Connect with us

Marknadsnyheter

Starlet – ett kulturarv för tjejer

Published

on

Före internetforum och sociala medier fyllde tidningen Starlet ungefär samma funktion för tjejer: En mötesplats där det offentliga mötte det privata och där läsarna hade möjlighet att kommunicera sinsemellan. Det visar en avhandling i etnologi som utforskat den svenska tjejtidningen som gavs ut i trettio år.

Tidningen Starlet gavs ut 1966 till 1996 och har nu för första gången behandlats vetenskapligt.

Starlet riktade sig främst till flickor i 10-14-årsåldern och innehöll serier, redaktionellt material samt texter som läsarna skickade in. Tidningen talade till unga tjejer, samtidigt som dessa hade en möjlighet att kommunicera sinsemellan. Redan från start fick läsarna ett stort utrymme för att själva medverka och producera material.

– Det gjorde Starlet till ett socialt medium före 1990-talets internetboom. Läsarna beskrevs som ”redaktionsmedlemmar” av redaktörerna, säger Kristina Öhman.

I avhandlingen beskriver hon hur Starlet blev en förlängning av flickrummet. Läsarna kunde förströ sig och roa sig, men också efterfråga och erbjuda stöd. Genom tidningen kunde de vända sig till varandra med högt och lågt, glädje och problem.

Genom en diskussion om Starlet som forum, medium och objekt ger Kristina Öhman en inblick i hur tidningen fungerade som ett ”tjejligt” rum innan internet gjorde sitt intåg.

– Som undersökningsmaterial blir Starlet ett pocketformat fönster rakt in i tjejers tillvaro över fyra årtionden, säger hon.

Ett tryggt sammanhang

Avhandlingen visar att materialet i tidningen tillåter alternativa läsningar och synliggör tjejers aktörskap, som skaver mot en utbredd syn på feminint kodad populärkultur. Starlet blev ett mångfacetterat rum för olika behov, intressen och begär.

– Starlet-tidningen blev ett tryggt sammanhang där läsarna kunde handskas med tunga frågor. De kunde vara kreativa och utforska bekanta och obekanta ämnen genom såväl skrivande som läsning, och på detta sätt orientera sig i och pröva för dem nya erfarenheter, säger Kristina Öhman.

Likt andra tidningar som riktade sig mot unga tjejer kritiserades Starlet för att ha ett (hetero)romantiskt fokus, men en närläsning av materialet visar att det inte enbart producerades ett narrativ där kärleken mellan en tjej och en kille är den främsta, eller enda, vägen till lycka. Det framgår även ett fokus på gemenskapen, tjejer emellan, och på deras förmåga att tillgodose sina egna begär och behov.

Starlet blev också ett rum där det offentliga mötte det privata.

– Läsarna skrev in till denna offentliga plattform om privata ämnen, berättade om personliga erfarenheter, ville få råd om sin kropp – eller skickade hälsningar med internskämt till sina vänner.

Samtidigt syns både i tidningsmaterialet och i de intervjuer som Kristina Öhman gjort, där såväl tidigare läsare som medarbetare berättar om sina erfarenheter av Starlet, att det fanns både en skam och en lusta kopplad till tidningen och konsumtionen av den.

– Sida vid sida med begäret uttrycks skamkänslor som både redaktionen och läsarna upplevde som ett resultat av kritiken från utomstående, såsom vuxna och killar.

Än idag uttrycks starka känslor gällande Starlet – både från positivt inställda läsare och från kritiker.

– Den beskrevs ofta som trivialt dravel som man inte skulle bry sig om, men min undersökning kastar nytt ljus över denna popkulturella produkt. Jag menar att Starlet är en del av svenska tjejers kulturarv.

Avhandlingen Ett tjejligt rum. Tidningen Starlet 1966-1996 försvaras vid en disputation den 10 november klockan 13 i sal J222 på Humanisten i Göteborg.

Den ges ut på Gidlunds förlag men finns även fritt tillgänglig här: https://hdl.handle.net/2077/76014

Kontakt:
Kristina Öhman, tel: 031-786 6169, e-post: kristina.ohman@gu.se

Fakta
Vid sidan av avhandlingsarbetet driver Kristina Öhman humorkontot tidningenstarlet på Instagram. 2019 gavs boken Saxat ur Starlet ut, som innehåller drygt 120 instagraminlägg, av Egmont förlag.

Läs mer: https://www.gu.se/nyheter/doktorandens-humoristiska-sidoprojekt-pa-instagram-blev-bok

Johanna Hillgren
Kommunikatör, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Telefon: 076–618 10 68
E-post: johanna.hillgren@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Varför går det så dåligt för Las Vegas?

Published

on

By

Vy över Las Vegas

Det pratas mycket om att Las Vegas har blivit tomt. Det kommer färre besökare både från USA och utlandet, i en sådan omfattning att vägar som förut var fyllda med bilar nu är smidiga att ta sig fram på. De enda som fortsatt verkar komma är affärsresenärerna.

Las Vegas får mycket kritik för att ha blivit för giriga. Hotellen har börjat lägga på alla möjliga konstiga avgifter för att tjäna mer, restaurangerna lägger på avgifter och dessutom har det tillkommit flera nya skatter. Besökarna känner sig lurade.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Rekordhög belåning bland investerare – påminner om tidigare bubblor

Published

on

By

Investerares belåning har nått nya höjder i USA. Enligt färska siffror från Finra steg belåningen på amerikanska investerares depåer till över 1 biljon dollar i juni – en ny rekordnivå.

Den snabba ökningen av belåningen, det som på engelska kallas ”margin debt”, där investerare lånar pengar för att köpa värdepapper, väcker oro bland analytiker. Fenomenet jämförs med tidigare perioder av spekulativt överdrivet risktagande, såsom dotcom-bubblan i slutet av 1990-talet och meme-aktiefebern under pandemin.

Enligt analytiker är investerarsentimentet nu nära glödheta-nivåer, vilket tyder på ett marknadsklimat präglat av eufori snarare än försiktighet. Historiskt sett har liknande situationer ofta föregått kraftiga börsnedgångar.

Om utvecklingen fortsätter i samma takt kan det bli allt viktigare för investerare att väga riskerna noggrant innan de ökar sin exponering med lånade pengar.

Continue Reading

Marknadsnyheter

Regeringen föreslår lättnader i byggkraven för studentbostäder

Published

on

By

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet är att öka möjligheterna till flexibilitet vid byggandet.

– På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att möjliggöra för fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Förslaget innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.

Det ska vara möjligt att göra undantag för högst 80 procent av studentbostäderna i ett byggprojekt. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringen ger större flexibilitet vid byggande av studentbostäder och skapar fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.  

De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i sociala sammanhang. En studentbostad som omfattas av undantagen ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Regeringen breddar också definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning för att göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Lagrådsremissen: Lättnader i byggkraven för studentbostäder – Regeringen.se

Presskontakt
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.