Connect with us

Marknadsnyheter

Sommarens ABC: uppdaterad expertlista

Published

on

Lagom till årets sommar har vi uppdaterat vår populära expertlista Sommarens ABC. Här hittar du som är journalist experter som kan svara på frågor om allt från hållbar turism, semesterläsning och sommarekonomin till hur vi påverkas av fästingar, pollen och värmeböljor.

Du hittar expertlistan nedan och på Göteborgs universitets webb:

Observera att vi inte garanterar att de som finns med på listan alltid går att komma i kontakt med. Se listan som en uppslagsbank med förslag på personer som om de har möjlighet svarar på frågor.

Pressjour
Göteborgs universitets pressjour håller öppet alla vardagar under sommaren mellan klockan 9:00 och 15:00. Information om pressjouren kommer att finnas i vårt pressrum.

Fler expertlistor
I Expertarkivet har vi samlat fler expertlistor med kontaktuppgifter till forskare vid Göteborgs universitet, både inom aktuella och mer tidlösa ämnen. Här hittar du bland annat listorna Kriget i Ukraina och Val, politik och opinion.

Bilder
På ett en del av forskarna finns bild i Göteborgs universitets bildarkiv. Vänligen ange Göteborgs universitet som källa vid publicering.

Sommarens ABC

Arkeologi, historia & kulturvård

Marin arkeologi
Staffan von Arbin har arbetat med marinarkeologisk kulturmiljövård, forskning och uppdragsverksamhet sedan tidigt 2000-tal. Hans pågående forskning behandlar sjöfart och maritim transportgeografi i Nordeuropa under perioden 1150–1550. Han kan svara på frågor om maritima fornlämningar och kulturlandskap, båtar och skepp, sjöfart, undervattensarkeologi, bevarandet av fornlämningar under vatten och vetenskapliga dykmetoder.
Staffan von Arbin, doktorand i arkeologi, telefon: 076–319 6663, e-post: 
staffan.arbin@gu.se  

Vandringar i stadsnära naturområden och historiska spår
Under sommaren är det många som besöker våra naturområden för motion och kanske bad. Men inbäddad i grönskan finns även mycket historia att upptäcka, i exempelvis Delsjö- och Kåsjöområdet samt Vättlefjäll finns rikligt med spår efter årtusenden av mänsklig aktivitet. Dessutom har friluftslivet i dessa områden också en historia som få känner till. 
Per Hallén, lektor i ekonomisk historia, 
per.hallen@econhist.gu.se

Göteborgs ekonomiska historia
Överallt omkring oss pågår i dag stora byggprojekt som avspeglar de senaste årens kraftiga tillväxt i staden. Men staden består av många lager av berättelser kring vår ekonomiska historia. På några få platser syns ännu 1600-talet medan senare århundraden är lättare att observera. En vandring genom Göteborgs centrala delar berättar mycket om inte bara stadens utveckling utan också om landets och i vissa fall världens ekonomiska förändring. 
Per Hallén, lektor i ekonomisk historia, 
per.hallen@econhist.gu.se

Kulturvård
Runt midsommar vill vi ut på landet och det gjuts liv i gamla hembygdsgårdar runtom i Sverige. Gamla byggnader och historiska miljöer är en del av vårt gemensamma kulturarv. Anneli Palmsköld är experten som kan berätta med om dessa gamla hus och miljöer.
Anneli Palmsköld, professor i etnologi, telefon: 031–786 4709, e-post: 
anneli.palmskold@conservation.gu.se

Astronomi

Sommarhimlen är mestadels så ljus att det är svårt att se stjärnor, planeter och andra himlafenomen. Men när jorden skär banan för kometen Swift-Tuttle i augusti varje år hamnar vi i ett meteorregn kallat Perseiderna, som har störst aktivitet runt den 12 augusti. ”Rymd-Maria” Sundin kan berätta mer om Perseiderna och allt annat som sker i rymden.
Maria Sundin, docent i teoretisk fysik, telefon: 031–786 9172, 070–252 4050, e-post:  
maria.sundin@physics.gu.se

Barn & nätet

En mörk sida av internet – grooming under sommar och pandemi
Kontakter med barn i sexuellt syfte online, så kallad grooming, har ökat under pandemin. Samtidigt är sommarlovet en tid när många barn umgås på nätet och i sociala medier. Hur ser möjligheterna ut till internetfiltrering och tekniska begränsningar? Hur fungerar lagen och vad kan föräldrarna göra?
Marie Eneman, universitetslektor i informatik, telefon: 070–975 8844, e-post: 
marie.eneman@ait.gu.se

Förhindra kränkningar och mobbning på nätet
Många barn far illa på grund av kränkningar och mobbing på nätet. Under sommarledigheten kommer de dessutom spendera många timmar per dag med sina mobiltelefoner bortom föräldrarnas och skolans kontroll. Hur ska vuxna prata med barnen i sommar för att lära dom använda tekniken på ett etiskt sätt? Anita Grigic Magnusson forskar på mobiltelefonanvändning bland skolbarn och i klassrummet.
Anita Grigic Magnusson, doktorand i tillämpad IT, telefon: 070–982 9102, e-post: 
anita.magnusson@ait.gu.se

Beteenden i sommartider

Fästingar, beteende och friluftsliv
Hur påverkar förekomsten av fästingar, TBE och borrelia svenskarnas friluftsliv? Daniel Slunge har studerat samhällskostnaderna för TBE, människors riskuppfattning och skyddsbeteende kopplat till fästingar och fästingburna sjukdomar och hur oron för dessa ändrar beteendet i skog och mark.
Daniel Slunge, doktor i nationalekonomi, mobil: 076–622 9205, e-post: 
daniel.slunge@gu.se

Generositet och samarbete
Sommaren ger många möjligheter att hjälpa andra, från att vattna grannens blommor till att skänka tid eller pengar till ett för oss viktigt ändamål. Men vad är det som triggar oss att hjälpa till och vad är det mer allmänt som gör att vi ibland agerar i snävt egenintresse och ibland agerar för samhällets eller andras bästa? Olof Johansson Stenman har bland annat forskat om samarbete och generositet.
Olof Johansson Stenman, professor i nationalekonomi, telefon: 031–786 2538, e-post: 
olof.johansson@economics.gu.se

Djur på land & i vatten

Identifiera fiskar och andra arter i havet
På sommaren är det många som badar och rör sig ute på havet. Då ökar chansen att få se någon ovanlig art. Våra experter kan hjälpa dig att identifiera en ovanlig fisk, krabba eller annan art i vattnet.

Havsöring och andra laxfiskar
Många tycker att det är roligt och avkopplande att fiska under semestern. Och kanske är fiske den perfekta pandemisysselsättningen eftersom det är lätt att hålla avstånd till andra sittandes i en eka en tidig sommarmorgon. Napp kanske inte alltid är det viktigaste, men ibland händer det att det fastnar något på kroken. Och skulle det vara en fisk i familjen lax kan Johan Höjesjö berätta mer. Han är expert på alla sorters laxfiskar.
Johan Höjesjö, professor i ekologisk zoologi, telefon: 031–786 3636, e-post: 
johan.hojesjo@bioenv.gu.se

Småkryp i skog och mark
Sommaren är en aktiv tid för allehanda insekter och andra småkryp. Oskar Gran forskar på vedlevande skalbaggar och kan svara på frågor om småkryp och biologisk mångfald.
Oskar Gran, doktorand ekologisk zoologi, telefon: 070–070 8578, e-post: 
oskar.gran@bioenv.gu.se

Evenemang, turism och konsumtion

Turism och hållbarhet – klimatsmartsemester.se
Sommarens ledigheter gör att många reser utomlands och inom Sverige för att besöka nära och kära eller gå på något av alla evenemang som erbjuds. Hur hållbar är egentligen turismen och hur kan den göras mer hållbar? Erik Lundberg är en av forskarna bakom plattformen klimatsmartsemester.se. På plattformen går det att klimatberäkna semestern både när det gäller resande, boende och deltagande i olika aktiviteter. Dessutom finns där färdiga klimatberäknade semestertips och mer kunskap om turism och hållbarhet
Erik Lundberg,doktor i företagsekonomi, mobil: 070–419 4402, e-post: 
erik.lundberg@handels.gu.se

Turism och marknadsföring av platser (place branding)
Sommaren är en tid då många svenska kommuner arbetar hårt för att locka besökare.  Emma Björner forskar kring place branding och inkluderande turism, och nyligen publicerades hennes studie kring hur en liten tätort som Dals Långed i Bengtsfors kommun framgångsrikt arbetat med marknadsföring.  
Emma Björner, forskare vid Gothenburg Research Institute (GRI) vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet, e-post: 
emma.bjorner@gu.se

Evenemang och ekonomiska effekter
Under sommaren är det många som deltar i evenemang och går på festivaler. Tommy Andersson bedriver forskning om evenemangs ekonomiska effekter på kort och lång sikt. 
Tommy Andersson, senior professor i företagsekonomi, telefon: 031–786 1526, mobil: 070–684 9147, e-post: 
tommy.andersson@handels.gu.se

Event Management
John Armbrecht bedriver forskning inom evenemangsledning, konsumenters upplevelser och samhällsekonomisk analys. John är särskilt intresserad av att förstå värdet som skapas av evenemang och evenemangsupplevelser och hur det kan bidra till livskvalitet för besökare och lokalbefolkning.
John Armbrecht, docent i företagsekonomi, telefon: 070–698 8868, e-post: 
john.armbrecht@handels.gu.se

Sommarekonomin
Vad gör att semesterpengarna rullar iväg snabbt för vissa, medan andra kan spara under semestern? Psykolog Magnus Jansson om mekanismerna bakom vår hantering av pengar.  
Magnus Jansson, fil. dr i psykologi, telefon: 031–786 5612, e-post: 
magnus.jansson@gri.gu.se

Konsumtion
För många är shopping en del av sommaren. Men hur ser den privata konsumtionen ut i Sverige och hur har den förändrats under pandemin? Det kan John Magnus Roos, som är redaktör för den årliga Konsumtionsrapporten svara på. Han har också kunskap om köpberoende samt hur personlighet och känslor påverkar människors konsumtion. 
John Magnus Roos, doktor i psykologi, telefon: 073–048 2227, e-post: 
magnus.roos@cfk.gu.se

Pandemins effekter på shopping och realisation
Under pandemin har våra kläd- och skoinköp minskat kraftigt. Det här har fått olika konsekvenser för modebranschens strategier vad gäller att locka till konsumtion. Hur kommer sommarrean att påverkas? Återupptar vi våra tidigare köpvanor i takt med att allt fler har vaccinerats? Konsumtionsforskaren Gabriella Wulff studerar modebranschen och hållbarhet, och arbetar nu med forskningsprojektet Realisation inom klädföretag.
Gabriella Wulff, konsumtionsforskare, telefon: 031–786 1469, e-post: 
gabriella.wulff@handels.gu.se

Funktionshinder & trafikolyckor

Sommar för funktionshindrade
Sommar, sol och värme innebär att många ger sig ut för att upptäcka nya platser. För den som är funktionshindrad är dock många vägar stängda och bristen på tillgänglighet kan bli extra tydlig. Jörgen Lundälv bedriver forskning om trygghet och säkerhet för personer med funktionsnedsättningar.
Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete, telefon: 076–172 4711, e-post: 
jorgen.lundalv@socwork.gu.se

Trafikforskning, trafikoffer, invaliditet
Sommaren är trafikintensiv vilket ökar risken för olyckor i trafiken. Jörgen Lundälv forskar bland annat på hur trafikolyckor drabbar familjer och närstående och vilket stöd som samhället kan ge när det värsta inträffar. Här ingår akut krisstöd, kommunikation och vilka stödresurser som finns i samhället.
Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete, telefon: 076–172 4711, e-post: 
jorgen.lundalv@socwork.gu.se

Litteratur & språk

Barn- och ungdomslitteratur/lättläst samt feministiska serier
På sommaren hinner barn och unga läsa riktigt mycket, ibland hela dagar eller nätter. Men vad ska de läsa? Anna Nordenstam är expert på barn- och ungdomslitteratur och lättläst litteratur och forskar även om feministiska tecknade serier.
Anna Nordenstam, professor i litteraturvetenskap, telefon: 070–834 9248, 031–786 4187, e-post:  
anna.nordenstam@lir.gu.se

Semesterläsning
Under semestern finns det oftast lite mer tid än vanligt att läsa de där böckerna man inte hinner med annars. Yvonne Leffler kan berätta om skräck- och kriminalfiktion, såväl svensk som internationell, både inom litteraturen och inom filmen.
Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap, telefon: 031–786 5294, e-post:  
yvonne.leffler@lir.gu.se

Semesterläsning – populärlitteratur/krim
Under en regnig sommar tar många flykten in i böckernas värld. Men vem ska man välja av Jens Lapidus och Leif GW Persson? Vad är det i Camilla Läckbergs böcker som gör henne så populär? Och vad läste folk på sommaren förr i tiden? Dag Hedman är expert på populärlitteratur och kriminalromaner.
Dag Hedman, professor i litteraturvetenskap, telefon: 031–130 076, e-post:  
dag.hedman@lir.gu.se

Uppfattningar om god litteratur för flickor
Ledighet kan innebära mer tid för läsning. Sara Andersson är expert på nutida och historiska uppfattningar om vad som betraktas som god läsning för barn och unga, och framför allt hur dessa idéer konstruerar flickskap.
Sara Andersson, lektor i sociologi, telefon: 070–949 6601, e-post: 
sara.andersson@gu.se

Motion

Motion skyddar mot stress
Sommartid kan ge utrymme för hälsosam utevistelse. Magnus Lindwall forskar bland annat om motivation och beteendeförändring, främst kopplat till livsstil som fysisk aktivitet och träning. Även expert inom pseudovetenskap och populärpsykologi som myter och produkter som säljs på ovetenskapliga grunder.
Magnus Lindwall, professor i hälsopsykologi, telefon: 070–960 3545, e-post: 
magnus.lindwall@gu.se

Löpning och skador
För att hålla sig i trim är det många som löptränar under sommaren. Forskning visar dock att upp till varannan motionslöpare skadar sig under ett år. Jonatan Jungmalm forskar om skador i samband med motionslöpning och kan svara på frågor om vilka skador som är vanligast och hur de kan förebyggas.
Jonatan Jungmalm, forskare i idrottsvetenskap, telefon: 070–658 59 98, e-post: 
jonatan.jungmalm@gu.se

