En ny rapport av Åsa Skagerstrand, forskare vid Örebro Universitet, visar betydelsen av att kombinera hörseln med text för att höja hörselskadades livskvalitet. Genom en svensk innovativ kommunikationsteknik, kan hörselskadade och döva få telefonsamtal autotextade direkt i sin mobil.  Det här innebär att autotext kan ersätta tolktjänster för personer med hörselnedsättning och ge frihet och självständighet, som innebär bättre livsvillkor och livskvalitet. De kan tala med sina vänner obehindrat utan några mellanhänder. Den samhällsekonomiska nyttan av autotextning för gravt hörselskadade och döva beräknas vara mellan 89.000 – 149.000:- per användare och år. Beräknat på 10 000 personer med grav hörselnedsättning ger detta en samhällsnytta på upp till cirka 1,5 miljarder kronor per år. Peter Gustavsson är hörselskadad och tack vare hjälpmedlet autotext har han startat ett företag och har löpande telefonkontakt med sina kunder. 

 
Ny rapport visar att personer med hörselnedsättning/dövhet får bättre livskvalitet med hjälp av autotextning. Det blir enklare att kommunicera med vänner och vård/omsorg. Enligt en ny ekonomisk kalkyl är nyttan för samhället cirka 1,5 miljarder kronor per år.
(Foto: Storyblocks, redigerad av Lidol)

– Autotext hjälper hörselskadade på ett unikt sätt att få bättre livsvillkor. Det är en medicin-teknisk produkt som uppfyller alla lagar och regler. I min rapport (se bil.1) har tydliga incitament visat betydelsen av att kombinera hörseln med text för de med svår hörselnedsättning, men även för andra med hörselproblem. För att vara delaktig och kunna använda telefon/distanssamtal är autotext av mycket stor betydelse, säger Åsa Skagerstrand, forskare, med.dr. och audionom.

Automatisk textning vid tal, autotextning, ger textstöd i realtid i telefonsamtal, distanssamtal eller i möten på plats. Det som sägs kommer som text direkt på skärmen. Klyftan mellan hörande och personer med hörselnedsättning/dövhet minskar när telefonihjälpmedlet har autotextning. Det blir möjligt med direktkommunikation utan tolk med vänner, på arbetet samt i vård/omsorg. Autotextning innebär minskade kostnader och ersättningar för tolk-tjänster, resor, psykiska besvär samt ger en ökad livskvalitet för personer med hörselnedsättning/dövhet. En samhällsekonomisk kalkyl (se bilaga 2) har genomförts av Lidol i samarbete med Nordiq Analytics. Enligt denna får samhället en nytta på cirka 1,5 miljarder kronor per år genom att erbjuda autotextning.

Peter Gustavsson arbetade tidigare på en reklambyrå i Malmö. Han hade en liten hörselskada som försämrades och till slut fick han utmattningssyndrom. För några år sedan fick han möjligheten att använda TERA autotext. Tack vare den startade han ett eget företag i byggbranschen och har idag löpande kontakt med sina kunder per telefon.
                     
– Jag hade inte vågat starta ett eget företag utan detta hjälpmedel. Nu känner jag en större frihet och är inte orolig för att svara i telefonen längre eller ringa upp. Första gången jag ringde min flickvän vågade hon inte svara. Vi skickade alltid sms till varandra tidigare. Nu är mina livsvillkor så mycket bättre, säger Peter Gustavsson. 

Vi hör med hjärnan och inte med öronen
Hjärnan skapar mening av ljuden vi hör. I Åsa Skagerstrands forskarrapport ”Distanskommunikation för personer med hörselnedsättning/dövhet” (se bil. 1) framgår betydelsen av hjälpmedel för personer med hörselnedsättning/dövhet i deras vardagsliv. Rapporten visar att autotextning av samtal är ett unikt hjälpmedel för personer med hörselnedsättning och dövhet. Hennes forskning tar fram innebörden av att genom autotext kunna vara aktivt delaktig i samtal. Det viktigaste för många med hörselnedsättning/dövhet är att kunna klara sig själva och inte behöva ta in en mellanhand vid exempelvis telefonsamtal. Med text som hjälpmedel för hörselskadade får hjärnan mer information. Ju svårare det blir för hjärnan att tolka vad som sägs, desto tröttare blir vi. Detta i sin tur kan leda till isolering, depression och en känsla av utanförskap från världen omkring oss.

Bilagor:

¹) Åsa Skagerstrand, Örebro Universitet, Rapport ”Distanskommunikation för personer med hörselnedsättning/dövhet”, 2022

²) Fredrik Forsberg, Lidol, ”Samhällsekonomisk rapport – TERA 2022”, 2022
Beräkningsmodellen är hämtad från en statlig rapport, ”Samhällsekonomisk analys” –PTS-ER-2021:27.” Justeringar är gjorda efter rekommendationer från NordIQ Analytics.

För mer information, bilder och intervjuer vänligen kontakta Inger Söderholm, tel 0709-969599, inger@ismk.se
Se även https://www.lidol.se och/eller https://www.tmeeting.se

För mer information kontakta inger@ismk.se.

Lidol hjälper till med lösningar inom området kommunikation för personer med hörselnedsättning/dövhet, dövblindhet, talsvårighet, språkstörning, kognitiva funktionsnedsättningar eller kombinationer av dessa.

Taggar: