Connect with us

Marknadsnyheter

SAOL har gett riktlinjer för språket i 150 år

Published

on

Arbetet med Svenska Akademiens ordlista är ständigt pågående vid Göteborgs universitet. Redaktionen bakom SAOL baserar numera sitt ordurval i huvudsak på ett resultat av språkteknologiska algoritmer. I år firar den anrika ordlistan 150 år.

Sedan 1980-talet utarbetas både Svenska Akademiens ordlista (SAOL) och Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO) av samma redaktion vid Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet. Att ordböckerna är viktiga för allmänheten är något som redaktionen märker av.

– Det finns fortfarande en bild av att det som står i SAOL är det som har godkänts i svenska språket. Så för många är det jätteviktigt vad som står i ordlistan, vilket vi i redaktionen ser i en del mejl där personer lobbar för att få in eller ta bort vissa ord, säger Kristian Blensenius som är biträdande huvudredaktör för SAOL och forskare vid institutionen.

För att hitta nya kandidater till SAOL och undersöka hur rotat ett ord är i svenska språket görs regelbundet körningar i textdatabaser, så kallade korpusar. Korpusarna, och verktygen som skannar igenom dessa, är en språkteknologisk produkt av Språkbanken Text som är knuten till Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi.

– Korpusmaterialet består av flera miljarder ord i moderna texter, som exempelvis nyhetstexter, romaner eller blogginlägg. På Språkbanken Text arbetar forskningsingenjörer som enkelt tar fram ord som redan finns eller saknas i ordböckerna. Då får vi statistik och kan se hur frekvent ett ord eller en stavning är, och i vilka sammanhang ordet används. Det går också att se om användningen av ordet ökar över tid och på så sätt långsamt växer in i språket. Sådana ord kan vara motiverade att ha med i SAOL, berättar Kristian Blensenius.

Alla ord finns inte i korpusmaterialet och därför uppskattar ordboksredaktionen att även allmänheten bidrar med förslag via ett formulär på gu.se.

– Vi kontrollerar frekvenser i olika texttyper av orden som allmänheten tipsar om. Det ska helst inte bara finnas i en typ av text, som Flashbackinlägg, utan ordförslaget ska vara spritt och framför allt finnas i olika typer av skriven text. Därefter bedömer redaktionen om ordet kan komma med i SAOL, säger Kristian Blensenius.

Ett specifikt redaktörsgränssnitt
SAOL innehåller ungefär 126 000 uppslagsord och SO innehåller cirka 65 000 uppslagsord med bland annat mer utförliga betydelsebeskrivningar. För att hantera ordmängden och den tillhörande informationen har ett specifikt gränssnitt utvecklats vid Språkbanken Text. Här är Jonatan Uppström en av forskningsingenjörerna och han arbetar framför allt med ordboksredaktionens redigeringsgränssnitt och med att generera de filer som ska leda till den kommande tryckta utgåvan av SAOL. 

– Det är mycket kod bakom för att få det här maskineriet att fungera så att redaktörerna kan arbeta i det, att allt syns på rätt sätt digitalt men också trycks så som tänkt. Det finns mycket som är regelbundet och standard i språket, men också väldigt många specialfall att hantera, säger Jonatan Uppström.

Nu pågår ett intensivt arbete med nästa utgåva av SAOL – den femtonde i ordningen – som är planerad att tryckas i slutet av 2025. Förutom att arbetet med den nya SAOL har intensifierats under det gångna året har också ordlistan fyllt 150 år.

Hur firar man en 150-åring?

– Det var ett fint firande i början av december! Vi hade ett kalas med tal, tårtor och ett quiz som Louise Holmer, huvudredaktör för SAOL, ordnade. Språkkommittén från Svenska Akademien var här och många av kollegorna på institutionen fikade tillsammans, berättar Kristian Blensenius.

Kontakt:
Kristian Blensenius, biträdande huvudredaktör för SAOL och forskare, tel: 0766-18 29 37, 031-786 29 37, e-post: kristian.blensenius@gu.se

Jonatan Uppström, forskningsingenjör, e-post: jonatan.uppstrom@svenska.gu.se

Karin Wenzelberg
Kommunikatör, Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet
Telefon: 076–618 45 32
E-post: karin.wenzelberg@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  

Continue Reading

Marknadsnyheter

Belåning av aktieportfölj – Fördelar och nackdelar

Published

on

Mobil med graf

Belåning av aktieportfölj, även känt som marginallån eller värdepapperskredit, innebär att man använder sina aktier och andra värdepapper som säkerhet för att låna pengar från sin bank eller värdepappersföretag. Detta finansiella verktyg har blivit allt mer populärt bland svenska investerare som vill frigöra kapital utan att sälja sina investeringar. Men som med alla finansiella instrument finns det både betydande fördelar och påtagliga risker att överväga.

Vad är belåning av aktieportfölj?

Vid belåning av aktieportfölj lånar investeraren pengar med sina värdepapper som säkerhet. Enligt jämförelsesajten Comparia.se har kreditgivaren vanligtvis en belåningsgrad på 50-70% av portföljens värde, beroende på vilka tillgångar som ingår. Detta innebär att om din aktieportfölj är värd 1 miljon kronor, kan du typiskt låna mellan 500 000 och 700 000 kronor.

Lånet är flexibelt och fungerar ofta som en kreditlinje där du kan dra pengar efter behov, upp till den fastställda kreditramen. Räntan är vanligtvis rörlig och ofta kopplad till styrräntan plus en marginal.

Fördelar med belåning av aktieportfölj

1. Behåller ägarskap och potential för värdeökning

Den främsta fördelen är att du kan frigöra kapital utan att sälja dina aktier. Detta innebär att du fortsatt äger aktierna och kan dra nytta av eventuella framtida värdeökningar och utdelningar. För långsiktiga investerare som tror på sina innehav men behöver likvida medel är detta särskilt attraktivt.

2. Skatteeffektivitet

Genom att belåna istället för att sälja aktier undviker du att utlösa kapitalvinstskatt. Detta kan vara särskilt värdefullt om du har aktier med stora orealiserade vinster. Skatten skjuts upp tills du faktiskt säljer aktierna, vilket kan ge betydande skattefördelar över tid.

3. Flexibilitet i användning

Pengarna från belåningen kan användas till vilket lagligt syfte som helst – köpa fler aktier, investera i fastigheter, starta företag, finansiera större inköp eller täcka tillfälliga kassaflödesproblem. Denna flexibilitet gör belåningen till ett mångsidigt finansiellt verktyg.

4. Gynnsam ränta

Eftersom lånet är säkerställt av värdepapper erbjuder banker vanligtvis lägre räntor än för blancolån. Räntan är ofta konkurrensmässig jämfört med andra kreditformer, särskilt för större belopp.

5. Enkel administration

De flesta banker erbjuder belåning genom internetbanken där du enkelt kan följa din belåningsgrad och dra pengar när det behövs. Administrationen är minimal jämfört med andra lånetyper.

6. Möjlighet till hävstång

För mer sofistikerade investerare kan belåning användas för att skapa hävstång i portföljen genom att köpa fler aktier med lånade pengar. Detta kan potentiellt öka avkastningen, men kommer också med ökad risk.

Nackdelar och risker

1. Marginalkrav och tvångsförsäljning

Den största risken med belåning är att om aktiekurserna faller kraftigt kan du hamna över den tillåtna belåningsgraden. När detta händer kräver banken att du antingen sätter in mer pengar eller säljer aktier för att minska lånet. I värsta fall kan banken tvångsförsälja dina aktier, ofta på en ogynnsam tidpunkt när priserna är låga.

2. Förstärkt risk vid börsfall

Belåning förstärker både vinster och förluster. Om marknaden faller påverkas inte bara värdet på dina aktier negativt, utan du har också ett lån att betala ränta på och potentiellt återbetala. Detta skapar en dubbel exponering mot marknadens rörelser.

3. Räntekostnad

Även om räntan ofta är gynnsam måste du betala ränta på det lånade beloppet oavsett hur dina investeringar presterar. Under perioder med låg eller negativ avkastning på aktiemarknaden kan räntekostnaden äta upp din totala avkastning.

4. Komplexitet och överbelåning

Det kan vara frestande att belåna för mycket, särskilt när marknaden går bra. Många investerare överskattar sin risktolerans och hamnar i en situation där de inte kan hantera om marknaden går ner. Komplexiteten i att hantera belåningsgrader kan också leda till misstag.

5. Psykologisk stress

Att ha lån mot sin aktieportfölj kan skapa betydande psykologisk stress, särskilt under volatila perioder på marknaden. Rädslan för tvångsförsäljning kan leda till irrationella beslut och sömnlösa nätter.

6. Begränsad diversifiering

När aktier används som säkerhet kan det begränsa din möjlighet att diversifiera portföljen eller göra stora ombalanseringar, eftersom vissa aktier kanske inte kan säljas utan att påverka belåningsgraden.

Vem passar belåning för?

Belåning av aktieportfölj passar bäst för:

  • Erfarna investerare med god förståelse för marknadsrisk och volatilitet
  • Investerare med stor portfölj där belåningen utgör en mindre del av totala tillgångarna
  • Långsiktiga investerare som inte planerar att sälja sina aktier inom kort
  • Personer med stabil inkomst som kan hantera räntebetalningar även under svåra perioder
  • Investerare med låg skuldsättning i övrigt

Belåning är inte lämplig för:

  • Nybörjare på aktiemarknaden
  • Personer som redan har hög skuldsättning
  • Investerare som inte kan hantera stress och volatilitet
  • De som ser belåning som ”gratis pengar”

Praktiska råd och strategier

Sätt konservativa gränser

Använd aldrig maximal belåningsgrad. En tumregel är att hålla belåningen under 30-40% av portföljens värde för att ha buffert om marknaden går ner.

Diversifiera säkerheter

Ha en väldiversifierad portfölj som säkerhet. Undvik att belåna mot enskilda aktier eller sektorer som kan vara extra volatila.

Ha likviditetsbuffert

Håll alltid kontanter eller likvida tillgångar tillgängliga för att kunna hantera pressade marginaler utan tvångsförsäljning.

Förstå villkoren

Läs och förstå alla villkor i ditt belåningsavtal, inklusive hur belåningsgrader beräknas och när marginalkrav kan utlösas.

Regelbunden uppföljning

Följ din belåningsgrad regelbundet och var beredd att agera snabbt vid marknadsvolatilitet.

Slutsats

Belåning av aktieportfölj kan vara ett kraftfullt finansiellt verktyg för rätt typ av investerare i rätt situation. Fördelarna med att behålla ägarskap i sina investeringar samtidigt som man frigör kapital är uppenbara.

Men riskerna är verkliga och påtagliga. Tvångsförsäljning vid börsnedgång, förstärkt exponering mot marknadsrisk och den psykologiska stressen som kommer med belåning gör att detta verktyg kräver noggrann övervägning och disciplinerad riskkontroll.

För de som väljer att belåna sin aktieportfölj är nyckeln att vara konservativ med belåningsgraden, ha en väldiversifierad portfölj som säkerhet, och alltid ha en plan för hur man ska hantera marknadsvolatilitet. Som med alla investeringsbeslut bör man överväga att konsultera finansiell rådgivning innan man fattar beslutet att belåna sin portfölj.

Kom ihåg att tidigare prestanda inte är en garanti för framtida resultat, och att alla investeringar innebär risk för förlust. Belåning förstärker denna risk och bör därför endast användas av investerare som fullt ut förstår och kan hantera konsekvenserna.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Teknisk analys på flera marknader med Anders Haglund

Published

on

By

Anders Haglund gör teknisk analys

Anders Haglund går igenom den tekniska analysen på flera marknader samt även några olika enskilda aktier.

Teknisk analys med Anders Haglund
Continue Reading

Marknadsnyheter

JRS chefsstrateg Torbjörn Söderberg om börsen framåt

Published

on

By

Torbjörn Söderberg

JRS chefsstrateg Torbjörn Söderberg pratar med Jesper Norberg på EFN om börsens väg framåt. Man tar upp värderingar och makro, samt hur han själv väljer att agera.

JRS chefsstrateg Torbjörn Söderberg om börsen framåt
Continue Reading

Trending

Copyright © 2025 Tanalys