Pollen

Ek, gräs och gråbo är tre växter som orsakar pollenallergi under sommarmånaderna. Åslög Dahl är forskare och ansvarig för Pollenlaboratoriet vid Göteborgs universitet. Laboratoriet har sedan 1975 bedrivit mätningar av luftburet pollen, och utfärdar bland annat prognoser till allmänheten, media och sjukvården.
Åslög Dahl, forskare i botanisk systematik och evolution, telefon: 031–786 2664, 070–755 6962, e-post: 
aslog.dahl@bioenv.gu.se

Resor och besök

Guidebokens historia
Varför ser den ut som den gör, guideboken som vi håller hårt i handen när vi ger oss iväg till sommarens okända resmål, och vad händer med själva guideboken som form i den digitala eran? Anna Blennow, forskare i latin, har forskat om guidebokens historia med fokus på staden Rom, och spårat guidebokens ursprung och utveckling i medeltidens och den tidigmoderna periodens texter.
Anna Blennow, docent i latin, e-post:  
anna.blennow@sprak.gu.se

Sommarens museibesök
Nya städer ska besökas – och då ofta stadens olika museum. Alexandra Fried och Alexandra Herlitz, forskare i konst- och bildvetenskap, har tillsammans den populärvetenskaplig podden Konsthistoriepodden där de fokuserar på ett konstverk per avsnitt.

Språkliga landskap
Sommar och semester. Många ger sig ut på vägarna och besöker främmande platser. Titta då en extra gång på skyltarna som visar vägen, upplyser om var du är och vad du ser. De språk, typsnitt, färger och material som används i skyltarna avslöjar oftast något mer om platsen du befinner dig på än vad vi vanligtvis tänker på. De berättar om de människor som lever där och deras historia, men också om de ekonomiska och politiska krafter som verkar på platsen.
Johan Järlehed, lektor i spanska, telefon: 031–786 1777, e-post:  
johan.jarlehed@sprak.gu.se  

Seder & bruk

Midsommar och kräftskiva i digitaliseringens tid
Sommaren är en tid då många har möjlighet att umgås och ha det trevligt tillsammans. Samtidigt har digitaliseringen gjort att många ständigt är uppkopplade via mobil och dator trots att vi är lediga. Vilka blir konsekvenserna för det fysiska mötet? Hur påverkas vår närvaro i stunden? Nanna Gillberg forskar kring digitaliseringens effekter och har bland annat skrivit boken ”Påsatt och avskärmad – i en uppkopplad värld”. Hon ser stora förändringar i vårt sätt att mötas ansikte mot ansikte.
Nanna Gillberg, samhällsvetenskaplig forskare, telefon: 031–786 5609, e-post: 
nanna.gillberg@gu.se

Allsång
Att sjunga tillsammans är stort och viktigt för många människor. Inför varje sändning av Allsång på Skansen (SVT) och Lotta på Liseberg (TV4) flockas människor utanför grindarna för att få de bästa platserna. Alf Björnberg svarar gärna på varför så många svenskar gillar att sjunga allsång. Han är också duktig på andra typer av ”sommarmusik”.
Alf Björnberg, professor emeritus i musikvetenskap, telefon: 070–328 7911, e-post:  
alf.bjornberg@gu.se

Bröllop i sommartid
Sommartid är bröllopstid. Enligt SCB var det på grund av pandemin betydligt färre som gifte sig 2020 än på många år. Men liksom tidigare var det även förra året populärast att gifta sig en lördag i juni, juli eller augusti. Eva Knuts kan svara på hur bröllopsederna förändrat sig över tid.
Eva Knuts, fil dr i etnologi, telefon: 031–786 4305, e-post: 
eva.knuts@gu.se

Seder och bruk i Sommarsverige
Eva Knuts kan svara på frågor som har med svenska sommarseder att göra. Vilka seder som är gamla respektive nya och vilka som är svenska och vilka vi tagit till oss från andra kulturer. Hon vet bland annat varför vi dansar kring midsommarstången. Och hur är det med semester och fritid – är det en del av det moderna Sverige, eller fanns det även förr?
Eva Knuts, fil dr i etnologi, telefon: 031–786 4305, e-post: 
eva.knuts@gu.se

Sjukdomar

Virusrelaterade infektionssjukdomar, inklusive covid-19
(För fler experter om covid-19 se: Experter: Coronapandemin och covid-19)

Magnus Gisslén är övergripande ansvarig för den kliniska forskningen om covid-19 och hiv inom Sahlgrenska akademin, kliniskt ansvarig för covid-19 och hiv på universitetssjukhuset. Han svarar gärna på frågor om covid-19, hiv och apkoppor.
Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar, telefon: 070–641 22 60, e-post: 
magnus.gisslen@infect.gu.se

Ali Harandi är vaccinexpert, med pågående forskning inom slemhinneimmunitet och vaccinimmunologi, inklusive covid-19, ebola och fattigdomsrelaterade sjukdomar.
Ali Harandi, docent i klinisk immunologi, telefon: 073-346 6967, e-post: 
ali.harandi@microbio.gu.se

Förgiftning
Kai Knudsen, expert i klinisk toxikologi, vet vilka droger som är mest förekommande just nu och hur människor påverkas. Han svarar också på frågor om akut förgiftning av alkohol, maneter, svampar, ormbett, insektssting, kolmonoxid med mera.
Kai Knudsen, docent i anestesiologi och intensivvård, telefon: 070–538 6600, e-post: 
kai.knudsen@aniv.gu.se

Könssjukdomar och preventivmedel
Sommartid ökar normalt spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar. Ian Milsom är expert på könssjukdomar, vilka preventivmedel som finns och hur långt forskningen kommit med att få fram nya.
Ian Milsom, professor i gynekologi, telefon: 076–618 2505, e-post: 
ian.milsom@gu.se

Urinvägsinfektion
Smärta och upprepade toalettbesök, många känner igen symtomen på en urinvägsinfektion. Men hur uppstår den, spelar det någon roll om man går omkring i blöta badkläder, eller är det andra saker som påverkar?
Ian Milsom, professor i gynekologi, telefon: 076–618 2505, e-post: 
ian.milsom@gu.se

Så hanterar du värmen
Hur påverkar en värmebölja oss människor? Intressanta fysiologiska frågor när temperaturen stiger kan vara vätskebalans, cirkulation och temperaturreglering. Henrik Sjövall vet detta och mycket annat inom fysiologin.
Henrik Sjövall, professor emeritus i fysiologi, telefon: 070–744 4691, e-post: 
henrik.sjovall@medfak.gu.se

Stress & sömn

Stress
Ekorrhjulet snurrar fort under året, och förväntningarna inför sommarens långledighet kan vara högt ställda. Men kanske är det så att för stora förväntningar på och under semestern leder till stress? Ingibjörg Jonsdottir kan svara på frågor om stress.
Ingibjörg Jonsdottir, adjungerad professor i fysisk aktivitet och hälsa, telefon: 070–305 2891, e-post:  
ingibjorg.jonsdottir@vgregion.se

Sömn
Sömnvanorna förändras vid ledighet och vad händer när vi börjar jobba igen? Vilka effekter har sommarljuset på vår dygnsreglering? Hur anpassar jag dygnet vid resor? Jan Hedner kan svara på det mesta om sömn och sömnproblem.
Jan Hedner, professor i lungmedicin, telefon: 031–342 7199, 073–500 2077, e-post:  
jan.hedner@lungall.gu.se.

Sol

Solskyddsmedel och andra hudvårdsprodukter
Var femte svensk lider av någon sorts kontaktallergi. Därför är det viktigt att minimera inblandningen av allergena ämnen i solskyddsmedel och andra hudvårdsprodukter. Anna Börje är kemist med siktet inställt på dermatologi, det vill säga läran om huden och dess sjukdomar. 
Anna Börje, docent i kemi, telefon 031–786 9012, e-post: 
anna.borje@gu.se

Hud och sol
I åratal har vi fått höra att vi ska sola smart, använda solkrämer eller kläder som täcker kroppen, annars kan vi drabbas av hudcancer. Men solens strålar är inte bara negativa, de behövs också för att vi ska kunna bilda det nödvändiga D-vitaminet. Olle Larkö kan allt som har med sol och hud att göra – positivt som negativt.
Olle Larkö, professor i dermatologi, telefon: 070–632 1230, e-post:  
olle.larko@sahlgrenska.gu.se

Väder & klimat

Stadsklimat
Het sommar i stan? Fredrik Lindberg studerar stadens klimat, till exempel vad klimatförändringarna gör med våra städer.
Fredrik Lindberg, universitetslektor i naturgeografi, telefon: 031–786 2606, e-post: 
 fredrikl@gvc.gu.se

Väder – hur påverkas vi?
Hur påverkar vädret hur vi mår, hur vi upplever en plats och hur vi använder en plats beroende på vilket väder vi har? Fredrik Lindberg vet.
Fredrik Lindberg, universitetslektor i naturgeografi, telefon: 031–786 2606, e-post: 
 fredrikl@gvc.gu.se

Väder
Klimat, temperaturer, översvämning, oväder … klart vi pratar väder under sommaren. Hans Linderholm kan både dagens väderfenomen och klimat, liksom klimatvariationer över tid.
Hans Linderholm, professor i naturgeografi, telefon: 031–786 2887, 070–574 8483, e-post:  
hansl@gvc.gu.se

Mikroplaster i havet
På sommaren är vi många som ser att det i våra hav finns mängder av plastpartiklar som inte hör hemma där. Bethanie Carney Almroth forskar om hur dessa så kallade mikroplaster påverkar fiskar, havet och ekosystemet. 
Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi, telefon: 031–786 3673,  e-post:  
bethanie.carney@bioenv.gu.se

Thomas Melin
Pressekreterare
Göteborgs universitet
telefon: 031–786 3404, 073–404 2021
e-post: thomas.melin@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Norconsult Sverige fortsätter att växa under första kvartalet

Published

on

By

Norconsult Sverige ökar omsättningen under årets första kvartal och redovisar en organisk tillväxt på 7 procent.  

Norconsult Sverige redovisar en nettoomsättning på 389 MSEK (362), vilket motsvarar en ökningstakt på 7 procent jämfört med föregående år. Kvartalet innehöll tolv färre arbetstimmar än föregående år, vilket påverkar nettoomsättningen och resultatet negativt med 11 MSEK. Justerat EBITA uppgår till 36 MSEK (61) och justerad EBITA-marginal hamnar på 9,3 procent (17,1). Det är framför allt marknaderna för järnväg, VA, energi, stadsbyggnad, landskap, miljö och konstruktion som går starkt och bidrar positivt till det stabila resultatet.  

Energimarknaden går för högvarv och den gröna omställningen innebär möjligheter för samtliga av våra divisioner. Med tvärfacklig specialistkompetens och lokal närvaro över hela landet står vi alltid nära våra kunder och kan hjälpa dem i uppdragens alla skeden, säger Farah Al-Aieshy, VD för Norconsult Sverige.  

Ett lyckat rekryteringsarbete under andra halvåret 2023 resulterade i ett betydande antal nya seniora medarbetare, något som temporärt påverkar lönsamheten innan normal debiteringsgrad uppnås. Därtill ser vi effekter av lägre efterfrågan inom vissa delar av verksamheten, i synnerhet arkitektur som påverkas av den pressade bostadsmarknaden.  

FTE ökade med 17,6 procent till 1 312 under första kvartalet (1 116).   

Norconsult Sverige har tecknat ett flertal ramavtal under kvartalet, bland annat inom arkitektur och som generalkonsult för Mölndals stad. Ett nytt avtal med Boliden genererade en större beställning kopplat till gruvan i Rävliden. Inom ramen för ett nytt uppdrag med Södertälje kommun ska Norconsult Sverige i samarbete med lokala bostadsbolag hitta stadigvarande bostadslösningar för våldsutsatta. Under kvartalet har bolaget även vunnit en stor andel av alla tillståndskontroller för dammsäkerhet som ska göras på den svenska vattenkraftsmarknaden under 2024.  

Läs även Norconsults börsmeddelande: Norconsult ASA: Q1 2024 – Growth and underlying stable profitability

Cecilia Köljing
Presskontakt
+46790060855
cecilia.koljing@norconsult.com

Norconsult är ett av Nordens ledande konsultföretag inom samhällsbyggnad som kombinerar ingenjörskonst, arkitektur och digital expertis i projekt av alla storlekar, för privata och offentliga kunder. Genom innovation och samarbete, och med vårt syfte ”Varje dag förbättrar vi vardagen”, söker vi ständigt efter hållbara, effektiva och samhällsnyttiga lösningar. Med cirka 6 200 medarbetare på över 130 kontor i Norge, Sverige, Danmark, Island, Polen och Finland kombinerar vi tvärfacklig expertis med lokal närvaro.

Continue Reading

Marknadsnyheter

OssDsign AB (publ) publicerar delårsrapport för första kvartalet 2024

Published

on

By

Vi har framgångsrikt påbörjat en ny era som renodlat ortobiologiföretag

OssDsign AB (publ) meddelar att delårsrapporten för första kvartalet 2024 nu finns tillgänglig som PDF för koncernens hemsida, www.ossdsign.com/reports. En PDF-version finns även bifogad till detta pressmeddelande.
 
Delårsrapporten Q1 2024 kommer även presenteras via en livesänd webcast kl 11:00 idag den 14 maj på följande länk: https://www.finwire.tv/webcast/ossdsign/q1-2024/ och kan även nås via OssDsigns hemsida.  

Första kvartalet i siffror

  • Nettoomsättningen uppgick till 27 029 TSEK (21 466), numera med all försäljning enbart från ortobiologi i USA. Det motsvarar 207% i tillväxt i förhållande till jämförbara tal för Q1 2023.
  • USA fortsatte sin starka tillväxt, kvartal på kvartal, och har nu åstadkommit åtta kvartal i följd med tresiffrig tillväxt.
  • Bruttomarginalen uppgick till 93,7% jämfört med en total marginal om 70,4% i samma kvartal föregående år.
  • Rörelseresultatet uppgick till -12 034 TSEK (-23 696). Försäljningsrörliga kostnader ökade medan resterande rörelsekostnader minskade jämfört med föregående år, vilket även gäller totala rörelsekostnader. Fortsatt förbättrad hävstångseffekt i rörelsen, om än temporärt förhöjd i första kvartalet, till följd av en positiv bruttomarginalutveckling och lägre inledande rörelsekostnader i perioden, eftersom flera funktioner i USA är under uppbyggnad.
  • Periodens resultat uppgick till -11 148 TSEK (-23 252).
  • Resultat per aktie var -0,1 SEK (-0,3).
  • Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till
    -28 203 TSEK (-26 701), vilket visar på en stark underliggande förbättring, även fast, som tidigare meddelats, utflödena av bonusreserver och engångskostnader från årsskiftet hade en naturlig negativ påverkan.

 

Väsentliga händelser under första kvartalet

  • OssDsign rapporterar övertygande data från den kliniska studien TOP FUSION.
  • Tolvmånadersdata från klinisk studie med OssDsign Catalyst publicerad i Biomedical Journal of Scientific & Technical Research.
  • OssDsign utser Tom Buckland till Chief Technical Officer.

 

Väsentliga händelser efter första kvartalets slut

  • OssDsign tecknar flerårigt avtal med Premier, Inc.
  • OssDsign får tillgång till 100 nya sjukhus inom U.S. Veteran Affairs med sitt syntetiska bengraft.

Denna information är sådan som OssDsign AB är skyldigt att offentliggöra enligt EU:s marknadsmissbruksförordning (EU nr 596/2014). Informationen lämnades, genom angiven kontaktpersons försorg, för offentliggörande 2024-05-14 07:00 CET.

För mer information, vänligen kontakta:

Morten Henneveld, VD, OssDsign AB
Tel: +46 73 382 43 90, email: morten.henneveld@ossdsign.com

Certified Adviser

Bolagets Certified Adviser är Carnegie Investment Bank AB (publ)

Om OssDsign

OssDsign är en utvecklare och global leverantör av nästa generations ortobiologiska produkter. Baserat på banbrytande materialvetenskap utvecklar och marknadsför företaget produkter som stödjer kroppens egen läkningsförmåga och ger patienterna det liv de förtjänar tillbaka. Företaget har en stark närvaro på den amerikanska marknaden. OssDsigns aktie handlas på Nasdaq First North Growth Market i Stockholm, Sverige.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Fågelsångsnatten 18 maj – från Öland, Skåne, Uppland och Västerbotten

Published

on

By

Ska snön i norr hinna smälta? Orkar det paddlande teamet hela natten? Och kommer den ovanliga sommargyllingen höras? Kl. 00.02 lördag 18 maj inleder redaktionen för Naturmorgon den åtta timmar långa livesända Fågelsångsnatten i P1. Mikrofonerna fångar nattens fågelsång vid fem olika platser och lyssnarna guidas av programledare, reportrar och fågelexperter. 


Paddlande team (foto: Didrik Vanhoenacker), havsstranden på sydöstra Öland (foto: Helena Söderlundh), dvärgmås (foto: Jörgen Wiklund), rödbena (foto: Kent-Olof Nord), solnedgång (foto: Jonatan Martinsson). 

I söder har sommaren redan inträtt medan snö och is precis håller på att ge sig av i norr. Fågelexperten Jörgen Wiklund kommer att finnas på den nordligaste posten: Täftefjärden utanför Umeå.

– Allt är minst en vecka senare än vanligt. Inne i skogen ligger snön fortfarande djup. Och ute på fjärden har vi haft som en is-slush fram till bara för någon dag sedan. Tranor, gäss och svanar har balanserat där på isbitarna och väntat in våren. Men nu har till och med silvertärnan kommit hela vägen från Antarktis, så jag tror att det kommer att bli fullt drag lagom till Fågelsångsnatten, säger Jörgen Wiklund.

Längst söderut, i skånska Revinge, är Lisa Henkow reporter. Där hoppas hon och ekologiprofessor Susanne Åkesson bland annat på att få uppleva den skönsjungande och ovanliga sommargyllingen för första gången under en Fågelsångsnatt.

– I fjol njöt vi av näktergalen, men i år lägger vi mer fokus på att få höra den nästan tropiskt flöjtande, knallgula fågeln, säger Lisa Henkow.

Förra året cyklade teamet Lena Näslund och experten Didrik Vanhoenacker i Sörmland. I år är det kanot längs uppländska Örsundaån som gäller. Med sig har de ljudteknikern Andreas Tosting som ser till att mikrofoner och övrig utrustning är säkrad.

– Jag har tillverkat vattentäta lådor med regnskydd även för hålen där sladdarna går ut. Det här är verkligen ett annorlunda, men väldigt roligt, uppdrag, säger Andreas Tosting.

Fågelsångsnatten sänds för femte året i rad. Förra året hördes hela 88 olika fågelarter – kan det bli ännu fler i år?

–  Inte ens den mest inbitne fågelexpert kan förutspå hur natten ska bli, och det är en av de allra största tjusningarna med att göra Fågelsångsnatten, säger programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall som i år har flyttat utestudion, som är sändningens nav, till Öland.

Fågelsångsnattens orter 2024

Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson tar bron över till Öland – till havsstranden och strandängarna vid Stenåsabadet på sydöstra Öland. Här sjunger sånglärkan högt i skyn, här hörs storspovens magiska drill och tofsvipornas fantasieggande spelläte, och här häckar rödspov. Över havet drar kärrsnäppor och gäss förbi och i träddungar och buskage kan såväl nattskärra som näktergal höras.

Vid Revinge i Skåne möter vi lövskogens mångstämmiga kör; sångare flöjtar och kvillrar i trädkronor och blommande buskage. Lägg till gökar, lärkor och trastar, allt bäddar för att ekologiprofessor Susanne Åkesson och reporter Lisa Henkow får skärpa sina öron. Är det i år det kraftiga flöjtandet från sommargyllingen gör premiär i Fågelsångsnatten, eller kanske den finstämda trädlärkan?

Under vikingatiden var Örsundaån i Uppland en mäktig flod med strömmande vatten. Genom landhöjning och utdikningar är det idag ett betydligt intimare vattendrag, på några ställen en dold värld och ett paradis för fåglar. Med kanot hoppas det paddlande teamet Lena Näslund och Didrik Vanhoenacker få uppleva mängder av nattsångare: vassångare, kärrsångare och gräshoppsångare till exempel. Färden startar ovanför Alstasjön, går vidare förbi Örsundsbro och slutar i Lårstaviken i Mälaren med chans på kornknarr, vaktel, näktergal och olika ugglor för att nämna några. Med lite tur bjuder färden också på möten med bland annat utter och bäver.

I en havsvik utanför Umeå, i Täftefjärden, befinner sig det nordligaste teamet. Vid en havsstrand, vid Skäret, finns reporter Joacim Lindwall tillsammans med fågelfotografen och fågelskådaren Jörgen Wiklund. En ljudlig skratt- och dvärgmåskoloni får sällskap av silvertärnor, skräntärnor, trana, sångsvan, rödbena, drillsnäppa, gluttsnäppa, svartsnäppa, knipa med flera. Och på andra sidan viken, i en tall- och blandskog, hoppas man att mikrofonerna fångar en kör av koltrast, dubbeltrast, rödvingetrast och taltrast. Kanske till och med ett orrspel på håll.

Under natten kommer även en femte lokal att höras då och då, en liten vattensamling i skogsområdet Nåsten utanför Uppsala. Hit söker sig både däggdjur och fåglar om natten för att dricka. Här finns förhoppningar om att få komma en enstaka lövsångare, stjärtmes eller taltrast riktigt nära.

Sändningstid
Fågelsångsnatten direktsänds i P1 och i Sveriges Radio Play lördag 18 maj kl. 00.02-07.55. Efter sändningen finns natten tillgänglig som podd.

Fågelsångsplatserna i quizformat
Naturmorgons Karin Gyllenklev har testat sina kollegor i fågelsångskunskaper i fyra olika quiz, som också är presentationer av de olika sändningsplatserna. De går att lyssna på i podden ”Livet enligt Naturmorgon” i appen Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se/livetenligtnaturmorgon

Nya fågelsånglektioner
Minnesregler som att kanadagäss är i målbrottet, medan vitkindade gäss låter som ett hunddagis på promenad, kan hjälpa till när gässens olika kackel ska skiljas åt. Fågelsångsmagister Mats Ottosson har gjort en ny fågelsånglektion om gäss, och två om vadare. Fåglar som med all säkerhet hörs från flera scener under Fågelsångsnatten. Totalt finns nu 43 fågelsånglektioner att lyssna på i podden Livet enligt Naturmorgon

Samlad information på hemsidan
All information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon

Följ Fågelsångsnatten på sociala medier
På Naturmorgons instagram- och facebooksidor laddar redaktionen upp inför natten tillsammans med lyssnarna.

Om Naturmorgon
Naturmorgon startade 1990 och är Sveriges Radios direktsända naturprogram. Ordinarie sändningstid är lördagar kl. 06.10-07.55 i P1.

Lyssnarsiffror: 440 000 personer lyssnade någon gång under Fågelsångsnatten 2023, vilket är 37 procent fler än en vanlig P1-natt. Källa: Kantar-Sifo radioundersökningar.

Pressbilder:
https://sverigesradio.bildbank.nu/sv/delad/uou6ynfy8s

För mer information, vänligen kontakta:

Helena Söderlundh, producent
helena.soderlundh@sverigesradio.se
070-108 54 68

Jenny Berntson Djurvall, programledare
jenny.berntson@sverigesradio.se
070-296 05 55

Mats Ottosson, programledare
mats.ottosson@sverigesradio.se
072-187 81 00

Eva Sahlin, pressansvarig
eva.sahlin@sverigesradio.se
070-684 18 52

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.