Arbetet med Svenska Akademiens ordlista är ständigt pågående vid Göteborgs universitet. Redaktionen bakom SAOL baserar numera sitt ordurval i huvudsak på ett resultat av språkteknologiska algoritmer. I år firar den anrika ordlistan 150 år.

Sedan 1980-talet utarbetas både Svenska Akademiens ordlista (SAOL) och Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO) av samma redaktion vid Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet. Att ordböckerna är viktiga för allmänheten är något som redaktionen märker av.

– Det finns fortfarande en bild av att det som står i SAOL är det som har godkänts i svenska språket. Så för många är det jätteviktigt vad som står i ordlistan, vilket vi i redaktionen ser i en del mejl där personer lobbar för att få in eller ta bort vissa ord, säger Kristian Blensenius som är biträdande huvudredaktör för SAOL och forskare vid institutionen.

För att hitta nya kandidater till SAOL och undersöka hur rotat ett ord är i svenska språket görs regelbundet körningar i textdatabaser, så kallade korpusar. Korpusarna, och verktygen som skannar igenom dessa, är en språkteknologisk produkt av Språkbanken Text som är knuten till Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi.

– Korpusmaterialet består av flera miljarder ord i moderna texter, som exempelvis nyhetstexter, romaner eller blogginlägg. På Språkbanken Text arbetar forskningsingenjörer som enkelt tar fram ord som redan finns eller saknas i ordböckerna. Då får vi statistik och kan se hur frekvent ett ord eller en stavning är, och i vilka sammanhang ordet används. Det går också att se om användningen av ordet ökar över tid och på så sätt långsamt växer in i språket. Sådana ord kan vara motiverade att ha med i SAOL, berättar Kristian Blensenius.

Alla ord finns inte i korpusmaterialet och därför uppskattar ordboksredaktionen att även allmänheten bidrar med förslag via ett formulär på gu.se.

– Vi kontrollerar frekvenser i olika texttyper av orden som allmänheten tipsar om. Det ska helst inte bara finnas i en typ av text, som Flashbackinlägg, utan ordförslaget ska vara spritt och framför allt finnas i olika typer av skriven text. Därefter bedömer redaktionen om ordet kan komma med i SAOL, säger Kristian Blensenius.

Ett specifikt redaktörsgränssnitt
SAOL innehåller ungefär 126 000 uppslagsord och SO innehåller cirka 65 000 uppslagsord med bland annat mer utförliga betydelsebeskrivningar. För att hantera ordmängden och den tillhörande informationen har ett specifikt gränssnitt utvecklats vid Språkbanken Text. Här är Jonatan Uppström en av forskningsingenjörerna och han arbetar framför allt med ordboksredaktionens redigeringsgränssnitt och med att generera de filer som ska leda till den kommande tryckta utgåvan av SAOL. 

– Det är mycket kod bakom för att få det här maskineriet att fungera så att redaktörerna kan arbeta i det, att allt syns på rätt sätt digitalt men också trycks så som tänkt. Det finns mycket som är regelbundet och standard i språket, men också väldigt många specialfall att hantera, säger Jonatan Uppström.

Nu pågår ett intensivt arbete med nästa utgåva av SAOL – den femtonde i ordningen – som är planerad att tryckas i slutet av 2025. Förutom att arbetet med den nya SAOL har intensifierats under det gångna året har också ordlistan fyllt 150 år.

Hur firar man en 150-åring?

– Det var ett fint firande i början av december! Vi hade ett kalas med tal, tårtor och ett quiz som Louise Holmer, huvudredaktör för SAOL, ordnade. Språkkommittén från Svenska Akademien var här och många av kollegorna på institutionen fikade tillsammans, berättar Kristian Blensenius.

Kontakt:
Kristian Blensenius, biträdande huvudredaktör för SAOL och forskare, tel: 0766-18 29 37, 031-786 29 37, e-post: kristian.blensenius@gu.se
Jonatan Uppström, forskningsingenjör, e-post: jonatan.uppstrom@svenska.gu.se

Karin Wenzelberg
Kommunikatör, Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet
Telefon: 076–618 45 32
E-post: karin.wenzelberg@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.