Global yttemperaturökning över den förindustriella referensperioden 1850-1900, baserat på flera globala temperaturdatauppsättningar som visas som årliga medelvärden sedan 1967 (vänster) och som 5-årsgenomsnitt sedan 1850 (höger). Kredit: C3S / ECMWF.

LADDA NED BILD / LADDA NED DATA

Copernicus Climate Change Service (C3S) har nu bekräftat att 2024 var det varmaste uppmätta året någonsin i världen, och det första kalenderåret som den globala medeltemperaturen översteg 1,5°C över förindustriell nivå. C3S genomförs på uppdrag av Europeiska kommissionen av European Centre for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF), vars forskare har övervakat klimatindikatorer och dokumenterat temperaturnivåer på daglig, månatlig och årlig basis under 2024. Klimatförändring initierad av människan förblir den främsta drivkraften bakom extrema luft- och havstemperaturer; men även andra faktorer, såsom El Niño Southern Oscillation (ENSO), bidrog också till de ovanliga temperaturerna som observerades under året.

I år har följande organisationer som är inblandade i global klimatövervakning – ECMWF, NASA, NOAA, UK Met Office, Berkeley Earth och World Meteorological Organization (WMO), samarbetat för gemensamt att lyfta fram de exceptionella förhållandena under 2024.

Anomalier i ytluftens temperatur för 2024 i förhållande till genomsnittet för referensperioden 1991–2020. Data: ERA5. Kredit: C3S / ECMWF.

LADDA NED BILD / LADDA NED DATA

Carlo Buontempo, Director för Copernicus Climate Change Service, ECMWF kommenterar: ”Alla internationellt framtagna globala temperaturdata visar att 2024 var det varmaste året sedan mätningarna började 1850. Mänskligheten är ansvarig för sitt eget öde men hur vi agerar på klimatutmaningen bör baseras på forskning. Framtiden ligger i våra händer – Snabba och beslutsamma åtgärder kan fortfarande förändra banan för vårt framtida klimat.

Samantha Burgess, Strategic Lead for Climate, ECMWF kommenterar: ”Varje år under det senaste decenniet är ett av de tio varmaste som någonsin registrerats. Vi vacklar nu på gränsen till att klara 1,5ºC-nivån som definieras i Parisavtalet och genomsnittet för de två senaste åren ligger redan över denna nivå. De höga globala temperaturerna och med rekordhöga globala nivåer av vattenånga i atmosfären 2024, innebar aldrig tidigare uppmätta värmeböljor och kraftig nederbörd, vilket orsakade stora problem för miljontals människor.”

Viktiga händelser i globala ytlufttemperaturer:

• 2024 var det globalt varmaste året i de temperaturmätningar som går tillbaka till 1850. Enligt ERA5 (1) var den globala medeltemperaturen på 15,10°C 0,72°C över genomsnittet för 1991–2020 och 0,12°C över 2023, det tidigare varmaste året som registrerats. Detta motsvarar 1,60°C över en uppskattning av den temperatur mellan 1850 och 1900 som anges som den förindustriella nivån.
• 2024 är det första kalenderåret som har nått mer än 1,5°C över den förindustriella nivån.
• Vart och ett av de senaste 10 åren (2015–2024) var bland de 10 varmaste åren som registrerats.
• Den globala månadsmedeltemperaturen översteg 1,5°C över förindustriell nivå under 11 månader av året. Om vi går längre tillbaka i tiden har alla månader sedan juli 2023, förutom juli 2024, överskridit 1,5-gradersnivån.
• Ett nytt rekord för den globala dygnsmedeltemperaturen nåddes den 22 juli 2024 med 17,16°C.
• 2024 var det varmaste året för alla kontinentala regioner, utom Antarktis och Australasien (2), samt för stora delar av havet, särskilt Nordatlanten, Indiska oceanen och västra Stilla havet.
• Under 2024 noterades tre rekordvarma årstider för motsvarande tid på året: Vintern på norra halvklotet (december 2023–februari 2024), våren norra halvklotet (mars–maj) och sommaren norra halvklotet (juni–augusti) med 0,78°C, 0,68°C respektive 0,69°C, vilket är högre än genomsnittet för 1991–2020.
• Varje månad från januari till juni 2024 var varmare än motsvarande månad under något tidigare registrerat år. Varje månad från juli till december, utom augusti, var den näst varmaste, efter 2023, för årstiden. Augusti 2024 var delad med augusti 2023 som den varmaste som uppmätts.

