Marknadsnyheter

Så har våra matvanor och matinköp påverkats av corona

Published

5 år ago

8 juli, 2020

Tanalys

ons, jul 08, 2020 09:02 CET

Bunkring, brödbak och husman. Det är några tydliga förändringar i svenskarnas matvanor under coronakrisens första tre månader. Tillsammans med mathistorikern Richard Tellström har ICA Sverige i en ny sammanställning analyserat matinköp och receptsökningar mars till maj.

Konserver

Coronapandemin påverkar det mesta i våra liv, inte minst våra matvanor och matinköp. ICA Sverige har med hjälp av försäljningsstatistik samt besöksstatistiken till sin receptbank på ica.se, Sveriges mest besökta, identifierat fem tydliga förändringar i svenskarnas matmönster under krisens första tre månader.

– De senaste månaderna har varit svåra för vårt samhälle och det har varit tydligt hur viktigt mat och måltider är för människor i kristider, men även hur förändringar i samhället speglas i våra matvanor. I över hundra år har ICA följt hur samhället utvecklats genom kundernas matvanor, men att se så pass stora förändringar under så kort tid som som vi gjort nu under coronakrisen är antagligen helt unikt, säger Anders Svensson, vd på ICA Sverige.

– Bland annat tycks svenskarna ha bakat betydligt mer än annars och lagat mer mat hemma. Vi verkar ha sökt oss till trygga traditionella rätter och husmanskost med mycket kött och potatis. Vi såg också en tydlig bunkring i början av krisen och att man tycks ha lyxat till det lite extra hemma när man inte ätit ute lika mycket, säger Ann-Sofie Borg, innehållsansvarig för ica.se på ICA Sverige.

Siffrorna har även analyserats av Richard Tellström, docent och forskare inom matkultur och mattrender, som förklarar de förändrade matvanorna ur ett matkulturellt och historiskt perspektiv.

– Människors konsumtion har förändrats i alla kriser genom historien, men det här är första gången vi har tillgång till så omfattande livsmedelsstatistik under en så samhällsgenomgripande pandemi, säger Richard Tellström och fortsätter:

– Matkulturen förändras historiskt när tre faktorer samverkar; politik, ekonomi och värderingar. Alla dessa tre är mycket aktiva nu under coronapandemin. De är så extremt kraftfulla att de mycket väl kan förskjuta det matkulturella fundamentet åt ett nytt håll. Sannolikt kan man först tidigast om något år se en bestående matkulturell förändring, däremot kan man idag se omedelbara, men då kanske också kortvariga, matkulturella förändringar i matmodet.

Fem förändringar i svenskarnas matvanor under coronakrisens första tre månader:

1. Vi bakar oss genom krisen.
Jäst, mjöl, bakfett, ägg och andra bakvaror ökade kraftigt under perioden jämfört med samma period föregående år. Till exempel ökade torrjäst med 143 procent. Matbakningen tycks ha ökat mer än sötbakningen, torrjäst för matbruk ökade betydligt mer än torrjäst för söta degar. Det har även sökts mycket mer på brödrecept än på sötbaksrecept i ICAs receptbank under perioden. Scones var det mest besökta brödreceptet.

Richard Tellström: “Bröd matchar vår svenska urgamla känsla av något som hindrar svält i en kris. Därför bunkrar vi spannmål, mjöl, jäst och torrt bröd. Att kunna baka bröd när allting omkring oss är osäkert är en tröst.”

2. Tillbaka till dåtiden – traditionella rätter och husman ökar.
Recept på topp 20-listan på ica.se som klättrade i placering under perioden var korvstroganoff, laxfilé med citron, potatis- och purjosoppa, flygande jacob, bakad potatis, hasselbackspotatis, kålpudding och raggmunk. Alla former av pannkaksrecept hade betydligt mer trafik än samma period föregående år och potatisrättsrecept (eller recept där potatis är det vanligaste tillbehöret) ökade med 100 procent.

Richard Tellström: “Maträtter som ökar mest sätter fokus på att corona-känslor bäst botas med maträtter från individens historiska rötter. För att bli berörd vänder man sig till potatis-, kål- och pannkaksrätter. Mat som lite föraktfullt ibland kallas för mormorsrätter står nu för en välkomnande och pålitlig famn.”

3. Vi lagar mer mat hemma.
Antalet organiska receptsök på ica.se ökade med 54 procent under perioden. Receptkategorierna “Middag-Huvudrätt”, “vardag”, “frukost-brunch” och “hemmagjord” hade 33-102 procents mer trafik. En klassisk indikator på hur mycket mat vi lagar hemma är hur mycket lök vi köper. Lök gick upp med 14 procent, jämfört med samma period 2019. Ost som används i matlagning ökade också kraftigt, liksom kött, färsk fågel, pizzadeg, färdiga såser och pizzakit.

Richard Tellström: “Hemmamatlagningen har ersatt proffsmatlagningen, och antagit sådana vardagsproportioner som inte setts sedan 1950-60-talet innan kvinnorna gick ut i ett kommersiellt yrkesliv. Sedan dess har familjerna vanligen bara haft daglig familjematlagning för alla måltider under sommarsemestrar, men våren 2020 blev det även under arbetssäsongen”

4. Bunkring i början av krisen.
Under perioden ökade försäljningen kraftigt av varor som håller länge, som hårt bröd, havregryn, grötprodukter, lök, kål, packad potatis, morötter, rotfrukter, ris, torr pasta, pastasås, pulvermos, grönsakskonserver, krossade tomater, bönor i tetra, köttkonserver, fisk- och skaldjurskonserver – framför allt fiskbullar, soppor, torra linser, fröer och kärnor. Det var också en kraftig ökning av frysvaror och mjölkfri dryck som inte behöver kylas, samt en enorm ökning av toalett- och hushållspapper. Den största bunkringen skedde i början krisen, för att sedan avta under perioden.

Richard Tellström: “Coronarädslan förde med sig en spontan bunkring hos konsumenten. Det var ovant. Hur ska en medborgare i ett land som inte haft en rejäl livsmedelskris på 80 år veta vad de ska bunkra? Vad är det för livsmedel man vill ha i lager när inget finns att köpa? För om man vill bunkra måste man vara före i tanken, annars är man sist på bollen.”

5. Mindre fest, men mer guldkant i vardagen.
Under perioden ökade försäljningen av bland annat bearnaisesås och pizzadeg. Receptkategorierna “helg”, “över 60 minuter” och “fest” på ica.se hade betydligt mer trafik och även trafiken till flera klassiskt festliga rätter ökade. Vi tycks även äta mer helgfrukost till vardags. Vi tycks bland annat baka mer frukostbröd och dricka mer juice (försäljningen av apelsiner och juicer ökade kraftigt). Därtill hade receptkategorin “frukost-brunch” på ica.se samt alla former av pannkaksrecept betydligt mer trafik.

Richard Tellström: “I receptsökningarna ökar intresset för middagsklassiker som ger guldkant på tillvaron, varje dag. En längre matlagningsprocess blir en sysselsättning under den tidvis långtråkiga hemmavistelsen, samtidigt som den hemmavarande familjen nog också uppmuntrar matlagaren till att åstadkomma storverk då man får vara med och dela måltiden senare.”

Topplista över de recept som ökade mest under krisens första tre månader (mars-maj):
1. Hasselbackspotatis (+174%)
2. Lax i ugn med citron (162%)
3. Raggmunk (150%)
4. Potatis- och purjolökssoppa (142%)
5. Kålpudding (132%)
6. Bakad potatis med skagenröra (131%)
7. Köttfärslimpa (123%)
8. Ugnspannkaka (112%)

För mer information
ICA Gruppens presstjänst, telefon: +46 (0)10 422 52 52,
ica.se, icagruppen.se

Om sammanställningen ”Mat i kris”: Sammanställningen baseras på statistik från Sveriges mest besökta receptbank på ica.se samt ICAs försäljningsstatistik* för perioden mars-maj 2020, som jämförts med motsavarnde siffror från samma period 2019. Statistiken har analyserats och kommenterats av Richard Tellström, docent i måltidskunskap, expert vid SLU Future Food.

* Samtliga ökningar av varor och livsmedel anges i volym, om inte annat anges.

Med fokus på mat och måltider är ICA Sverige den ledande dagligvaruaktören i Sverige. De cirka 1 300 butikerna i Sverige drivs av fria handlare i samverkan. ICA Sverige är en del av ICA Gruppen. För mer information om ICA Sverige se icagruppen.se.

Taggar:

Marknadsnyheter

Regeringen föreslår lättnader i byggkraven för studentbostäder

Published

3 månader ago

18 februari, 2025

Tanalys

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet är att öka möjligheterna till flexibilitet vid byggandet.

– På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att möjliggöra för fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Förslaget innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.

Det ska vara möjligt att göra undantag för högst 80 procent av studentbostäderna i ett byggprojekt. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringen ger större flexibilitet vid byggande av studentbostäder och skapar fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.

De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i sociala sammanhang. En studentbostad som omfattas av undantagen ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Regeringen breddar också definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning för att göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Lagrådsremissen: Lättnader i byggkraven för studentbostäder – Regeringen.se

Presskontakt
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se

Marknadsnyheter

“Vi behöver tillsammans enas om vettiga avtal, som sätter standard för branschen”

Published

3 månader ago

18 februari, 2025

Tanalys

Sveriges Radios Kulturnytt gör just nu en mycket välkommen granskning av villkoren i musikbranschen. Igår lyftes artisten Siw Malmkvists situation med ett avtal som inte förnyats på över 60 år. Hennes situation är tyvärr långt ifrån unik. Musikerförbundet har länge uppmärksammat att majorbolagen fortsätter att betala extremt låga royaltynivåer till artister vars kontrakt skrevs på 1960-talet – en tid då digital streaming inte existerade.

– Jag kan intyga att artisterna som talar ut i P1 är långt ifrån ensamma om sin situation och vi uppmanar deras artistkollegor att gå ut med sitt tydliga stöd till de som vågar bryta tystnaden om oskäliga ersättningar, säger Musikerförbundets ordförande Karin Inde.

Musiker och artister skapar det värde som skivbolagen tjänar pengar på, men ändå ser vi gång på gång hur bolagen behåller stora delar av intäkterna. Att en av Sveriges mest folkkära artister, med en karriär som sträcker sig över decennier, fortfarande har en oskälig royalty är ett tydligt bevis på branschens obalans.

– Tystnadskulturen kring prissättning är enbart bra för bolagen. Både artister och musiker skulle verkligen tjäna på att dela med sig till varandra om hur betalningar och dealar verkligen ser ut. Förstås i trygga, egna rum. Det är bara bolagen som tjänar på att vi inte pratar med varandra om pengar, säger Karin Inde.

Stort tack till de modiga artister som ser till att lyfta problematiken! För att vi ska få till en i grunden mer rättvis musikbransch behöver de stora parterna i sammanhanget – skivbolagen, musikerna och artisterna – göra som de flesta andra svenska branscher lyckas med:

– Vi behöver tillsammans enas om vettiga och balanserade avtal, som sätter standard för branschen. Musikerförbundet är redo att göra vår del i arbetet för bättre villkor i musikbranschen, frågan är om skivbolagen är redo, säger Karin Inde.

Karin Inde
Förbundsordförande
karin.inde@musikerforbundet.se
+46 (0)704447228

Musikerförbundet är fackförbundet för professionella musiker och artister. Vi arbetar för förbättrade upphovsrättsliga och arbetsrättsliga villkor och för att våra medlemmar ska få en rättvis del av de värden de skapar i samhället.

Marknadsnyheter

Bönor från egen kaffeskog, sump till jord – Viking Lines nya kaffe gör gott på många olika sätt

Published

3 månader ago

18 februari, 2025

Tanalys

Viking Lines resenärer dricker varje år 8,5 miljoner koppar kaffe. Nu satsar rederiet på ett helt nytt kaffe som ger minskade klimatutsläpp och bättre levnadsvillkor för odlarna. Kaffet från Slow Forest odlas på rederiets egen odling i Laos utan kemiska gödningsmedel, handplockas och rostas därefter i Danmark.

Allt kaffe som serveras på Viking Lines fartyg är nu hållbart producerat Slow Forest-kaffe, odlat på rederiets 75 hektar stora odling på högplatåerna i Laos och rostat i Danmark. Kaffeplantorna odlas bland träd på återbeskogad mark, i stället för på traditionellt skövlade plantager. Viking Lines odling ligger i en kolsänka där målsättningen är att plantera 30 000 träd, vilket innebär nästan 400 träd per hektar. Kaffeskogen förbättrar också den lokala biologiska mångfalden i området.

Odlingen, bearbetningen och rostningen av kaffet hanteras av Slow Forest Coffee. För företaget är det viktigt att produktionskedjan är rättvis och transparent. Utöver miljöfördelarna erbjuder Slow Forest bättre lönevillkor och sjukersättning för byns odlare.

”Den traditionella kaffetillverkningens koldioxidavtryck är stort och merparten av intäkterna går till Europa i stället för produktionsländerna. Vi ville göra annorlunda. Våra kunder vill göra hållbara val, och nu kan de njuta av sitt kaffe med bättre samvete än någonsin tidigare,” berättar Viking Lines restaurangchef Janne Lindholm.

Bönorna till Slow Forest-kaffet får sakta mogna i skuggan av träden, utan kemiska gödningsmedel. De plockas också för hand, vilket avsevärt förbättrar kaffets kvalitet och smak. Viking Lines nya kaffe består till 100 procent av Arabica-bönor, med en balanserad syrlighet samt smak av nötter och choklad. Rostningsprofilen har skapats av den världsberömda danska rostningsmästaren Michael de Renouard.

”Vi valde en mörkrost till fartygets kaffe, vilket passar både finländarnas och svenskarnas nuvarande smakpreferenser gällande rostning. Finländarnas smak gällande kaffe har under de senaste åren utvecklats mot en mörkare rostning. Innan vi gjorde vårt slutgiltiga val testades det nya kaffet i Viking Cinderellas bufférestaurang och personalmässen – och båda testgrupperna gav toppbetyg. Då 8,5 miljoner koppar kaffe bryggs varje år kan inget lämnas åt slumpen!” säger Janne Lindholm.

Viking Lines hållbarhetsmål stannar inte vid produktionskedjan. Kaffesump från fartygen återvinns nämligen som råmaterial för trädgårdsjord. Detta minskar avsevärt användningen av jungfrulig torv vid tillverkningen av mylla.

”Vi har som mål att allt som tagits ombord på fartygen som är möjligt att återvinna ska återanvändas eller återvinnas. Det gäller inte bara kaffet utan även matavfall och till exempel textilier som tas ur bruk. Ett bra exempel på vårt livscykeltänkande är att frityrolja från fartygets restauranger blir till biobränsle för den finska sjöfartsindustrin,” säger Viking Lines hållbarhetschef Dani Lindberg.

Slow Forest Coffee – 5 fakta:

Slow Forest Coffee är ett kaffeföretag som verkar i Laos, Vietnam och Indonesien i samarbete med över 500 lokala kaffeodlare.
Företaget grundades år 2019 av Pinja Puustjärvi, driven av en vilja att skydda skogarna i Laos och stötta lokala odlare. Puustjärvi bodde som barn i Laos på grund av sin fars arbete.
Kaffet odlas i restaurerade kaffeskogar, som binder stora mängder kol och ökar den biologiska mångfalden.
Det är viktigt för företaget att produktionskedjan är ansvarsfull och transparent, samt att verksamheten gynnar både miljön och de lokala samhällena.
Slow Forest Coffee betalar odlarna bättre ersättning än genomsnittet i Laos och erbjuder förmåner som underlättar deras liv: förskottsbetalningar, utbildning och möjligheten att låna pengar från en krisfond.

Mera infomation om Slow Forest Coffee här

Tilläggsinformation:

Janne Lindholm, restaurangchef

janne.lindholm@vikingline.com, tel. +358 400 744 806

Dani Lindberg, hållbarhetschef

dani.lindberg@vikingline.com, tel. +358 18 27 000

Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör

johanna.boijer@vikingline.com, tel. +358 18 270 00

Christa Grönlund, informationschef

christa.gronlund@vikingline.com, tel. +358 9 123 51