Connect with us

Marknadsnyheter

Sötpotatis söker bonde

Published

on

Sötpotatis kan bli en vanlig gröda i Sverige om några forskare får som de vill. Just nu utvecklar de sorter för svenskt klimat. Forskarna efterlyser också hobbyodlare som vill testodla olika varianter – redan i sommar.

Den är nyttig, lättodlad, har hög avkastning, kan ge bra intäkter och saknar skadedjur i Sverige. Det handlar om sötpotatisen som har blivit en alltmer uppskattad rotfrukt. På bara några år har den svenska konsumtionen flerdubblats.

Nästan all sötpotatis i landets butiker importeras idag från Egypten eller USA och utbudet av olika sorter är i princip obefintligt. Det vill Nelida Leiva Eriksson, forskare i bioteknik vid LTH, Lunds universitet och Dennis Eriksson, forskare i växtförädling vid Sveriges Lantbruksuniversitet, ändra på.  Forskarna menar att miljö, ekonomi, och livsmedelsberedskap skulle tjäna på inhemsk odling.

– Det finns ett fåtal entusiaster i södra Sverige som odlar den men avkastningen är inte lika hög på våra breddgrader som på andra håll i världen. Liksom potatis kommer sötpotatis från sydamerikanska Anderna där klimatet är annorlunda, säger Nelida Leiva Eriksson.

6000 sticklingar ska testas i sommar

När den vanliga potatisen kom till Skandinavien på 1600-talet var den också svårodlad. Under årens lopp uppstod naturligt sorter som klarade vårt klimat såsom årstidsväxlingar och korta sommarnätter. Men det tog 200 – 300 år.

Så länge vill de båda forskarna inte vänta. Med en kombination av traditionell växtförädling och modern genteknik, till exempel med gensaxen CRISPR/Cas, vill de korta processen till bara några enstaka år. Redan till sommaren kommer de att plantera ett traditionellt fältförsök med 6000 olika sticklingar från korsningar med ett urval av tidigmognande sorter.

– Ett exempel är att sötpotatisen reagerar på de långa nordiska sommardagarna genom att satsa på bladtillväxt på bekostnad av roten. Den genen muterades på naturlig väg i potatisen under århundradenas lopp. Vi siktar på att identifiera genen i sötpotatisen redan i år och därefter försöka efterhärma den naturliga mutationen med hjälp av gensaxen, säger Nelida Leiva Eriksson.

Även bladen ätbara

Andra egenskaper som sötpotatis behöver utveckla är ökad köldtolerans och förmåga att mogna så pass snabbt att sticklingen – här används inte sättpotatis går att stoppa i jorden i juni och skördas i september.

De tror att också bönder på sikt ska få upp ögonen för sötpotatisen eftersom också sötpotatisens blad kan ätas, till skillnad från vanlig potatis. I det asiatiska köket är sötpotatisblad vanligt i olika maträtter medan man i Afrika använder bladen till djurfoder.

Men också hemmaodlare är en viktig målgrupp.

– Nästan tjugo procent av all potatis vi äter i Sverige växer i någons trädgård. Vi tror att sötpotatis kan komma att bli lika populärt, framförallt om vi får fram lite nya trevliga sorter som varierar utbudet, säger Dennis Eriksson.

Nu efterlyser Nelida Leiva Eriksson och Dennis Eriksson odlare i södra Sverige som framåt vårkanten vill provodla ett mindre antal plantor av sötpotatis.

– Den som är intresserad av att ställa upp eller bara få veta mer kan höra av sig till mig. För att få vara med krävs att man har tillgång till cirka tjugo kvadratmeter att odla på, samt att man gärna har lite gröna fingrar, tipsar Dennis Eriksson.

För mer information, kontakta vill Nelida Leiva Eriksson, forskare i bioteknik vid LTH, Lunds universitet nelida.leiva_eriksson@ple.lth.se

Dennis Eriksson, forskare i växtförädling vid Sveriges Lantbruksuniversitet dennis.eriksson@slu.se

Vill du testodla sötpotatis?

Det enda som krävs att du har tillgång till ca 20 kvm odlingsyta samt gärna erfarenhet av odling. Du måste också samla in viss data, såsom vikt av rotskörden.

Till säsongen 2025 söker forskarna framför allt odlare i Skåne, medan de till 2026 kommer att utöka den geografiska spridningen norröver i Sverige.

Som odlare får du sticklingar och en odlingsmanual, och behålla all skörd.

För anmälan och mer information, kontakta dennis.eriksson@slu.se
 

Så här ska forskarna få sötpotatisen att trivas i Sverige

Forskarna kombinerar traditionell växtförädling med gensaxen CRISPR/Cas. Genom korsningar har de fått fram ett mycket varierat material som ska testas i fält.

– Vår erfarna växtförädlare har öga för vilka plantor som kan ge bra resultat och han kommer att screena fältet för att upptäcka de mest lovande linjerna, säger Dennis Eriksson.

Parallellt med detta ska de använda gensaxen CRISPR/Cas för att försöka upprepa den genetiska process som gjorde att potatisen kunde anpassas från Sydamerika till Nordeuropa för hundratals år sedan.

I sin forskning ska Nelida Leiva Eriksson och Dennis Eriksson undersöka ifall samma gener finns i sötpotatis, och därefter klona dem och applicera gensaxen för att efterlikna potatisgenernas naturliga mutationer. I stället för att ta flera hundra år så hoppas de på detta sätt kunna förädla fram en ”skandinavisk sötpotatis” på fyra till fem år.

För mer information, kontakta vill Nelida Leiva Eriksson, forskare i bioteknik vid LTH, Lunds universitet nelida.leiva_eriksson@ple.lth.se

Dennis Eriksson, forskare i växtförädling vid Sveriges Lantbruksuniversitet dennis.eriksson@slu.se 

Presskontakt inkl bilder kristina.lindgarde@kommunikation.lu.se 046-2220769

Continue Reading

Marknadsnyheter

Snart dags för första Husmanskostens Dag – den 26 februari

Published

on

By

Nu är det bara drygt en vecka kvar till den 26 februari och den första upplagan av Husmanskostens Dag. På en presslunch på Restaurangakademien under måndagen var stämningen hög bland initiativtagarna och projektets partners:

– Allt fler svenskar älskar att laga mat, nu är det dags att de återupptäcker husmanskosten, sa Gastronomiska Akademiens ständige sekreterare Karsten Thurfjell.

(Gruppbild fr v: Peter Kjellberg, Fredrik Eriksson, Mikael Einarsson, Carl-Jan Granqvist, Karsten Thurfjell, Marcus Ekman, Pontus Frithiof. Foto: Johan Marklund)

Husmanskostens Dag är ett initiativ som startades av Pontus Frithiof i höstas och som på kort tid har fått många följare och partners runt om i landet. Redan nu är den 26 februari inskriven i den svenska temakalendern, och fler än 600 restauranger liksom ICA centralt har aviserat att de kommer att delta i dagen.

I måndags var det dags för den officiella introduktionen av dagen med en presslunch (blodpudding) på Restaurangakademien i Stockholm.

– Detta är ingen vanlig presslunch, säger Peter Kjellberg från White Guide, en av personerna bakom Husmanskostens Dag.

– Vi har ingen vara eller tjänst att sälja, utan vi är en grupp passionerade individer som har investerat tid, resurser och energi eftersom vi anser att det är viktigt att hedra, bevara och utveckla vår kanske viktigaste mattradition.

Målet är att få fler att laga och erbjuda den klassiska svenska maten – både i hemmaköken, på restauranger och i storkök.

– Detta är hållbar mat på många sätt. Den lagas från grunden med lokala råvaror där vi verkligen tar vara på allt.

Husmanskosten har sitt ursprung i 1700-talets Sverige och var ofta baserad på potatis, kål, spannmål och fläsk. Under 1800-talet började begreppet användas mer allmänt för att beskriva enklare mat på värdshus för arbetare och resande. Det var först på 1900-talet som husmanskosten blev ett etablerat begrepp även för vardagsmat i svenska hem och personalmatsalar.

Folkhemmet, försvaret och skolmaten standardiserade rätter som köttbullar, pytt i panna, pannbiff och ärtsoppa.

På 1960-talet förde Tore Wretman bokstavligen talat in husmanskosten i de fina salongerna när han tog över ansvaret för Operakällaren.

Kocken och krögaren Fredrik Eriksson, som bland annat är ordförande i Årets Kock, är engagerad i projektet:

– Så många människor är intresserade av att laga mat idag, och husmanskost är ett sätt att verkligen lära sig laga mat på riktigt. Jag pratade nyligen med en känd krögare som beklagade sig: ”Mina nya kockar kan ju inte ens laga personalmat.” Kan man laga husmanskost, då har man lärt sig hantverket.

Gastronomiska Akademiens ständige sekreterare Karsten Thurfjell fyller i:

– För några år sedan var uppgiften i finalen i en stor kocktävling att laga ärtsoppa med plättar. Det var flera av finalisterna som hade klara problem med det.

En av de stora bärarna av husmanskosten som tradition är vår klassiska helgmat. Dofterna och smakerna av jul, midsommar och påsk präglar oss från barnsben – och alla dessa högtider bygger på just husmanskost.

Carl-Jan Granqvist, professor emeritus i måltidskunskap, menar att maten och gastronomin är en del av hela vårt samhällsbygge:

– Mätta människor är en förutsättning för demokrati, och vår husmanskost gjorde just människor mätta och gav dem kraft att orka. Jag menar att husmanskosten har en given plats i vår kulturkanon.

Husmanskostens Dag äger rum den 26 februari.
 

==================================================

Vilken är din favoriträtt inom husmanskosten?

Pontus Frithiof:

Kokt kalv i dill. Leif Mannerström lärde mig laga det. Och så gör min fru underbara raggmunkar.