Viktiga händelser i globala ytvattentemperaturer:

• • År 2024 nådde den årliga genomsnittliga havsytetemperaturen (SST) i haven utanför polerna en rekordhög nivå på 20,87°C, 0,51°C över genomsnittet för 1991–2020.
  • Den genomsnittliga havsytetemperaturen (SST) utanför polerna låg på rekordhöga nivåer för årstiden från januari till juni 2024, vilket fortsatte raden av rekordmånader under andra halvåret 2023. Från juli till december 2024 var SST den näst varmaste som uppmätts för årstiden, efter 2023.
  • Under 2024 kom slutet på El Niño som startade 2023 och övergången till mer neutrala eller La Niña-förhållanden.

Viktiga händelser i europeisk temperaturutveckling:

• 2024 var det varmaste uppmätta året i Europa, med en medeltemperatur på 10,69°C, 1,47°C över genomsnittet för referensperioden 1991–2020 och 0,28°C varmare än det tidigare rekordet från 2020.
• Våren och sommaren var de varmaste som någonsin uppmätts i Europa, med en medeltemperatur på våren (mars–maj) som var 1,50°C högre än säsongsgenomsnittet för 1991–2020 och medeltemperaturen för sommaren (juni–augusti) som var 1,54°C högre än genomsnittet för säsongen 1991–2020.

Andra viktiga händelser:

• Den totala mängden vattenånga i atmosfären nådde ett rekordvärde 2024, cirka 5 procent över genomsnittet för 1991–2020, enligt ERA5, mer än 1 procent högre än 2016 och 2023, åren med de tidigare högsta respektive näst högsta värdena.
• Extrema temperaturer och hög luftfuktighet bidrar till ökade nivåer av värmestress. En stor del av norra halvklotet hade fler dagar än genomsnittligt med minst ”stark värmestress” under 2024, och vissa områden upplevde fler dagar än genomsnittligt med ”extrem värmestress”.
• År 2024 nådde den del av jordklotet som drabbades av minst ”stark värmestress” ett nytt årsrekord den 10 juli, då cirka 44 procent av jordklotet drabbades av ”stark” till ”extrem värmestress”. Detta är 5 procent mer jämfört med den genomsnittliga årliga maxytan.
• Runt Antarktis nådde havsisens utbredning rekordlåga eller nästan rekordlåga värden för årstiden under åtta månader 2023 under en stor del av 2024. Från juni till oktober var den månatliga utbredningen näst lägst, efter 2023, och lägst i november. Vid sin lägsta nivå på årsbasis i februari var den månatliga utbredningen som den tredje lägsta.
• I Arktis låg havsisens utbredning relativt nära genomsnittet för 1991–2020 fram till juli, men sjönk långt under genomsnittet under de följande månaderna. Vid sin lägsta nivå på årsbasis i september var den månatliga utbredningen som den femte lägsta upmätta.
• Koncentrationerna av koldioxid och metan i atmosfären fortsatte att öka och nådde rekordnivåer på årsbasis 2024, med 422 miljondelar (ppm) respektive 1897 delar per miljard (ppb). År 2024 var koldioxidhalterna 2,9 ppm högre än 2023, medan metanhalterna var 3 ppb högre.

Nyckeltemperaturstatistik för 2024. Statistik för jordklotet, Europa och Arktis avser ytlufttemperaturer, statistik för hav utanför polerna avser havsytans temperaturer. Datakälla: ERA5. Kredit: C3S / ECMWF.

