Connect with us

Marknadsnyheter

Statliga miljardstöd till snabbväxande fossil plast- och kemiindustri ökar utsläppen

Published

on

I takt med att marknaden för fossila bränslen sviktar storsatsar oljeindustrin på kemi- och plastindustrin i stället. Strategin tycks fungera: plastindustrin växer snabbare än den globala ekonomin. Mångmiljardbidrag från stater i Europa och USA liksom offentligt finansierade banker, i kombination med svag lagstiftning, pekas ut som orsaker till den snabba tillväxten. Även svenska exportkreditnämnden bidrar. Detta framkommer i en ny rapport som släpps idag.

Under de senaste tre åren har Fredric Bauer, forskare i miljö- och energisystem vid LTH, Lunds universitet, tillsammans med andra forskare kartlagt och analyserat den globala kemiindustrin. Slutsatserna redovisas i rapporten ”Petrochemicals and climate change: Powerful fossil fuel lock-ins and interventions for transformative change”. Rapporten släpps idag den 24 maj och presenteras kl 13 samma dag på ett öppet seminarium i Lund och online.

Vissa resultat har tidigare publicerats i vetenskapliga tidskrifter medan andra är helt nya i rapporten som även kontextualiserar resultaten till en enhet. 

– Det är tre områden vi studerat. Kemiindustrins organisation och tillväxtstrategi, dess finansiering samt dess kommunikation. Alla tre bitar samspelar med en väldigt fragmenterad styrning, visar vår granskning. Det är också en sektor som är nästan osynlig i klimatförhandlingarna vilket är mycket olyckligt, säger Fredric Bauer.

Tydlig tendens

Forskarna har granskat världens ledande kemibolag och deras koppling till fossilindustrin.

Bilden är tydlig: många av världens största oljebolag, såsom Saudi Aramco, Exxon, Shell, Sinopec och Petronas, lyckas väl med att sälja alltmer av sin fossila olja till kemiindustrin. 

– Vi ser det tydligt i oljestater som vill säkerställa att det finns en marknad. De bygger själva eller via partnerskap ny fossilbaserad kemiindustri. Den som leder utvecklingen är Saudi, men tendensen är densamma i andra delar av Mellanöstern, Centralasien och delar av Afrika. Plast är den stora produkten, men de tillverkar även konstgödsel, läkemedel och målarfärg.

Omfattningen förbluffade forskarna.

– Att industrin ompositionerar sig när den klassiska bränslemarknaden viker och elbilarna blir fler är inte så konstigt. Men det vi ser nu är en helt ohejdad tillväxt av produktionen. Det förvånade oss.

Försvårar för ”grön” plast, målarfärg, rengöringsmedel och andra kemikalier

Fossilindustrins snabba tillväxt riskerar att slå undan benen för den kemiindustri som försöker satsa på hållbar, och åtminstone än så länge oftast något dyrare, produktion. Det vill säga biobaserade eller återvända kemikalier vilka i sin tur kan användas för att tillverka fossilfri plast, målarfärg, rengöringsmedel och andra vanliga kemikalier. 

Expansionen möjliggörs inte minst av storskalig finansiering från olika offentliga aktörer. Det blev tydligt när forskarna granskade finansieringen av storskaliga nyinvesteringar i industrin under det senaste decenniet.

– Detta kanske var det mest chockerande. Tvärtemot Parisavtalet som tydligt anger att finanssektorn ska bidra till omställningen så flödar miljarderna in i nya fossilbaserade projekt. Inte minst bidrar offentliga aktörer som utvecklingsbanker och exportkreditinstitut till detta. 

Det är inga småpengar det handlar om. De tio senaste åren har bolagen fått finansiering av offentliga medel närmare 50 miljarder dollar.   

Stora kapitalströmmar från väst

Transaktionerna sker främst i form av lån och garantier från statliga och offentligt finansierade utvecklingsbanker och andra finansinstitut. Överraskande var att finansieringen till stor kom från länder i väst. 

– Vi identifierade stora kapitalströmmar från USA, Kanada, Japan och Storbritannien. Även länder i Asien som Korea och Kina satsade ekonomiskt. Även Sverige bidrar, till exempel genom en garanti från Exportkreditnämnden på 140 miljoner dollar till en satsning på gasbaserad produktion av plast och andra kemikalier i Uzbekistan.

Tillskottet av offentliga medel skänker legitimitet åt projekten och ökar därmed chansen för att projekten ska kunna få medel från privata investerare. 

Klimatfördröjande retorik

Forskarna har också studerat hur de största kemibolagen i världen kommunicerar om klimat och hållbarhet. Analysen visar att företagen i hög grad skjuter ifrån sig ansvaret för en omställning till en fossilfri ekonomi och i stället pekar på behovet av plast och kemikalier för förnybar energiteknik, eller att utsläppen redan minskat. 

– Kommunikationen är väldigt lik det som kallas klimatfördröjande retorik som också används av de stora oljebolagen. Även solceller och batterier måste produceras fossilfritt, och de utsläppsminskningar som gjorts historiskt har inte varit resultatet av en faktisk omställning utan varit resultatet av begränsade insatser.

Fossilindustrin ökar inte bara på koldioxidutsläppen i atmosfären.

– Det är en väldigt förorenade industrin som särskilt drabbar folk i området runt omkring fabrikerna. Det är sedan länge känt att vissa cancerformer är mycket vanligare i vissa områden i USA där giftiga och farliga kemikalier används, säger Fredric Bauer som efterlyser hårdare krav på att företagen ska hållas ansvariga. 

FN-förhandling om nytt avtal ger visst hopp 

Ett öppet fönster till förändring finns just nu eftersom FN:s miljöorgan förhandlar om ett nytt avtal för att reglera föroreningar från plast längs hela livscykeln, en förhandling som beräknas vara klar i slutet av nästa år. 

– Här kan finnas en unik möjlighet att knyta ihop de fragmenterade delar som finns i internationella fördrag så att de också ställer krav på produktionen. 

En konvention med tvingande bestämmelser av utfasning av fossil råvara för plattformskemikalier vore det bästa, men det är tyvärr att hoppas på för mycket, bedömer han.

– Men någon form av helhetsöverenskommelse kan öka medvetenheten och kunskapen och därmed möjligheten att sätta press på fossilindustrin samt dess möjliggörare inom finanssektorn. 

Rapporten presenteras den 24 maj kl 13 online och på ett öppet seminarium på Pufendorfinstitutet i Lund. Report Launch: Petrochemicals and climate change: Powerful fossil fuel lock-ins and interventions for transformative change | Lunds universitet

Länk till rapporten t h: Petrochemicals and climate change: Powerful fossil fuel lock-ins and interventions for transformative change — Lund University

För mer information, kontakta Fredric Bauer, lektor Miljö- och energisystem, Lunds universitet, +46 46 222 98 71, fredric.bauer@miljo.lth.se

Continue Reading

Marknadsnyheter

Orsakar tidig exponering för YouTube känslomässiga och beteendemässiga problem hos barn?

Published

on

By

Studien i BMC Public Health undersöker hur tidig exponering för YouTube påverkar

känslomässig och beteendemässig utveckling hos barn i Sydkorea. Resultaten visar att barn

som börjar använda YouTube tidigt, särskilt under fyra års ålder, har ökad risk för

känslomässiga och beteendemässiga problem. Barn med högre självreglering använder

YouTube mindre. Studien betonar vikten av fortsatt forskning för att förstå dessa samband

bättre.

https://www.news-medical.net/n…

Continue Reading

Marknadsnyheter

Orsakar tidig exponering för YouTube känslomässiga och beteendemässiga problem hos barn?

Published

on

By

Studien i BMC Public Health undersöker hur tidig exponering för YouTube påverkar

känslomässig och beteendemässig utveckling hos barn i Sydkorea. Resultaten visar att barn

som börjar använda YouTube tidigt, särskilt under fyra års ålder, har ökad risk för

känslomässiga och beteendemässiga problem. Barn med högre självreglering använder

YouTube mindre. Studien betonar vikten av fortsatt forskning för att förstå dessa samband

bättre.

https://www.news-medical.net/n…

Continue Reading

Marknadsnyheter

Lantmännen och Arla i DI: ”Politiken saknar strategi för livsmedelsberedskap och grön omställning – sluta utreda och börja agera”

Published

on

By

Tillsammans med Arla signerar Lantmännen i dag en debattartikel. Cecilia Kocken, vd på Arla Sverige, och Per Arfvidsson, vice vd på Lantmännen, menar att det är glädjande att så många politiker gärna vill prata om livsmedelsberedskap och omställning. Men det räcker inte, enligt dem. Det måste hända saker också, och Cecilia och Per ger tre konkreta förslag. Utöver debattartikeln kommer Arla och Lantmännen även prata om livsmedelsberedskap och klimatomställning i Almedalen i ett gemensamt seminarium.

Debattartikeln publicerades i Dagens industri, 21 juni 2024. Den kan även läsas nedan.

Politiken saknar strategi för livsmedelsberedskap och grön omställning – sluta utreda och börja agera

Stärkt beredskap har varit en högaktuell fråga sedan Rysslands invasionskrig mot Ukraina. Stora och snabba insatser har gjorts för militära försvaret, men för det civila försvaret har det gått betydligt långsammare och inom livsmedelsberedskapen har det inte hänt något konkret alls. Svensk livsmedelsberedskap är lika bristfällig som den var för tjugo år sedan.

Då Sverige har ett handelsunderskott för livsmedel på omkring 70 miljarder kronor och saknar lager eller produktionskapacitet i livsmedelsindustrin, utöver den minimala som behövs kommersiellt, är detta anmärkningsvärt.

Jämför vi med en annan samhällskritisk verksamhet, det militära försvaret, så har dess anslag fördubblats sedan 2020. Det är fullt rimligt, men lika rimligt är att livsmedelsberedskapen följer samma investeringsvilja. Det är svårt att försvara landet hungrig.

Samtidigt står vi inför en grön omställning där jordbruket både ska minska sin klimatpåverkan och anpassa sig till allt mer extremväder. Den säkerhetspolitiska och klimatpolitiska utmaningen går att förena, men det kräver investeringar.

Nyligen gick remisstiden ut för utredningen ”Livsmedelsberedskap för en ny tid”. Det är en bra grund, men vår bestämda uppfattning är att det finns tillräckligt med rapporter som konstaterar att Sverige saknar livsmedelsberedskap – nu är det dags för konkreta åtgärder.

1. Sverige behöver bygga upp lager och inhemsk produktion av kritiska varor för att klara livsmedelsproduktion

Spannmål utgör en viktig grund i svensk matproduktion, kan lagras kostnadseffektivt och användas för många olika ändamål. För att inte störa marknaderna kommer det dock ta tid att successivt bygga upp lager och man når därför inte tillräckliga volymer förrän nästa decennium. Kravet på snabba åtgärder ökar därför dramatiskt.

Eftersom vi är helt beroende av importerad mineralgödsel, drivmedel och växtskyddsmedel är det nödvändigt att man bygger upp lager och möjliggör ökad svensk produktion. Sverige är ett av få länder i EU som inte har någon produktion av mineralgödsel, men det finns flera industriprojekt i startgroparna.

2. Sverige behöver öka sin livsmedelsproduktion

Om vi inte producerar tillräckligt mycket mat går det inte att bygga upp livsmedelsberedskap. Det är därför avgörande att lönsamheten och produktionen i lantbruket och livsmedelsförädlingen ökar. Det är nödvändigt att regering och riksdag tillför resurser samt att den uppdaterade livsmedelsstrategin blir offensiv och inriktad på tillväxt.

För 40 år sedan var svenska spannmålsarealen cirka 60 procent större och det fanns ungefär 120 procent fler mjölkkor samt dubbelt så många grisar. Det finns därför både potential och utrymme att öka den svenska livsmedelsproduktionen, inte minst för att öka exporten. Med rätt förutsättningar kan vår miljövänliga produktion öka, vilket gynnar klimatet, handelsbalansen, jobben och livsmedelsberedskapen. Handelsnetto noll för livsmedel är både möjligt och önskvärt.

3. Sverige behöver leda den gröna omställningen också i lantbruket

Svenskt lantbruk står inför två parallella utmaningar – öka produktionen och samtidigt klara den gröna omställningen med en klimatpolitik som skapar trygghet för jordbruket att växa samt uppmuntrar forskning och utveckling. Därtill är det inte rimligt att lantbruket ska kompensera för transporternas ökade utsläpp. För att möta båda dessa utmaningar och möjligheter krävs stora investeringar i lantbruksföretagen. Som representanter för Sveriges två största livsmedelsproducerande lantbrukskooperativ är vi beredda att leda detta arbete. Men det är inte rimligt att våra ägare – Sveriges bönder – ensamma ska finansiera det gröna totalförsvaret.

Vi kan bygga upp vår livsmedelsberedskap och samtidigt accelerera klimatomställningen i lantbruket. Men det krävs ambitiösa, kloka och långsiktiga beslut av sittande och kommande regeringar. Vill vi vara trygga måste vi stärka beredskapen inom livsmedel, precis som vi gör med militära försvaret. Det är bråttom nu.

Cecilia Kocken, vd, Arla Sverige
Per Arfvidsson, vice vd, Lantmännen

 

För mer information, kontakta gärna oss  

Lantmännens presstjänst   
Tel: 010 556 88 00  
E-post: 
press@lantmannen.com  

 

Om Lantmännen
Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel. Vi ägs av 18 000 svenska lantbrukare, har 12 000 anställda, har verksamheter i ett 20-tal länder och omsätter cirka 70 miljarder SEK på årsbasis. Med basen i spannmål förädlar vi åkermarkens resurser för ett livskraftigt lantbruk. Några av våra mest kända varumärken inom livsmedel är AXA, Kungsörnen, Scan, Korvbrödsbagarn, GoGreen, FINN CRISP och Bonjour. Vårt företag är grundat på kunskap och värderingar som har funnits i generationer hos våra ägare. Genom forskning, utveckling och verksamhet i hela värdekedjan tar vi tillsammans ansvar från jord till bord. Läs gärna mer på www.lantmannen.se

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.