Carl-Jan Granqvist:

Det beror på årstid och tid på dygnet. Men på hösten är rotmos och fläsklägg med krossade lingon svårslaget. Och en sen kväll är Jansson en favorit. Men man får inte glömma bort krusbärskräm och rabarberkräm med mjölk.

Peter Kjellberg:

Öländska kroppkakor. Men förra veckan åt jag en helt otrolig kålpudding som blev ett minne för livet.

Peter Kjellberg
vd, White Guide
073-806 33 33
peter@whiteguide.com

Marcus Ekman
vd Pontus Brands
070-930 69 57
marcus.ekman@pontusfrithiof.com

Husmanskostens dag arrangeras första gången den 26 februari 2025. Initiativtagare är Pontus Frithiof tillsammans med White Guide och Gastronomiska Akademin. Initiativet stöds även av en rad namnkunniga kockar samt Måltidsakademin, LRF, Menigo, Sabis, Arla och Nordrest. Fler aktörer tillkommer löpande. 

Continue Reading

Marknadsnyheter

Valberedningen föreslår Gisli Hennermark som ny styrelseordförande för SyntheticMR AB (publ)

Published

on

By

SyntheticMR meddelar härmed att valberedningen, som har utgjorts av Fredrik Persson (Swedia Invest AB), David Zetterlund (David Zetterlund) och Marcel Warntjes (Marcel Warntjes), föreslår val av Gisli Hennermark som ny styrelseordförande för SyntheticMR AB vid årsstämman den 20 maj 2025.

Valberedningen föreslår också omval av styrelseledamöterna Ann-Christine Sundell, Staffan Persson, Johanna Fälting, Gisli Hennermark och Jan Bertus Marten (Marcel) Warntjes.

Vad gäller beroendeförhållanden gör valberedningen följande bedömning: Alla ledamöter förutom Jan Bertus Marten Warntjes anses oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Alla ledamöter förutom Staffan Persson anses oberoende i förhållande till ägare med innehav av mer än tio procent av totala antalet röster och aktier.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Återköp av aktie­r i Synsam under den 10 februari, 2025 – 14 februari, 2025 (vecka 7)

Published

on

By

Synsam AB (publ) (LEI-kod: 5493000TMEGW9DHNOQ70) (”Synsam” eller ”Bolaget”) har under den 10 februari 2025 till den 14 februari 2025 återköpt sammanlagt 195 000 egna aktie­r (ISIN-kod: SE0016829709) inom ramen för det återköpsprogram som initierats av Synsams styrelse i syfte att justera Bolagets kapitalstruktur.

Återköpen är en del av det återköpsprogram om maximalt 160 MSEK som Synsam tillkännagav den 19 november 2024 och som löper under perioden 22 november 2024 och fram till dagen för årsstämman 2025. Återköpsprogrammet genomförs i enlighet med EU:s marknadsmissbruksförordning (EU) nr 596/2014 (”MAR”) och Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1052 (”Safe Harbour-förordningen”). Syftet med återköpsprogrammet är att justera Bolagets kapitalstruktur genom att minska aktie­kapitalet.

Aktie­r i Synsam har återköpts enligt följande:

Datum Aggregerad daglig volym (antal aktier) Viktat genomsnittspris per dag (SEK) Totalt dagligt transaktionsvärde (SEK)
2025-02-10 45 000 49,582282             2 231 203
2025-02-11 45 000 49,353370             2 220 902
2025-02-12 45 000 49,940533             2 247 324
2025-02-13 15 000 51,703533                775 553
2025-02-14 45 000 52,069291             2 343 118

Samtliga återköp har genomförts på Nasdaq Stockholm av Carnegie Investment Bank AB (publ) för Synsams räkning. Efter ovanstående återköp uppgår Synsams innehav av egna aktie­r per den 14 februari 2025 till 4 609 258 aktie­r. Det totala antalet utestående aktie­r i Synsam är 150 000 000.

Fullständig information om de genomförda transaktionerna enligt artikel 5.3 MAR och artikel 2.3 i Safe Harbour-förordningen biläggs detta pressmeddelande.

För ytterligare information, vänligen kontakta:
Per Hedblom, CFO Synsam Group
E-post: per.hedblom@synsam.com
Tel: 08-619 28 60
Hemsida: www.synsamgroup.com

Synsam Group är en ledande optikerkedja i Norden med ett brett och prisvärt abonnemangserbjudande. Synsam Group erbjuder ett brett sortiment av produkter och tjänster för ögonhälsa och ögonmode utifrån kundens olika livsstilar och behov. Koncernen har cirka 4 000 medarbetare, en omsättning på cirka 6,3 miljarder SEK (rullande 12 månader till september 2024) och har cirka 500 butiker i Norden som drivs under varumärkena Synsam, Synsam Outlet samt Profil Optik i Danmark. Genom digitalisering, abonnemangserbjudanden och andra innovativa koncept är Synsam Group en stark innovatör på den nordiska optikmarknaden inom flera områden, inklusive kundresa, produkterbjudande och ESG. Synsam Groups aktie handlas på Nasdaq Stockholm (SYNSAM). www.synsamgroup.com

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.