LADDA NED BILD

Florence Rabier, Generaldirektör ECMWF, kommenterar: ”Global Climate Highlights är ett viktigt verktyg för att stödja det internationella klimatanpassningsarbetet. Vi är tacksamma för Europeiska kommissionens fortsatta förtroende för ECMWF som en mellanstatlig vetenskaplig organisation och för engagemanget hos vår personal och våra samarbetspartners, vars arbete gör denna tjänst möjlig. I 50 år har ECMWF:s ledarskap inom meteorologi med dataassimilering i realtid, operativ expertis och världens största meteorologiska historiska databas varit avgörande för att säkerställa global beredskap för väderrelaterade utmaningar. Allt detta åstadkoms tillsammans med våra medlemsstater och deras nationella meteorologiska tjänster.

Mauro Facchini, chef för jordobservation vid generaldirektoratet för försvarsindustri och rymdfrågor, Europeiska kommissionen, kommenterar: ”De miljö- och klimatmål som Europeiska unionen har satt upp är ambitiösa och kräver lämpliga åtgärder, särskilt med tanke på de resultat som presenteras i dag. Med vetenskap, innovation och flaggskeppsprogram inom jordobservation, såsom Copernicus, kan vi fatta välgrundade beslut för att begränsa och anpassa oss till klimatförändringarna.

De högsta uppmätta globala yttemperaturerna 2024

Den globala ökningen av lufttemperaturen vid markytan (°C) över genomsnittet för den förindustriella referensperioden (1850–1900) för varje månad från januari 1940 till december 2024, i diagram som tidsserier för varje år. 2024 visas som en tjock röd linje och 2023 som en tjock rosa linje, medan andra år visas med tunna linjer och skuggade efter årtionde, från blått (1940-talet) till rött (2020-talet). Källa: ERA5. Källa: C3S / ECMWF.

LADDA NED BILD / LADDA NED DATA

Månatliga temperaturmönster ger en avgörande ledtråd för att förstå några av de faktorer som ledde till att 2024 blev det varmaste uppmätta året. Det första halvåret var särskilt varmt, och varje månad uppmättes högre globala temperaturer än samma månad under något tidigare år. Detta bidrog till en 13 månader lång svit av rekordhöga månadstemperaturer, som avslutades i juni.

Från juli och framåt låg de globala temperaturavvikelserna betydligt över genomsnittet. Augusti 2024 var lika varm som augusti 2023, och de andra månaderna från juli till december rankades som de näst varmaste som uppmätts, efter 2023. Noterbart är att den 22 juli var den varmaste dagen som någonsin uppmätts, med en global temperatur på 17,16 °C, enligt ERA5.

De exceptionellt höga månatliga globala medeltemperaturerna under första halvan av 2024 gjorde det troligt att 2023 skulle överträffas som det varmaste uppmätta året. Dessutom blev 2024 det första året som visade en årlig temperaturavvikelse som överskred tröskeln på 1,5°C över den förindustriella nivån. Tvåårsgenomsnittet för 2023–2024 överstiger också detta tröskelvärde. Även om detta inte betyder att vi har överskridit den gräns som fastställts i Parisavtalet som refererar till genomsnittliga temperaturavvikelser i under minst 20 år. Men det understryker det att den globala temperaturen stiger mer än vad vi någonsin har upplevt.

Höga havsytetemperaturer (SST) över världshaven

Anomalier och extremer i havsytans temperatur för 2024. Färgkategorierna avser percentilerna av temperaturfördelningarna för referensperioden 1991–2020. De extrema kategorierna (”kallast” och ”varmaste”) baseras på rankningar för perioden 1979–2024. Värdena beräknas endast för de isfria haven. Källa: ERA5. Källa: C3S / ECMWF.

LADDA NED BILD / LADDA NED DATA

Höga havsytetemperaturer var en av de viktigaste drivkrafterna bakom förekomsten av höga globala temperaturer under 2023 och 2024. En av faktorerna bakom dessa höga havsytetemperaturer var utvecklingen av El Niño Southern Oscillation (ENSO). Denna ENSO nådde sin topp i december 2023 och fortsatte att påverka de globala temperaturerna under första halvåret 2024.

Även när El Niño upphörde och övergången till mer normala förhållanden vid ekvatorn i östra Stilla havet ägde rum, fortsatte många regioner att uppleva ovanligt höga havsytetemperaturer, vilket resulterade i att den globala havsytetemperaturen förblev högre än genomsnittligt. År 2024 var det årliga genomsnittliga SST i det havet rekordhögt utanför polerna.

