Connect with us

Marknadsnyheter

Så här undviker du kolik hos föl

Published

on

Det finns många faror som lurar för det nyfödda fölet. I Agrias skadestatistik är kolik den näst vanligaste diagnosen hos föl som söker veterinärvård, men de flesta fall av kolik kan undvikas genom rätt kunskap och uppmärksamma uppfödare. Anette Graf, veterinär på Agria, berättar hur fölkolik kan förebyggas.

Kolik är ett samlingsnamn för buksmärtor som kan uppkomma på grund av olika åkommor. Genom kunskapsprojektet Kolikkollen vill Agria sprida och öka kunskap om hur kolik kan undvikas och därmed bidra till ökad hästvälfärd. Ett minskat lidande och den smärtan som alltför många hästar drabbas av i samband med kolik kan i de flesta fall förebyggas. Alla typer av hästar kan drabbas av kolik, så även föl.

Orsakerna till att föl får kolik är flera. Mekoniumförstoppning är vanligt hos nyfödda föl, ett problem som uppstår om inte fölet bajsar ut sitt tarmbeck – mekonium – inom cirka tolv timmar efter födseln. Förstoppningen orsakar kolik, som är ett mycket smärtsamt tillstånd. Vid mekoniumförstoppning går fölet oftast omkring och krystar och viftar på svansen. Det är viktigt att hålla koll på att det nyfödda fölet bajsar, annars kan det behöva hjälp i form av Microlax eller liknande. Kontakta alltid din veterinär för rådgivning innan du själv behandlar fölet.

En annan orsak till att ett föl kan få kolik är földiarrén, som kommer vid första fölbrunsten och som en del föl blir påverkade av.

– Oftast blir fölet inte särskilt dålig av diarrén, men det kan ibland påverka allmäntillståndet och i sällsynta fall ge koliksymptom, säger Anette Graf, veterinär på Agria.

När fölet har blivit ett par veckor kan det drabbas av rotavirus, som oftare ger upphov till sjukdomssymptom i form av diarré vilket kan leda till uttorkning – föl som drabbas behöver oftast veterinärbehandling. Rotavirus är mycket smittsamt och sjuka föl bör därför isoleras från andra föl.

Hos det lite äldre fölet, som är ett par månader gammalt, kan spolmasken ge stora problem – här gäller det att avmaska på rätt sätt.

– Spolmasken kan bli riktigt jobbig för fölet och faktiskt vara dödlig, säger Anette Graf.

Vid spolmask kan allmäntillståndet vara dämpat, fölet kan tappa vikt och få en tråkig päls. Om det finns en stor mängd spolmask i tarmen kan det orsaka förstoppning och i allvarliga fall leda till brusten tarm. Föl från två månader kan visa symptom – fölen blir tidigt infekterade av spolmasken, som sedan ska utvecklas till den vuxna masken innan den ger symptom.

Gaskolik kan också ses hos föl och är vanligast när fölet, utöver stoets mjölk, börjar pilla i sig gräs och annat foder. Vid gaskolik och diarré där tarmmotoriken ökar finns också en ökad risk för tarmfellägen, som i sin tur kan behöva åtgärdas kirurgiskt.

Tiden avgörande

Symptomen på kolik skiljer sig en del hos föl, jämfört med hur det ser ut på vuxna hästar – fölen kan ligga i en ihopkrupen ställning med frambenen invikta, eller på rygg. De försöker hitta en ställning där det inte gör lika ont, och kan även gnissla tänder.

– Föl visar smärta på olika sätt, ibland reagerar de jättekraftigt på ingenting och ibland kan de bli apatiska när det är en mer allvarlig orsak till koliken. Har man ett föl som är sjukt ska man alltid ta kontakt med en veterinär, säger Anette Graf.

När ett nyfött föl blir sjukt ska man inte avvakta. Några timmars tidigare behandling kan betyda skillnad mellan liv och död, då det kan gå väldigt snabbt från första symptom.

Rekommendation för avmaskning från SVA:

Föl ska avmaskas mot spolmask vid 8–10 veckors ålder och sedan igen vid 16–18 veckors ålder. Det föreligger ofta resistens hos spolmask mot avmaskningsmedel, framför allt mot ivermektin/moxidektin. Förstahandsvalet vid avmaskning mot spolmask bör därför vara fenbendazol eller möjligen pyrantel. Dock förekommer resistens även mot dessa substanser. Därför är det viktigt att regelbundet kontrollera effekten genom att ta träckprov 10–14 dagar efter avmaskning.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Regeringen föreslår lättnader i byggkraven för studentbostäder

Published

on

By

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet är att öka möjligheterna till flexibilitet vid byggandet.

– På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att möjliggöra för fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Förslaget innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.

Det ska vara möjligt att göra undantag för högst 80 procent av studentbostäderna i ett byggprojekt. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringen ger större flexibilitet vid byggande av studentbostäder och skapar fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.  

De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i sociala sammanhang. En studentbostad som omfattas av undantagen ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Regeringen breddar också definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning för att göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Lagrådsremissen: Lättnader i byggkraven för studentbostäder – Regeringen.se

Presskontakt
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se

Continue Reading

Marknadsnyheter

“Vi behöver tillsammans enas om vettiga avtal, som sätter standard för branschen”

Published

on

By

Sveriges Radios Kulturnytt gör just nu en mycket välkommen granskning av villkoren i musikbranschen. Igår lyftes artisten Siw Malmkvists situation med ett avtal som inte förnyats på över 60 år. Hennes situation är tyvärr långt ifrån unik. Musikerförbundet har länge uppmärksammat att majorbolagen fortsätter att betala extremt låga royaltynivåer till artister vars kontrakt skrevs på 1960-talet – en tid då digital streaming inte existerade. 

– Jag kan intyga att artisterna som talar ut i P1 är långt ifrån ensamma om sin situation och vi uppmanar deras artistkollegor att gå ut med sitt tydliga stöd till de som vågar bryta tystnaden om oskäliga ersättningar, säger Musikerförbundets ordförande Karin Inde. 

Musiker och artister skapar det värde som skivbolagen tjänar pengar på, men ändå ser vi gång på gång hur bolagen behåller stora delar av intäkterna. Att en av Sveriges mest folkkära artister, med en karriär som sträcker sig över decennier, fortfarande har en oskälig royalty är ett tydligt bevis på branschens obalans. 

– Tystnadskulturen kring prissättning är enbart bra för bolagen. Både artister och musiker skulle verkligen tjäna på att dela med sig till varandra om hur betalningar och dealar verkligen ser ut. Förstås i trygga, egna rum. Det är bara bolagen som tjänar på att vi inte pratar med varandra om pengar, säger Karin Inde. 

Stort tack till de modiga artister som ser till att lyfta problematiken! För att vi ska få till en i grunden mer rättvis musikbransch behöver de stora parterna i sammanhanget – skivbolagen, musikerna och artisterna – göra som de flesta andra svenska branscher lyckas med:  

– Vi behöver tillsammans enas om vettiga och balanserade avtal, som sätter standard för branschen. Musikerförbundet är redo att göra vår del i arbetet för bättre villkor i musikbranschen, frågan är om skivbolagen är redo, säger Karin Inde.  

Karin Inde
Förbundsordförande
karin.inde@musikerforbundet.se
+46 (0)704447228

Musikerförbundet är fackförbundet för professionella musiker och artister. Vi arbetar för förbättrade upphovsrättsliga och arbetsrättsliga villkor och för att våra medlemmar ska få en rättvis del av de värden de skapar i samhället.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Bönor från egen kaffeskog, sump till jord – Viking Lines nya kaffe gör gott på många olika sätt

Published

on

By

Viking Lines resenärer dricker varje år 8,5 miljoner koppar kaffe. Nu satsar rederiet på ett helt nytt kaffe som ger minskade klimatutsläpp och bättre levnadsvillkor för odlarna. Kaffet från Slow Forest odlas på rederiets egen odling i Laos utan kemiska gödningsmedel, handplockas och rostas därefter i Danmark.

