, doi: 10.1016/ S0140-6736(24)00255-1. 
https://doi.org/10.1016/ S0140-6736(24)00255-1 

För mer information, kontakta:  
Kari Johansson, docent 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet 
E-post: kari.johansson@ki.se
Telefon: 070-695 49 26 

Olof Stephansson, professor, överläkare 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
 
E-post: olof.stephansson@ki.se  
Telefon: 070-748 78 25 

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Kvinnor med obesitas behöver inte gå upp i vikt under graviditeten, enligt ny studie

Published

on

By

Riktlinjerna för viktuppgång under graviditet hos kvinnor med obesitas har länge varit ifrågasatta. Ny forskning vid Karolinska Institutet stödjer idén om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg. Resultaten publiceras i The Lancet.  

Enligt internationella riktlinjer från amerikanska Institute of Medicine (IOM) rekommenderas en kvinna med obesitas, fetma, gå upp totalt 5–9 kg under graviditeten, jämfört med 11,5–16 kg för normalviktiga. Riktlinjerna har länge varit ifrågasatta, men det har saknats evidens för att ändra dem. 

En ny studie vid Karolinska Institutet visar nu att det inte finns några ökade hälsorisker varken för modern eller för barnet vid utebliven viktuppgång hos kvinnor med obesitas klass 1 och 2 (BMI på 30-34,9 respektive 35-39,9). För kvinnor med obesitas klass 3 (BMI över 40) är utebliven viktuppgång tvärtom associerad med minskade hälsorisker.  

Studien stödjer tidigare uppmaningar om att sänka eller ta bort rekommendationen om en viktuppgång på minst 5 kg, enligt Kari Johansson, docent vid institutionen för medicin, Solna. 

– Vi hoppas att vår forskning kan ge underlag till en framtida uppdatering av nationella och internationella riktlinjer för viktuppgång under graviditet, säger hon. 

Studien är baserad på elektroniska patientjournaler och registerdata för 15 760 kvinnor med obesitas i Stockholm och på Gotland (den så kallade Stockholm Gotland Perinatal-kohorten). 11 667 av kvinnorna hade obesitas klass 1, 3160 hade obesitas klass 2 och 933 hade obesitas klass 3. De studerade graviditeterna ägde rum mellan 2008 och 2015 och gällde enkelbörd. Kvinnorna följdes upp med en medianuppföljningstid på åtta år efter förlossningen.  

Tio kända risker förknippade med viktuppgång under graviditet studerades: havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes, kvarstående viktuppgång efter graviditeten, kardiometabol sjukdom hos modern, kejsarsnitt, för tidig födsel, för låg eller för hög födelsevikt hos barnet, dödföddhet och spädbarnsdöd. Riskerna viktades sedan beroende på allvarlighetsgrad i ett samlat utfallsmått. 

Sammantaget visar studien inga ökade hälsorisker vid en viktuppgång under nuvarande rekommendation eller vid utebliven viktuppgång för kvinnor med obesitas klass 1 och 2. För kvinnor med obesitas klass 3 minskade tvärtom riskerna, vid 0 kg viktuppgång sågs en riskreduktion på omkring 20 procent.  

– Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det inte är förknippat med några ökade risker för kvinnor med obesitas med en lägre viktuppgång än de 5 kg som dagens riktlinjer anger, säger Kari Johansson. 

Resultaten indikerar också att det finns anledning att ge särskilda rekommendationer till kvinnor med obesitas klass 3.  

– Till skillnad från idag skulle denna grupp kunna få separata rekommendationer, säger Kari Johansson. 

Forskarna ska nu gå vidare med liknande studier på de övriga BMI-klasserna övervikt, normalvikt och undervikt. 

Studien har skett i samarbete med University of British Columbia, Kanada, University of Pittsburgh, USA, och University of California, USA. Finansiärer var Karolinska Institutets stiftelser och fonder och Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development (NICHD).

Kari Johansson och medförfattarna Lisa Bodnar, och Jennifer Hutcheon ingår i ett WHO-initiativ för globala standarder för viktuppgång under graviditet. Åsikterna som uttrycks i studien återspeglar dock inte WHO:s åsikter. Olof Stephansson är medgrundare och medägare av en svensk graviditetsapp, One Million Babies. Inga andra intressekonflikter rapporteras. 

Publikation: ”Safety of low weight gain or weight loss in pregnancies with class 1, 2, and 3 obesity: a population-based cohort study”, Kari Johansson, Lisa M Bodnar, Olof Stephansson, Barbara Abrams, Jennifer A Hutcheon, The Lancet, online 28 March 2024, doi: 10.1016/ S0140-6736(24)00255-1. 
https://doi.org/10.1016/ S0140-6736(24)00255-1 

För mer information, kontakta:  
Kari Johansson, docent 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet 
E-post: kari.johansson@ki.se
Telefon: 070-695 49 26 

Olof Stephansson, professor, överläkare 
Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
 
E-post: olof.stephansson@ki.se  
Telefon: 070-748 78 25 

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar:

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.