Klimatförhållanden kan påverka extremt väder

Under 2024 observerades extremt väder över hela världen, allt från svåra stormar och översvämningar till värmeböljor, torka och skogsbränder. Den ökande frekvensen och intensiteten av sådana händelser utgör en betydande risk för människors försörjning. Den totala mängden vattenånga i atmosfären nådde en rekordhög nivå 2024, cirka 5 procent över genomsnittet för 1991–2020 – betydligt högre än 2023. Denna rikliga tillförsel av fukt förstärkte risken för extrema regnhändelser. I kombination med höga yttemperaturer bidrog den dessutom till utvecklingen av stora stormar, inklusive tropiska cykloner.

Höga temperaturer kan leda till situationer där kroppen utsätts för. Förutom höga temperaturer kan även andra miljöfaktorer som luftfuktighet påverka värmestressen. Under 2024 upplevde stora delar av världen fler dagar än genomsnittet med åtminstone ”stark värmestress”. I vissa regioner hade man också fler dagar än genomsnittet med ”extrem värmestress”, då det är absolut nödvändigt att vidta åtgärder för att undvika värmeslag.

Långvariga torrperioder i flera regioner skapade förhållanden som gynnade skogsbränder. Storskaliga och ihållande skogsbränder registrerades över hela Amerika. När det gäller koldioxidutsläpp från skogsbränder noterade Bolivia och Venezuela sina högsta nivåer någonsin, medan Kanada hade sina näst högsta nivåer, baserat på data från Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS).

Havsisläget i Arktis och Antarktis

Havsisens utbredning i Arktis och runt Antarktis är en viktig indikator på stabiliteten i jordens klimat som övervakas av C3S. År 2024 var havsisens utbredning i dessa regioner betydligt mindre än genomsnittet.

Havsisens utbredning i Antarktis nådde rekordlåga eller nästan rekordlåga värden för andra året i rad. Från juni till oktober rankades den månatliga omfattningen näst lägst efter 2023 och lägst i november för respektive månad. Vid sin lägsta nivå på årsbasis i februari rankades den månatliga utbredningen som den tredje lägsta i satellitmätningarna. I Arktis låg havsisens utbredning nära genomsnittet för 1991–2020 fram till juli, men sjönk långt under genomsnittet under de följande månaderna. Vid sin lägsta nivå på årsbasis i september rankades den månatliga utbredningen som den femte lägsta i satellitregistret.

Växthusgaser

Månatlig global CO2-koncentration i atmosfären (vänster) och CH4 (höger) i kolumnen Medelvärde baserat på satellitdata för 2003-2024 (streckad linje) och 12-månadersmedelvärde (heldragen linje). Datakälla: C3S / Obs4MIPs (v4.5) konsoliderade (2003–2022) och CAMS preliminära data i nära realtid (2023) GOSAT (CH4) och GOSAT-2 (CO2) poster. Utbredning: 60ºS – 60ºN över land. Upphov: C3S / CAMS / ECMWF / Bremens universitet / SRON.

LADDA NED BILD / LADDA NED DATA

Den avgörande faktorn för utvecklingen av många viktiga klimatindikatorer under 2024 har varit den ökande globala temperaturen. Något som till stor del är förknippat med ökande koncentration av växthusgaser (GHG) i atmosfären, en konsekvens av mänsklig verksamhet. Övervakning av växthusgaser ger information som stöd för genomförandet av begränsningsstrategier. Ökningstakten för koldioxid var större än den som observerats under de senaste åren. Ökningstakten för metan var betydligt lägre än under de senaste tre åren.

Laurence Rouil, chef för CAMS på ECMWF kommenterar som avslutning: ”Denna rapport visar det kritiska värdet av våra övervakningsaktiviteter. År 2024 nådde atmosfäriska växthusgaser de högsta årliga nivåerna som någonsin registrerats i atmosfären, enligt data från C3S och CAMS. Koldioxidhalterna 2024 var 2,9 ppm högre än 2023 och metanhalterna var 3 ppb högre. Denna ökning har fört den årliga uppskattningen av atmosfärens koncentration av koldioxid till 422 ppm och av metan till 1897 ppb. Våra data pekar tydligt på en stadig global ökning av utsläppen av växthusgaser och dessa är fortfarande den främsta faktorn för klimatförändringar.”

Mer information, en detaljerad beskrivning av hur uppgifterna har sammanställts och ytterligare resurser finns tillgängliga på en lösenordsskyddad webbplats:

https://climate.copernicus.eu/gch-2024-press-resources?utm_source=pressrelease&utm_medium=referral&utm_campaign=gch24

Lösenord: $a@sk/#YFj?KsNmp8

Den fullständiga rapporten om de globala klimathöjdpunkterna 2024 finns här: (Kommer att synas först efter att embargot har hävts)

https://climate.copernicus.eu/global-climate-highlights?utm_source=pressrelease&utm_medium=referral&utm_campaign=gch24

Mer information om klimatvariabler i december och klimatuppdateringar från tidigare månader samt högupplöst grafik och videon kan laddas ner här (Denna länk kan nås när embargot hävs).

Läs mer om C3S klimatövervakning i Climate Intelligence Hub med månatliga klimatrapporter, årsrapporter och löpande övervakning av viktiga klimatvariabler.

Fotnoter:

1. ERA5 är den femte generationen av European Centre for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF) atmosfäriska omanalys av det globala klimatet som täcker perioden från januari 1940 till idag. All citerad temperaturstatistik som ingår i de globala klimathöjdpunkterna är hämtad från ERA5.
2. Dessa temperaturrankningar för kontinenter är baserade på IPCC:s kontinentala regioner enligt definitionen i AR6 WGI-rapporten (Fig. 1.18) och inkluderar Nordamerika, Central- och Sydamerika, Europa, Afrika, Asien, Australasien och Antarktis.
3. När vi använder termen ”temperatur” här menar vi temperaturen nära jordens yta, därav termen ”ytlufttemperaturer”. För landområden avser detta vanligtvis lufttemperaturen på 2 m höjd över markytan. För havet kan detta antingen avse samma lufttemperatur på 2 m, eller temperaturen i havet eller havsytskiktet. Detta beror på vilken datauppsättning som används.
4. Resultaten om globala havsytetemperaturer (SST) som presenteras här är baserade på SST-data från ERA5 som ett genomsnitt över domänen 60°S–60°N. Observera att ERA5 SST är uppskattningar av havstemperaturen på cirka 10 m djup (känd som grundtemperatur). Resultaten kan skilja sig från andra SST-produkter som ger temperaturuppskattningar på olika djup.

Data och metoder

En fullständig beskrivning av de data och metoder som används finns i About the data and methods, som finns tillgänglig som en del av den fullständiga rapporten Global Climate Highlights 2024. En delmängd av den här informationen finns här:

Data om ytluftens temperatur, havsytans temperatur och den totala mängden vattenånga kommer från ECMWF Copernicus Climate Change Service’s globala ERA5 reanalysis dataset, som kombinerar observationer på platsen och satellitbaserade observationer med toppmodern numerisk modellering av väderprognoser.

Havsisdata kommer från en kombination av information från ERA5 och EUMETSAT OSI SAF Sea Ice Index v2.2.

Värmestressdata baseras på Universal Thermal Climate Index (UTCI) from the ERA5-HEAT dataset.

De regionala genomsnitt som anges här, om inte annat anges, beräknas på grundval av följande longitud-/latitudgränser:

Jorden, 180°W-180°E, 90°S-90°N, över land- och havsytor.
Europa, 25°W-40°E, 34°N-72°N, endast över landytor.

C3S ERA5 1950–2024: Data | Dokumentation
C3S ERA5 –HEAT: Data
EUMETSAT OSI SAF havsisindex v2.2 Data and Dokumentation
C3S nära realtids data XCO₂ (2003-2023) Data | Dokumentation
C3S nära realtids data XCH₄ (2003-2023) Data | Dokumentation
CAMS nära realtids data XCO₂ V3.1 Data and Dokumentation
CAMS nära realtids data XCH₄ tillgängligt på FTP: anonymous@ftp.sron.nl, directory: /pub/pub/RemoTeC/PROXY_NRT_L1X/.
CAMS GFAS V1.2 emissioner från skogsbränder Data | Dokumentation

December månads klimatbulletin:

https://cds.climate.copernicus.eu/cdsapp#!/software/app-c3s-monthly-climate-bulletin-explorer?tab=app

Om Copernicus

Copernicus är en del av Europeiska unionens rymdprogram, med finansiering från Europeiska Unionen (EU), och är dess flaggskeppsprogram för jordobservation. Verksamheten fungerar genom sex tematiska tjänster: Atmosfär, marina, mark, klimatförändringar, säkerhet och nödsituationer. Den levererar fritt tillgängliga driftsdata och tjänster som ger användarna tillförlitlig och aktuell information om vår planet och dess miljö. Programmet samordnas och hanteras av EU-kommissionen och genomförs i partnerskap med medlemsstaterna, European Space Agency (ESA), European Organization for Exploitation of Meteorological Satellites (EUMETSAT), European Center for Medium-Distance Weather Forecasts ( ECMWF), EU-byråer och Mercator Océan, med flera.

ECMWF driver två tjänster från EU: s Copernicus Earth observationsprogram: Copernicus Atmosphere Monitoring Service (CAMS) och Copernicus Climate Change Service (C3S). De bidrar också till Copernicus Emergency Management Service (CEMS), som genomförs av EU:s gemensamma forskningsråd (JRC).

Om ECMWF

European Center for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF) är en oberoende mellanstatlig organisation som stöds av 35 stater. Det är både ett forskningsinstitut och en operativ tjänst 24/7 som producerar och sprider numeriska väderprognoser till sina medlemsstater. Dessa uppgifter är fullt tillgängliga för de nationella meteorologiska tjänsterna i medlemsstaterna. Superdatoranläggningen (och tillhörande dataarkiv) på ECMWF är en av de största i sin typ i Europa och medlemsstaterna kan använda 25 procent av sin kapacitet för sina egna ändamål.

ECMWF har utökat antalet platser där man bedriver verksamhet. Förutom huvudkontoret i Storbritannien och Computing Center i Italien kommer nya kontor med fokus på aktiviteter som genomförs i partnerskap med EU, såsom Copernicus, finns i Bonn, Tyskland. 

The Copernicus Atmosphere Monitoring Service: http://atmosphere.copernicus.eu/
The Copernicus Climate Change Service: https://climate.copernicus.eu/
Mer information om Copernicus: www.copernicus.eu
ECMWF: https://www.ecmwf.int/

Bluesky:

@copernicusecmwf.bsky.social
@ecmwf.bsky.social

Instagram:

@Copernicusecmwf
@Copernicus_eu
@ecmwf.official

LinkedIn:

@CopernicusECMWF

X (tidigare Twitter):

@CopernicusECMWF
@CopernicusEU
@ECMWF

#EUSpace

Mediekontakt

Nuria Lopez
Communications | Copernicus Contracts and Press
Office of the Director General
European Centre for Medium-Range Weather Forecasts
Reading, UK | Bologna, Italy
Email: copernicus-press@ecmwf.int
Mobile: +44 (0)7392 277 523
Twitter: @CopernicusECMWF

Björn Mogensen
+46 708-184298
bjorn.mogensen@mogensen.info

Taggar:

Nordea Bank Abp
Börsmeddelande – Förändringar i återköpta aktier
09.01.2025 kl. 22.30 EET

Nordea Bank Abp (LEI-kod: 529900ODI3047E2LIV03) har den 09.01.2025 slutfört återköp av egna aktier (ISIN-kod: FI4000297767) enligt följande:

* Växelkurser som använts: SEK till EUR 11,5004 och DKK till EUR 7,4610
** Avrundat till två decimaler

Den 17 oktober 2024 tillkännagav Nordea ett program för återköp av egna aktier till ett värde av högst 250 mn euro med stöd av det bemyndigande som gavs av Nordeas ordinarie bolagsstämma 2024. Återköpet av egna aktier utförs genom offentlig handel i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 (marknadsmissbruksförordningen) och Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1052.