Allt kaffe som serveras på Viking Lines fartyg är nu hållbart producerat Slow Forest-kaffe, odlat på rederiets 75 hektar stora odling på högplatåerna i Laos och rostat i Danmark. Kaffeplantorna odlas bland träd på återbeskogad mark, i stället för på traditionellt skövlade plantager. Viking Lines odling ligger i en kolsänka där målsättningen är att plantera 30 000 träd, vilket innebär nästan 400 träd per hektar. Kaffeskogen förbättrar också den lokala biologiska mångfalden i området.

Odlingen, bearbetningen och rostningen av kaffet hanteras av Slow Forest Coffee. För företaget är det viktigt att produktionskedjan är rättvis och transparent. Utöver miljöfördelarna erbjuder Slow Forest bättre lönevillkor och sjukersättning för byns odlare.

”Den traditionella kaffetillverkningens koldioxidavtryck är stort och merparten av intäkterna går till Europa i stället för produktionsländerna. Vi ville göra annorlunda. Våra kunder vill göra hållbara val, och nu kan de njuta av sitt kaffe med bättre samvete än någonsin tidigare,” berättar Viking Lines restaurangchef Janne Lindholm.

Bönorna till Slow Forest-kaffet får sakta mogna i skuggan av träden, utan kemiska gödningsmedel. De plockas också för hand, vilket avsevärt förbättrar kaffets kvalitet och smak. Viking Lines nya kaffe består till 100 procent av Arabica-bönor, med en balanserad syrlighet samt smak av nötter och choklad. Rostningsprofilen har skapats av den världsberömda danska rostningsmästaren Michael de Renouard.

”Vi valde en mörkrost till fartygets kaffe, vilket passar både finländarnas och svenskarnas nuvarande smakpreferenser gällande rostning. Finländarnas smak gällande kaffe har under de senaste åren utvecklats mot en mörkare rostning. Innan vi gjorde vårt slutgiltiga val testades det nya kaffet i Viking Cinderellas bufférestaurang och personalmässen – och båda testgrupperna gav toppbetyg. Då 8,5 miljoner koppar kaffe bryggs varje år kan inget lämnas åt slumpen!” säger Janne Lindholm.

Viking Lines hållbarhetsmål stannar inte vid produktionskedjan. Kaffesump från fartygen återvinns nämligen som råmaterial för trädgårdsjord. Detta minskar avsevärt användningen av jungfrulig torv vid tillverkningen av mylla.

”Vi har som mål att allt som tagits ombord på fartygen som är möjligt att återvinna ska återanvändas eller återvinnas. Det gäller inte bara kaffet utan även matavfall och till exempel textilier som tas ur bruk. Ett bra exempel på vårt livscykeltänkande är att frityrolja från fartygets restauranger blir till biobränsle för den finska sjöfartsindustrin,” säger Viking Lines hållbarhetschef Dani Lindberg.

Slow Forest Coffee – 5 fakta:

  1. Slow Forest Coffee är ett kaffeföretag som verkar i Laos, Vietnam och Indonesien i samarbete med över 500 lokala kaffeodlare.
  2. Företaget grundades år 2019 av Pinja Puustjärvi, driven av en vilja att skydda skogarna i Laos och stötta lokala odlare. Puustjärvi bodde som barn i Laos på grund av sin fars arbete.
  3. Kaffet odlas i restaurerade kaffeskogar, som binder stora mängder kol och ökar den biologiska mångfalden.
  4. Det är viktigt för företaget att produktionskedjan är ansvarsfull och transparent, samt att verksamheten gynnar både miljön och de lokala samhällena.
  5. Slow Forest Coffee betalar odlarna bättre ersättning än genomsnittet i Laos och erbjuder förmåner som underlättar deras liv: förskottsbetalningar, utbildning och möjligheten att låna pengar från en krisfond.

Mera infomation om Slow Forest Coffee här

Tilläggsinformation:

Janne Lindholm, restaurangchef

janne.lindholm@vikingline.com, tel. +358 400 744 806

Dani Lindberg, hållbarhetschef

dani.lindberg@vikingline.com, tel. +358 18 27 000

Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör

johanna.boijer@vikingline.com, tel. +358 18 270 00

Christa Grönlund, informationschef

christa.gronlund@vikingline.com, tel. +358 9 123 51

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.