Connect with us

Marknadsnyheter

Regionfullmäktige 21 november

Published

on

ti, nov 21, 2017 18:22 CET

Regionfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde den 21 november att godkänna delårsrapport august 2017 och kompletteringsbudget för 2018. Dessutom beslutade fullmäktige om den stora infrastruktursatsningen på 1,89 miljarder.

Under mötet delades Västra Götalandsregionens Jämställdhetspris och Folkhälsopris för 2017 ut.

Delårsrapport augusti 2017

Västra Götalandsregionen (VGR) visar ett överskott i augusti med 1 407 miljoner kronor och bortsett från sjukhusen har VGR:s verksamheter en ekonomi i balans och prognoser bättre än budget. Helårsprognosen visar ett överskott med 900 miljoner kronor, vilket är 764 miljoner kronor bättre än budget.

Bakgrunden till det förbättrade resultatet finns i antaganden om att VGR erhåller utökade statsbidrag för läkemedel och förlossningsvård samt får lägre personal- och övriga kostnader. Beroende på regionfullmäktiges beslut om storstadsförhandlingen 21 november kan VGR:s resultat 2017 komma att belastas med en kostnad på 810 miljoner kronor. Denna kostnad avser VGR:s andel för medfinansiering av kollektivtrafikåtgärder inom Göteborgs stad.

Viktiga händelser under året

  • Under året har en överenskommelse nåtts mellan Sverigeförhandlingen, Göteborgs stad och VGR avseende storstadsåtgärder för kollektivtrafik och cykeltrafik för ca 7 miljarder kronor.

  • En ny stambana på sträckan Göteborg-Borås har gjorts till gemensam och högsta prioritet för VGR och de 49 kommunerna i påverkansarbetet mot nationell infrastrukturplan.

  • Det första halvåret 2017 har visat på en fortsatt ökning av marknadsandelen för kollektivtrafiken jämfört med bilen – 31 procent jämfört med drygt 28 procent 2016.

  • Inom hälso- och sjukvården finns det flera positiva tendenser. För första gången på många år minskar köerna inom specialistsjukvården. Antal väntade mer än 90 dagar till besök och behandling har minskat med 5 000 personer den senaste 12-månadersperioden.

  • I maj antog regionfullmäktige en gemensam strategi för omställning av hälso- och sjukvården. Under hösten pågår ett intensivt arbete för att omsätta framtagna genomförandeplanerna i konkreta aktiviteter.

  • Inom arbetet med framtidens vårdinformationsmiljö pågår en ett omfattande arbete inför upphandling av ett nytt kärnsystem. Under hösten kommer mer än tusen medarbetare i regionen att på olika sätt engageras i kvalitetssäkringen av kraven.

  • Inom arbetsmiljöområdet har en rad olika insatser lett till en minskning av sjukfrånvaron från 6,8 procent 2016 till 6,5 procent i år.

  • Implementeringen av arbetsgivarvarumärket har startat och ett strategiskt vägval har gjorts för det fortsatta arbetet med VGR:s organisationsvarumärke.

  • Genom att arrangera och delarrangera 12 seminarium på Almedalsveckan har VGR lyft och synliggjort några av sina viktigaste frågor.

  • Genom nya rutiner för samordnat deltagande vid mässor och arrangemang, har VGR som helhet blivit tydligare, fått mer genomslagskraft samt blivit mer kostnadseffektiva. Ett exempel är West Pride där samtliga förvaltningar deltog gemensamt som VGR.

Regionfullmäktige godkänner delårsrapporten augusti 2017 för VGR. Dessutom beslutar regionfullmäktige bland annat följande:

  • Att ställa sig bakom hälso- och sjukvårdsstyrelsens (HSS) beslut om tillgänglighetssatsningar

  • Att uppdra åt regionstyrelsen att ersätta HSS med upp till 105 miljoner kronor vid ett redovisat underskott som kan härledas till beslutet om ”brutna tak”

  • Att uppdra åt nämnder och styrelser att när de beslutar om nya satsningar eller uppdrag ska beslutet omfatta en redovisning av eventuella förändringar i personalbehov som behövs för att genomföra beslutet

  • Att uppdra åt sjukhusstyrelserna att vidta åtgärder för att säkerställa att den negativa utvecklingen inom kvalitets- och patientsäkerhetsområdet bryts

  • Att uppdra åt HSS och sjukhusens styrelser att revidera gällande program och åtgärdsplaner för tillgänglighet till akutmottagningarna i syfte att säkerställa att målet om vistelsetid på akutmottagningarna uppnås

  • Att  uppdra åt regionstyrelsen att i bokslutsdispositionerna för 2017 göra en sammanvägd bedömning av det ekonomiska resultatet och av hur respektive sjukhus når måluppfyllelse och förbättringar inom de högprioriterade områdena.

  • Att uppdra åt regionstyrelsen och HSS att aktivt följa utvecklingen och att HSS vid behov ska samordna hälso-och sjukvårdsnämndernas insatser samt för egen del vidta ytterligare åtgärder för att förbättra tillgängligheten

S reserverade sig till förmån för eget yrkande.

Kompletteringsbudget 2018 med satsningar på kvinnors hälsa och goda arbetsvillkor

Regionfullmäktige beslutade i juni 2017 att fastställa budget för 2018 samt plan för 2019 och 2020. I beslutet noterades att regionfullmäktige behöver ta ställning till en kompletteringsbudget under hösten 2017 eftersom det då fanns stor osäkerhet om statsbidrag och skatteprognoser. Nu finns dessa underlag.

Här är några exempel på vad de riktade statsbidragen föreslås används till:

  • 326 miljoner kronor för ”Goda arbetsvillkor och arbetssätt” för Västra Götalandsregionen, bidraget ska användas till att stödja goda förutsättningar för sjukvårdens medarbetare, förbättra personalsituationen och utveckla vårdens verksamhet.
  • 163 miljoner kronor från ”patientmiljarden” används till att stärka primärvården och samordningen mellan olika delar av vården. Av dessa pengar får primärvården 30 miljoner kronor och framtidens vårdinformationsmiljö stärkas med ytterligare 90 miljoner kronor.
  • 150,5 miljoner kronor till hälso- och sjukvårdsstyrelsen för satsningar på kvinnors hälsa och förlossningsvård.
  • Psykisk hälsa får 75 miljoner konor.
  • Hälso- och sjukvårdsnämnderna får 20,6 miljoner kronor för tillgänglighet för barnhälsa så som exempelvis utökat antal hembesök under spädbarnsperioden och ökad information om vaccinationer, matvanor och tandhälsa.

Regionfullmäktige beslutar:

  • att regionfullmäktiges budgetbeslut från juni 2017 kompletteras med framlagda justeringar i budget för 2018 samt flerårsplanen för 2019 och 2020
  • att regionbidrag till styrelser och nämnder för 2018 fastställs i enlighet med framlagt förslag till kompletterad budget
  • att inriktningen för år 2019 och 2020 fastställs i enlighet med framlagt förslag som underlag för fortsatt planering
  • att resultat- och balansräkning fastställs i enlighet med framlagt förslag till kompletterad budget
  • att fastställda strategiska mål, prioriterade mål, finansiella mål samt fokusområden i budget för 2018 och planperioden ligger fast.

SD, S och V reserverar sig till förmån för sina respektive yrkanden

Sverigeförhandlingen – Investering på 1,89 miljarder i Göteborg

Staten har genom Sverigeförhandlingen initierat förhandling med kommuner, landsting och Västra Götalandsregionen (VGR) om investering i och medfinansiering av investeringar i kommunal infrastruktur. Syftet är att stimulera investeringar i infrastruktur som förbättrar tillgänglighet och kapacitet i transportsystemen och som leder till ett ökat bostadsbyggande.

I det slutliga förslaget för Göteborg finns sex objekt: spårvagn norra älvstranden, spårvagn Linnéplatsen-Lindholmen, spårvagn Hjalmar Brantingsplatsen-Brunnsbo, linbana, BRT*) till Backa och BRT norra älvstranden.

Regionfullmäktige beslutar följande:

  • att godkänna förslaget till ramavtal mellan VGR, Göteborgs stad och staten om investeringar i kommunal infrastruktur för kollektivtrafiken i Göteborg
  • att godkänna förslagen till objektsavtal linbana centrum –Järntorget -Wieselgrensplatsen, objektsavtal spårväg och citybuss norra Älvstranden centrum, objektsavtal citybuss -BRT norra Älvstranden västra och nordvästra delen och objektsavtal citybuss –BRT Backastråket
  • att VGR medfinansierar angivna objekt med 1890 miljoner kronor i 2016 års kostnadsläge
  • att kostnadsföra 810 miljoner kronor år 2017 inom moderförvaltningen avseende objekten linbana, spårvagn norra Älvstranden och BRT norra Älvstranden västra delen och BRT Backastråket
  • att resterande del av medfinansieringen 1080 miljoner kronor läggs som en ansvarsförbindelse i moderförvaltningens balansräkning
  • att mindre justeringar av avtalen kan godkänns av regionstyrelsen

*) BRT = Bus Rapid Transit – ett koncept för busstrafik med hög turtäthet och stor passagerarkapacitet

 

Under dagen kunde mötet följas via webbradio, närradio och webb-tv. Se sammanträdet i repris på  
Västra Götalandsregionens hemsida
.

Regionfullmäktige sammanträder nästa gång den 30 januari i Borås.

Alla beslut i korthet

Pressmeddelande 
Jämställdhetspriset

Pressmeddelande Folkhälsopriset

 

Kontakt:

Ordförande: Magnus Berntsson, 0707-14 47 39, 
magnus.berntsson@vgregion.se    

Vice ordförande: Per Tenggren, 0700-82 55 77, 
per.tenggren@vgregion.se    

2:e vice ordförande: Madeleine Jonsson, 0702-20 79 23, 
pem.jonsson@gmail.com

Kommunikatörer: Västra Götalandsregionens presstjänst: Anna Liljenberg 0761-426372,  Thomas Schulz 0700 – 20 79 72

O
m regionfullmäktige

Regionfullmäktige är Västra Götalandsregionens högsta beslutande församling med det yttersta ansvaret för ekonomin och verksamhetens inriktning. De 149 ledamöterna kommer från hela Västra Götaland och väljs i de allmänna valen vart fjärde år. 

Nuvarande regionfullmäktige fick sin politiska sammansättning vid valet hösten 2014. En Grönblå samverkan bestående av Moderaterna, Miljöpartiet, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna styr i majoritet. Partierna har tillsammans 76 av de 149 mandaten i fullmäktige. Oppositionen utgörs av Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Regionfullmäktige utser ledamöterna till Västra Götelandsregionens nämnder, styrelser och andra politiska organ.

Regionfullmäktige beslutar om övergripande mål och inriktning, om prioriteringar och fördelning av de ekonomiska resurserna. Regionfullmäktige fördelar budgeten på nämnderna och regionstyrelsen, som i sin tur beslutar hur pengarna ska användas inom de egna ansvarsområdena.

Regionfullmäktiges ledamöter

Mer om regionfullmäktige

Continue Reading

Marknadsnyheter

Regeringen föreslår lättnader i byggkraven för studentbostäder

Published

on

By

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet är att öka möjligheterna till flexibilitet vid byggandet.

– På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att möjliggöra för fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Förslaget innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.

Det ska vara möjligt att göra undantag för högst 80 procent av studentbostäderna i ett byggprojekt. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringen ger större flexibilitet vid byggande av studentbostäder och skapar fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.  

De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i sociala sammanhang. En studentbostad som omfattas av undantagen ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Regeringen breddar också definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning för att göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Lagrådsremissen: Lättnader i byggkraven för studentbostäder – Regeringen.se

Presskontakt
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se

Continue Reading

Marknadsnyheter

“Vi behöver tillsammans enas om vettiga avtal, som sätter standard för branschen”

Published

on

By

Sveriges Radios Kulturnytt gör just nu en mycket välkommen granskning av villkoren i musikbranschen. Igår lyftes artisten Siw Malmkvists situation med ett avtal som inte förnyats på över 60 år. Hennes situation är tyvärr långt ifrån unik. Musikerförbundet har länge uppmärksammat att majorbolagen fortsätter att betala extremt låga royaltynivåer till artister vars kontrakt skrevs på 1960-talet – en tid då digital streaming inte existerade. 

– Jag kan intyga att artisterna som talar ut i P1 är långt ifrån ensamma om sin situation och vi uppmanar deras artistkollegor att gå ut med sitt tydliga stöd till de som vågar bryta tystnaden om oskäliga ersättningar, säger Musikerförbundets ordförande Karin Inde. 

Musiker och artister skapar det värde som skivbolagen tjänar pengar på, men ändå ser vi gång på gång hur bolagen behåller stora delar av intäkterna. Att en av Sveriges mest folkkära artister, med en karriär som sträcker sig över decennier, fortfarande har en oskälig royalty är ett tydligt bevis på branschens obalans. 

– Tystnadskulturen kring prissättning är enbart bra för bolagen. Både artister och musiker skulle verkligen tjäna på att dela med sig till varandra om hur betalningar och dealar verkligen ser ut. Förstås i trygga, egna rum. Det är bara bolagen som tjänar på att vi inte pratar med varandra om pengar, säger Karin Inde. 

Stort tack till de modiga artister som ser till att lyfta problematiken! För att vi ska få till en i grunden mer rättvis musikbransch behöver de stora parterna i sammanhanget – skivbolagen, musikerna och artisterna – göra som de flesta andra svenska branscher lyckas med:  

– Vi behöver tillsammans enas om vettiga och balanserade avtal, som sätter standard för branschen. Musikerförbundet är redo att göra vår del i arbetet för bättre villkor i musikbranschen, frågan är om skivbolagen är redo, säger Karin Inde.  

Karin Inde
Förbundsordförande
karin.inde@musikerforbundet.se
+46 (0)704447228

Musikerförbundet är fackförbundet för professionella musiker och artister. Vi arbetar för förbättrade upphovsrättsliga och arbetsrättsliga villkor och för att våra medlemmar ska få en rättvis del av de värden de skapar i samhället.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Bönor från egen kaffeskog, sump till jord – Viking Lines nya kaffe gör gott på många olika sätt

Published

on

By

Viking Lines resenärer dricker varje år 8,5 miljoner koppar kaffe. Nu satsar rederiet på ett helt nytt kaffe som ger minskade klimatutsläpp och bättre levnadsvillkor för odlarna. Kaffet från Slow Forest odlas på rederiets egen odling i Laos utan kemiska gödningsmedel, handplockas och rostas därefter i Danmark.

Allt kaffe som serveras på Viking Lines fartyg är nu hållbart producerat Slow Forest-kaffe, odlat på rederiets 75 hektar stora odling på högplatåerna i Laos och rostat i Danmark. Kaffeplantorna odlas bland träd på återbeskogad mark, i stället för på traditionellt skövlade plantager. Viking Lines odling ligger i en kolsänka där målsättningen är att plantera 30 000 träd, vilket innebär nästan 400 träd per hektar. Kaffeskogen förbättrar också den lokala biologiska mångfalden i området.

Odlingen, bearbetningen och rostningen av kaffet hanteras av Slow Forest Coffee. För företaget är det viktigt att produktionskedjan är rättvis och transparent. Utöver miljöfördelarna erbjuder Slow Forest bättre lönevillkor och sjukersättning för byns odlare.

”Den traditionella kaffetillverkningens koldioxidavtryck är stort och merparten av intäkterna går till Europa i stället för produktionsländerna. Vi ville göra annorlunda. Våra kunder vill göra hållbara val, och nu kan de njuta av sitt kaffe med bättre samvete än någonsin tidigare,” berättar Viking Lines restaurangchef Janne Lindholm.

Bönorna till Slow Forest-kaffet får sakta mogna i skuggan av träden, utan kemiska gödningsmedel. De plockas också för hand, vilket avsevärt förbättrar kaffets kvalitet och smak. Viking Lines nya kaffe består till 100 procent av Arabica-bönor, med en balanserad syrlighet samt smak av nötter och choklad. Rostningsprofilen har skapats av den världsberömda danska rostningsmästaren Michael de Renouard.

”Vi valde en mörkrost till fartygets kaffe, vilket passar både finländarnas och svenskarnas nuvarande smakpreferenser gällande rostning. Finländarnas smak gällande kaffe har under de senaste åren utvecklats mot en mörkare rostning. Innan vi gjorde vårt slutgiltiga val testades det nya kaffet i Viking Cinderellas bufférestaurang och personalmässen – och båda testgrupperna gav toppbetyg. Då 8,5 miljoner koppar kaffe bryggs varje år kan inget lämnas åt slumpen!” säger Janne Lindholm.

Viking Lines hållbarhetsmål stannar inte vid produktionskedjan. Kaffesump från fartygen återvinns nämligen som råmaterial för trädgårdsjord. Detta minskar avsevärt användningen av jungfrulig torv vid tillverkningen av mylla.

”Vi har som mål att allt som tagits ombord på fartygen som är möjligt att återvinna ska återanvändas eller återvinnas. Det gäller inte bara kaffet utan även matavfall och till exempel textilier som tas ur bruk. Ett bra exempel på vårt livscykeltänkande är att frityrolja från fartygets restauranger blir till biobränsle för den finska sjöfartsindustrin,” säger Viking Lines hållbarhetschef Dani Lindberg.

Slow Forest Coffee – 5 fakta:

  1. Slow Forest Coffee är ett kaffeföretag som verkar i Laos, Vietnam och Indonesien i samarbete med över 500 lokala kaffeodlare.
  2. Företaget grundades år 2019 av Pinja Puustjärvi, driven av en vilja att skydda skogarna i Laos och stötta lokala odlare. Puustjärvi bodde som barn i Laos på grund av sin fars arbete.
  3. Kaffet odlas i restaurerade kaffeskogar, som binder stora mängder kol och ökar den biologiska mångfalden.
  4. Det är viktigt för företaget att produktionskedjan är ansvarsfull och transparent, samt att verksamheten gynnar både miljön och de lokala samhällena.
  5. Slow Forest Coffee betalar odlarna bättre ersättning än genomsnittet i Laos och erbjuder förmåner som underlättar deras liv: förskottsbetalningar, utbildning och möjligheten att låna pengar från en krisfond.

Mera infomation om Slow Forest Coffee här

Tilläggsinformation:

Janne Lindholm, restaurangchef

janne.lindholm@vikingline.com, tel. +358 400 744 806

Dani Lindberg, hållbarhetschef

dani.lindberg@vikingline.com, tel. +358 18 27 000

Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör

johanna.boijer@vikingline.com, tel. +358 18 270 00

Christa Grönlund, informationschef

christa.gronlund@vikingline.com, tel. +358 9 123 51

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.