Efter de redovisade transaktionerna innehar Nordea 3 855 534 egna aktier för kapitaloptimeringsändamål och 11 513 966 egna aktier för ersättningsändamål.

Uppgifter om respektive transaktion finns som en bilaga till detta meddelande.

För Nordea Bank Abp:s räkning,
Morgan Stanley Europé SE

För ytterligare information:

Ilkka Ottoila, chef för investerarrelationer, +358 9 5300 7058
Mediefrågor, +358 10 416 8023 eller press@nordea.com

Exakt kl. 07.11 (CET) den 15 januari sker en historisk rymduppskjutning. Då tar den ikoniska svenska röda stugan med vita knutar kanske steget från att vara en symbol för svensk landsskapsidyll till att även bli en rymdikon!
Det svenska Månhuset lyfter från Kennedy Space Center i Florida och efter en fyra månaders lång färd genom rymden landar det röda huset och blir den första byggnaden på månen. Idéen och visionen bakom projektet kommer från den svenska konstnären Mikael Genbergs som konstaterar ”Det tog bara 25 år”.

The MoonHouse Computer Rendered (Download)

En helt unik stuga
Det här är varken handlingen i Fly Me to the Moon eller en ny sci-fi-blockbuster! Snart kommer en röd stuga med vita knutar – en ikonisk symbol för svensk idyll och charm – att ta plats på månen. Månhuset är inget semesterboende (än), men ett tydligt uttryck för konstnären Mikael Genbergs passion för att förena konst, arkitektur och innovation.

”Kanske kan det fösta huset på månen vara en symbol för livets eviga strävan att överleva och utvecklas, förflytta det mänskliga medvetandet och vara ett öga mot jorden.” säger Mikael Genberg.

Mikael Genberg är van vid att trotsa tyngdlagen. Genom boenden som trädhuset Hotell Hackspett samt undervattensboendet Hotel Utter Inn har hans projekt imponerat på besökare både i och utanför hemstaden Västerås. 2009 skickade Genberg ett konstverk till den internationella rymdstationen tillsammans med Sveriges första astronaut, Christer Fuglesang.

Denna gång tar Genbergs dröm bokstavligt talat flygande form hela vägen till månen. Tack vare ett samarbete med japanska ispace’s månrover TENACIOUS och månlandaren RESILIENCE kommer hans Månhus inom kort att landa på månen.

”Det är spännande att något så ursvenskt som den röda stugan med vita knutar får färdas så långt bort och uppmärksamma vår jordliga destination för många år framöver, säger Susanne Andersson, VD för Visit Sweden.

Här hittar du några av Sveriges mer jordnära röda stugor
Lyckligtvis behövs ingen månlandare för att uppleva den svenska röda stugans charm. Från kobbar och skär i skärgården till Smålands djupa skogar, från Österlens böljande fält till fjällbyarna i Lappland återfinns den röda stugan över hela landet. Så önskar ta del av lite svensk kultur, kanske ackompanjerat av en fika – skippa rymddräkten och boka en vistelse i Sverige!

Önskar du läsa mer om var du kan hitta den ikoniska röda stugan i Sverige besök https://visitsweden.com/about-sweden/swedish-red-houses/
Önskar du läsa mer om Månhuset besök https://themoonhouse.se/

Visit the original Sweden: https://visitsweden.com/visit-the-original-sweden/
Pressbilder Nordic: https://imagebank.sweden.se/my-selections/wwxrvf2b

Kontakt: Ebba Ekelund, PR Nordics: ebba.ekelund@visitsweden.com

Visit Sweden är svenska statens marknadsföringsbolag. En nationell turismorganisation med uppdrag att genom marknadsföring av destinationen Sverige öka landets attraktionskarft och bidra till turismkonsumtion, exportintäkter och sysselsättning. Visit Sweden arbetar tillsammans med svenska turismbranschen för att effektivt nå de mest eftertraktade målgrupperna för långsiktigt hållbar turism. Visit Sweden är baserat i Stockholm med lokal representation på flera utlandsmarknader. Visit Sweden har närmare 50 anställda och år 2023 var det statliga anslaget till bolaget 104,6 miljoner kronor. www.visitsweden.com/corporate

Taggar: