Det finns risk att personer gynnas om de har släktingar på viktiga poster inom offentlig sektor. Det visar en ny avhandling vid Linköpings universitet, där korruption i en mogen demokrati undersöks. Slutsatsen är att så kallad nepotism kan vara ett underskattat problem som behöver mer uppmärksamhet i Sverige.

Sverige brukar klassas som ett land där graden av korruption är låg. Det stämmer om man till exempel tittar på antalet fällande domar när det gäller mutbrott. 

Men kritikerna menar att korruptionen ändå kan vara underskattad. Detta eftersom de rankingar som görs missar former som är svårare att upptäcka och som har en mindre påtaglig påverkan på människors dagliga liv. En sådan är när politiker eller tjänstemän tar beslut som olovligen gynnar vänner eller släktingar, så kallad nepotism eller vänskapskorruption.

För att undersöka förhåller sig har Emanuel Wittberg i sin doktorsavhandling, analyserat registerdata över hela svenska befolkningen. Det handlar till exempel om var de jobbar, vad de har för utbildning och vem de är släkt med. 

Resultatet visar att individer med föräldrar eller syskon på myndigheter eller hyresbolag har större chans att få jobb eller lägenheter. Det finns även tecken på att lokala företag kan gynnas vid offentliga upphandlingar.

–Både för lägenheter i ett givet kommunalt bostadsbolag och jobb i en given kommun eller statlig myndighet handlar det om mellan 2 och 4 procentenheters ökad chans, säger Emanuel Wittberg som doktorerat vid Institutet för analytisk sociologi och Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet.

Enligt Emanuel Wittberg är skillnaden statistiskt säkerställd.

Det kan förstås finnas många andra förklaringar till det här än nepotism. Personer kan ha olika bakgrund, olika drivkraft, olika preferenser och olika kunskap om hur samhället fungerar, vilket kan påverka resultatet. För att rensa från sådana faktorer har Emanuel Wittberg jämfört individer som är lika varandra men där vissa har kontakter och andra inte. 

Trots det går det inte att undvika att en viss osäkerhet kvarstår, eftersom all information inte finns tillgänglig i registerdatan. Han menar därför att resultatet visar var någonstans det finns risk för nepotism. Däremot går det inte att säga säkert att det handlar om det i varje enskilt fall. 

– Min avhandling ger stöd för att det här är ett problem som är relevant att studera och hålla ögonen på, även i en mogen demokrati som Sverige.

Korruption riskerar att urholka medborgarnas förtroende för myndigheterna. För att undvika det, menar Emanuel Wittberg att det måste det finns en öppenhet så att beslut går att granska. Det kan även behövas mer utbildning och bättre rutiner, till exempel genom ännu mer anonymiserade jobbansökningar.

Enligt Emanuel Wittberg är det speciella med avhandlingen dels att korruption i en mogen demokrati undersöks, dels metoden med analys av storskalig data. I undersökningen ingår många individer, organisationer och företag och dessutom analyseras detta över en lång tidsperiod. Resultatet är ett första steg mot att få en uppfattning av risken för nepotism i stor skala, menar han.

Avhandlingen: Corruption risks in a mature democracy : Mechanisms of social advantage and danger zones for corruption; Wittberg, E. (2023). PhD dissertation, Linköping University Electronic Press. doi: 10.3384/9789180750073

Kontakt: Emanuel Wittberg emanuel.wittberg@liu.se; Gissur Erlingsson, professor, gissur.erlingsson@liu.se
011-36 34 49

Pressmeddelandet skickat av: 
Jonas Roslund
Presskontakt, Linköpings universitet
013-28 16 99
jonas.roslund@liu.se

Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Genom nyhetsbrevet ”Forskning och samhälle – nyheter från Linköpings universitet” får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Prenumerera här

Taggar: