Connect with us

Marknadsnyheter

Så skiljer nervsystemet på olika sorters social beröring

Published

on

Två typer av nervceller i huden kan vara särskilt viktiga för hur hjärnan tolkar social beröring mellan människor, enligt en ny studie som letts från Linköpings universitet. Kunskap om hur nervsystemet bearbetar informationen i social beröring är viktig för att kunna utveckla sätt att återställa känsel.

Forskarna anvnder ultraljud fr att guida elektroden till nerven

– Med rösten kan jag prata med flera personer samtidigt, men när jag rör vid dig är det en tydlig signal om att jag riktar min uppmärksamhet mot just dig. Beröring är en slags genväg till närhet och intimitet, säger Sarah McIntyre, biträdande universitetslektor vid Centrum för social och affektiv neurovetenskap, CSAN, vid Linköpings universitet, LiU.

Hennes forskning handlar om hur nervsystemet processar informationen som vi får genom känseln i huden. Hon vill förstå den kod som nervsystemet använder för att bearbeta de sociala signalerna i beröring.

LiU-forskarna har tidigare definierat sex olika beröringsmönster som människor ofta använder för att uttrycka glädje, kärlek, tacksamhet och sorg samt för att lugna någon respektive söka personens uppmärksamhet. Exempelvis uttrycktes lugnande beröring, i forskarnas standardiserade version, genom att långsamt stryka handen längs den andre personens arm fyra gånger, medan beröring för att söka uppmärksamhet bestod i att knacka med pekfingret 4–5 gånger. Forskarna undrade om vissa typer av nervceller i huden är särskilt viktiga för att bearbeta informationen i social beröring.

I den aktuella studien utförde en försöksledare de sex standardiserade beröringsmönstren på studiedeltagarnas underarmar. Under tiden undersökte forskarna aktiviteten hos olika typer av nervceller genom att ”lyssna” på nervsignaleringen med en metod som kallas mikroneurografi. Mikroneurografi har utvecklats i Sverige och gör det möjligt för forskarna att mäta signaleringen i en enskild nervcell i taget. Det ger en precision som annars bara kan fås i studier på djur, men en stor fördel med mikroneurografi är att den kan användas på människor. Forskarna ”lyssnade” på 39 nervceller av sex olika typer.

Sedan tränade forskare vid University of Virginia, under ledning av Greg Gerling, en maskininlärningsmodell i att försöka skilja på de sex beröringsmönstren genom att endast utgå från hur den enskilda nervcellen kodade informationen, det vill säga hur nervsignaleringen såg ut.

Det visade sig att det spelade stor roll vilken typ av nervcell det rörde sig om. Alla nervceller reagerade på beröring. Men det var inte alla celltyper som skickade signaler till hjärnan på ett sätt som innehöll all den information som behövdes för att maskininlärningsmodellen skulle kunna urskilja vilken sorts beröring nervcellen svarade på.

– Vi såg att två nervcellstyper var väldigt bra på att skilja på de sex olika beröringsmönstren. Det tyder på att dessa två nervcellstyper har en särskild funktion som hjälper oss att förstå skillnaden mellan olika sorters social beröring, säger Sarah McIntyre.

Nervceller som reagerar på intryck från omvärlden skiljer sig åt på många olika sätt. Till exempel ”tröttnar” en del nervceller snabbt på en konstant stimulering och slutar skicka signaler till hjärnan. Det kan vi märka när luktsinnet snabbt anpassar sig till en doft och vi slutar förnimma den. Den ena känselnervcellen, som verkar viktig för att skilja olika sorters social beröring åt, anpassar sig snabbt på detta sätt. Cellen är kopplad till hårsäckarna i huden och kallas hårfollikelreceptor. Den reagerar framför allt på förändringar, som när hårstrået böjs.

Den andra nervcellstypen är däremot mer tröganpassad. Den fortsätter därför att signalera till hjärnan även om beröringen är statisk, exempelvis av en hand som hålls stilla mot huden, och kallas långsamt adapterande receptor typ 2.

– Vår forskning handlar om att förstå grunderna i hur vårt nervsystem fungerar. Om vi förstår hur hjärnan tolkar signaler från olika typer av beröring så kan den kunskapen på sikt vara till hjälp för att försöka återställa känseln om den försämras av ålder eller sjukdom. Kunskapen kan också komma till användning vid utveckling av proteser som interagerar med nervsystemet som kan användas av personer som förlorat en kroppsdel, säger Sarah McIntyre.

Än så länge vet inte forskarna hur maskininlärningsmodellen kunde skilja olika sorters beröring åt baserat på nervsignaleringen. Forskargrupperna fortsätter därför med en ny studie för att försöka ta reda på vilka mekaniska egenskaper i social beröring som olika nervcellstyper reagerar på.

Studien har publicerats i tidskriften IEEE Transactions on Affective Computing och har finansierats med stöd av the National Science Foundation, National Institutes of health och Vetenskapsrådet.

Artikeln: Mechanoreceptive Aß primary afferents discriminate naturalistic social touch inputs at a functionally relevant time scale, Shan Xu, Steven C. Hauser, Saad S. Nagi, James A. Jablonski, Merat Rezaei, Ewa Jarocka, Andrew G. Marshall, Håkan Olausson, Sarah McIntyre och Gregory J. Gerling, (2024), IEEE Transactions on Affective Computing, publicerad online den 30 juli 2024, DOI 10.1109/TAFFC.2024.3435060

För mer information, kontakta gärna:

Sarah McIntyre, biträdande universitetslektor, sarah.mcintyre@liu.se, 013-28 66 23 eller 070-0895170 (svenska eller engelska)

Högupplösta pressbilder om forskningen och på forskaren kan laddas ner från LiU:s mediabank.

Pressmeddelandet skickat av: 
Karin Söderlund Leifler
Presskontakt, 
Linköpings universitet
013-28 13 95 / 073-417 01 59 / 013-28 28 00 (presstelefon)

karin.soderlund.leifler@liu.se

Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Genom nyhetsbrevet ”Forskning och samhälle – nyheter från Linköpings universitet” får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Prenumerera här

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Belåning av aktieportfölj – Fördelar och nackdelar

Published

on

Mobil med graf

Belåning av aktieportfölj, även känt som marginallån eller värdepapperskredit, innebär att man använder sina aktier och andra värdepapper som säkerhet för att låna pengar från sin bank eller värdepappersföretag. Detta finansiella verktyg har blivit allt mer populärt bland svenska investerare som vill frigöra kapital utan att sälja sina investeringar. Men som med alla finansiella instrument finns det både betydande fördelar och påtagliga risker att överväga.

Vad är belåning av aktieportfölj?

Vid belåning av aktieportfölj lånar investeraren pengar med sina värdepapper som säkerhet. Enligt jämförelsesajten Comparia.se har kreditgivaren vanligtvis en belåningsgrad på 50-70% av portföljens värde, beroende på vilka tillgångar som ingår. Detta innebär att om din aktieportfölj är värd 1 miljon kronor, kan du typiskt låna mellan 500 000 och 700 000 kronor.

Lånet är flexibelt och fungerar ofta som en kreditlinje där du kan dra pengar efter behov, upp till den fastställda kreditramen. Räntan är vanligtvis rörlig och ofta kopplad till styrräntan plus en marginal.

Fördelar med belåning av aktieportfölj

1. Behåller ägarskap och potential för värdeökning

Den främsta fördelen är att du kan frigöra kapital utan att sälja dina aktier. Detta innebär att du fortsatt äger aktierna och kan dra nytta av eventuella framtida värdeökningar och utdelningar. För långsiktiga investerare som tror på sina innehav men behöver likvida medel är detta särskilt attraktivt.

2. Skatteeffektivitet

Genom att belåna istället för att sälja aktier undviker du att utlösa kapitalvinstskatt. Detta kan vara särskilt värdefullt om du har aktier med stora orealiserade vinster. Skatten skjuts upp tills du faktiskt säljer aktierna, vilket kan ge betydande skattefördelar över tid.

3. Flexibilitet i användning

Pengarna från belåningen kan användas till vilket lagligt syfte som helst – köpa fler aktier, investera i fastigheter, starta företag, finansiera större inköp eller täcka tillfälliga kassaflödesproblem. Denna flexibilitet gör belåningen till ett mångsidigt finansiellt verktyg.

4. Gynnsam ränta

Eftersom lånet är säkerställt av värdepapper erbjuder banker vanligtvis lägre räntor än för blancolån. Räntan är ofta konkurrensmässig jämfört med andra kreditformer, särskilt för större belopp.

5. Enkel administration

De flesta banker erbjuder belåning genom internetbanken där du enkelt kan följa din belåningsgrad och dra pengar när det behövs. Administrationen är minimal jämfört med andra lånetyper.

6. Möjlighet till hävstång

För mer sofistikerade investerare kan belåning användas för att skapa hävstång i portföljen genom att köpa fler aktier med lånade pengar. Detta kan potentiellt öka avkastningen, men kommer också med ökad risk.

Nackdelar och risker

1. Marginalkrav och tvångsförsäljning

Den största risken med belåning är att om aktiekurserna faller kraftigt kan du hamna över den tillåtna belåningsgraden. När detta händer kräver banken att du antingen sätter in mer pengar eller säljer aktier för att minska lånet. I värsta fall kan banken tvångsförsälja dina aktier, ofta på en ogynnsam tidpunkt när priserna är låga.

2. Förstärkt risk vid börsfall

Belåning förstärker både vinster och förluster. Om marknaden faller påverkas inte bara värdet på dina aktier negativt, utan du har också ett lån att betala ränta på och potentiellt återbetala. Detta skapar en dubbel exponering mot marknadens rörelser.

3. Räntekostnad

Även om räntan ofta är gynnsam måste du betala ränta på det lånade beloppet oavsett hur dina investeringar presterar. Under perioder med låg eller negativ avkastning på aktiemarknaden kan räntekostnaden äta upp din totala avkastning.

4. Komplexitet och överbelåning

Det kan vara frestande att belåna för mycket, särskilt när marknaden går bra. Många investerare överskattar sin risktolerans och hamnar i en situation där de inte kan hantera om marknaden går ner. Komplexiteten i att hantera belåningsgrader kan också leda till misstag.

5. Psykologisk stress

Att ha lån mot sin aktieportfölj kan skapa betydande psykologisk stress, särskilt under volatila perioder på marknaden. Rädslan för tvångsförsäljning kan leda till irrationella beslut och sömnlösa nätter.

6. Begränsad diversifiering

När aktier används som säkerhet kan det begränsa din möjlighet att diversifiera portföljen eller göra stora ombalanseringar, eftersom vissa aktier kanske inte kan säljas utan att påverka belåningsgraden.

Vem passar belåning för?

Belåning av aktieportfölj passar bäst för:

  • Erfarna investerare med god förståelse för marknadsrisk och volatilitet
  • Investerare med stor portfölj där belåningen utgör en mindre del av totala tillgångarna
  • Långsiktiga investerare som inte planerar att sälja sina aktier inom kort
  • Personer med stabil inkomst som kan hantera räntebetalningar även under svåra perioder
  • Investerare med låg skuldsättning i övrigt

Belåning är inte lämplig för:

  • Nybörjare på aktiemarknaden
  • Personer som redan har hög skuldsättning
  • Investerare som inte kan hantera stress och volatilitet
  • De som ser belåning som ”gratis pengar”

Praktiska råd och strategier

Sätt konservativa gränser

Använd aldrig maximal belåningsgrad. En tumregel är att hålla belåningen under 30-40% av portföljens värde för att ha buffert om marknaden går ner.

Diversifiera säkerheter

Ha en väldiversifierad portfölj som säkerhet. Undvik att belåna mot enskilda aktier eller sektorer som kan vara extra volatila.

Ha likviditetsbuffert

Håll alltid kontanter eller likvida tillgångar tillgängliga för att kunna hantera pressade marginaler utan tvångsförsäljning.

Förstå villkoren

Läs och förstå alla villkor i ditt belåningsavtal, inklusive hur belåningsgrader beräknas och när marginalkrav kan utlösas.

Regelbunden uppföljning

Följ din belåningsgrad regelbundet och var beredd att agera snabbt vid marknadsvolatilitet.

Slutsats

Belåning av aktieportfölj kan vara ett kraftfullt finansiellt verktyg för rätt typ av investerare i rätt situation. Fördelarna med att behålla ägarskap i sina investeringar samtidigt som man frigör kapital är uppenbara.

Men riskerna är verkliga och påtagliga. Tvångsförsäljning vid börsnedgång, förstärkt exponering mot marknadsrisk och den psykologiska stressen som kommer med belåning gör att detta verktyg kräver noggrann övervägning och disciplinerad riskkontroll.

För de som väljer att belåna sin aktieportfölj är nyckeln att vara konservativ med belåningsgraden, ha en väldiversifierad portfölj som säkerhet, och alltid ha en plan för hur man ska hantera marknadsvolatilitet. Som med alla investeringsbeslut bör man överväga att konsultera finansiell rådgivning innan man fattar beslutet att belåna sin portfölj.

Kom ihåg att tidigare prestanda inte är en garanti för framtida resultat, och att alla investeringar innebär risk för förlust. Belåning förstärker denna risk och bör därför endast användas av investerare som fullt ut förstår och kan hantera konsekvenserna.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Teknisk analys på flera marknader med Anders Haglund

Published

on

By

Anders Haglund gör teknisk analys

Anders Haglund går igenom den tekniska analysen på flera marknader samt även några olika enskilda aktier.

Teknisk analys med Anders Haglund
Continue Reading

Marknadsnyheter

JRS chefsstrateg Torbjörn Söderberg om börsen framåt

Published

on

By

Torbjörn Söderberg

JRS chefsstrateg Torbjörn Söderberg pratar med Jesper Norberg på EFN om börsens väg framåt. Man tar upp värderingar och makro, samt hur han själv väljer att agera.

JRS chefsstrateg Torbjörn Söderberg om börsen framåt
Continue Reading

Trending

Copyright © 2025 Tanalys