Marknadsnyheter
Stöden säkerställer att det finns tillräckligt med inhemska livsmedel och utvecklar service på landsbygden
Jordbruks- och landsbygdsfinansieringen i Finland var sammanlagt ungefär 2 miljarder euro år 2019. Av den här summan utgörs cirka 42 procent av EU-finansiering. Livsmedelsverket har offentliggjort uppgifter om utbetalda EU-stöd 2019 i sin webbtjänst. Finansieringen till jordbruket och landsbygdsutvecklingen utgör två tredjedelar av den EU-finansiering som Finland får varje år.
Merparten av de två miljarderna utgjordes av jordbrukarstöd: 1,8 miljarder euro. Med jordbrukarstöden tryggas den inhemska livsmedelsproduktionen och det att maten inte tar slut i Finland ens i krissituationer. Finländarna äter i huvudsak inhemskt producerad mat: Enligt Naturresursinstitutets uppskattning är cirka 70 procent av den mat som äts i Finland inhemsk. Under de förhållanden som råder i Finland skulle det inte vara möjligt att producera inhemsk mat i nuvarande omfattning utan jordbrukarstöd. Det centrala syftet med EU:s jordbrukspolitik och jordbrukarstöden är att garantera att konsumenterna får livsmedel till rimliga priser.
Med stöden främjas en hållbar husdjursproduktion och odling som tar hänsyn till miljön. Av de finländska gårdarna får 85 procent miljöersättning där ett villkor är att gårdarna ska utföra planmässiga åtgärder för miljön och vattenskyddet. Av husdjursgårdarna får 55 procent ersättning för djurens välbefinnande för åtgärder som garanterar att produktionsdjurens förhållanden är bättre än vad som krävs i lagstiftningen.
Utöver jordbrukarstöd betalades i fjol finansiering för bland annat investeringar, jordbruksrådgivning och utbildning, utvecklingsprojekt samt utdelning av mjölk och frukt i skolor och daghem. Med finansiering för landsbygdsutveckling har man också byggt till exempel bredbandsuppkopplingar i områden där de inte byggs på marknadens villkor samt olika platser för närmotion och naturleder. Dessa tjänster gagnar inte bara lokala invånare utan också dom som vistas i fritidsstugor eller turistar i landsbygdskommunerna.
Investeringarna skapar arbetsplatser och verkningar för den regionala ekonomin
Landsbygds- och jordbruksstöden är viktiga för den regionala ekonomin och har stor inverkan på landskapens och kommunernas ekonomi. Mest jordbruks- och landsbygdsfinansiering (totalt 34 procent av finansieringen) betalades ut i landskapen Södra och Norra Österbotten samt Egentliga Finland. I de här landskapen finns också största delen av de finländska gårdarna.
Med utvecklingsstöd för landsbygden finansieras såväl gårdars som andra landsbygdsföretags investeringar. i fjol betalades sammanlagt cirka 149 miljoner euro sådan finansiering, varav cirka 70 procent var jordbruksinvesteringar och 30 procent investeringar i andra landsbygdsföretag. Denna finansiering har resulterat i investeringar i finländska företag för sammanlagt cirka 450 miljoner euro.
I synnerhet livsmedelsbranschen har investerat med hjälp av finansiering för landsbygdsutveckling: av företagsfinansieringen till landsbygden utgörs cirka en femtedel av investeringar som görs av små och medelstora företag inom livsmedelsbranschen. Matbranschen, dvs. livsmedelsindustrin tillsammans med jordbruket, handeln och förplägnadstjänsterna, har en stor sysselsättande effekt i Finland. Enligt Naturresursinstitutet har matbranschen störst betydelse för den regionala ekonomin i Södra Österbotten, Österbotten, Tavastland och Savolax.
Finansieringen för landsbygdsutveckling är ofta en viktig faktor som möjliggör eller försnabbar företagsinvesteringar. Med stöd från EU:s landsbygdsfond EJFLU har finska företag investerat till exempel i den allra nyaste tekniken eller utvidgat sin produktion. Enligt en utvärdering som utförts på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet åstadkommer företagen som fått finansiering nya arbetstillfällen också vid de företag i regionen som inte har fått finansiering. Företagen med sina anskaffningskedjor hämtar skatteintäkter till området. Av företagsfinansieringen riktas 60 procent till glesbygden och kärnlandsbygden.
Finansieringsbesluten fattas i regionerna
Finansieringsbesluten fattas i huvudsak i kommunerna och NTM-centralerna. Livsmedelsverket betalar stöden i enlighet med de beslut som kommunerna och NTM-centralerna fattar. Marknadsstöden, såsom skolmjölks- och skolfruktsstöd, beviljas av Livsmedelsverket.
Finansiering fick i fjol bland annat jordbrukare, projektaktörer, företag, kommuner, organisationer, samt handel och industri, rådgivningsorganisationer samt forsknings- och utvecklingsorganisationer. Finansieringens effekter sträcker sig till en större målgrupp än bara stödmottagaren. Som exempel kan nämnas att företagare och lokalbefolkningen är de slutliga nyttohavarna vid projekt som utvecklingsorganisationer genomför.
År 2019 betalades stöd till sammanlagt 58 002 mottagare. Av dem är cirka 90 procent gårdar.
Uppgifter om stöd som betalats år 2019:
Begäran om uppgifter:
Anvisningar om begäran om uppgifter
Kontakt och ytterligare information vid jord- och skogsbruksministeriet
(stödpolitik och stödens effekter)
Konsultativ tjänsteman Martti Patjas, 029 516 2474 (jordbrukarstöd)
Landsbygdsöverinspektör Marianne Selkäinaho, 029 516 2218 (projektfinansiering)
Ledande expert Juuso Kalliokoski, 029 516 24 70 (företagsfinansiering)
Konsultativ tjänsteman Pekka Sandholm, 040 733 6219 (marknadsstöd)
Ytterligare information vid Livsmedelsverket:
Kommunikationsexpert Riika Isola
040 714 5768
Kommunikationsexpert Pia-Maria Jokipii
040 167 9112
Marknadsnyheter
Regeringen föreslår lättnader i byggkraven för studentbostäder
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet är att öka möjligheterna till flexibilitet vid byggandet.
– På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att möjliggöra för fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.
Förslaget innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.
Det ska vara möjligt att göra undantag för högst 80 procent av studentbostäderna i ett byggprojekt. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Lagändringen ger större flexibilitet vid byggande av studentbostäder och skapar fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.
De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i sociala sammanhang. En studentbostad som omfattas av undantagen ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Regeringen breddar också definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning för att göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
Lagrådsremissen: Lättnader i byggkraven för studentbostäder – Regeringen.se
Presskontakt
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se
Marknadsnyheter
“Vi behöver tillsammans enas om vettiga avtal, som sätter standard för branschen”


Sveriges Radios Kulturnytt gör just nu en mycket välkommen granskning av villkoren i musikbranschen. Igår lyftes artisten Siw Malmkvists situation med ett avtal som inte förnyats på över 60 år. Hennes situation är tyvärr långt ifrån unik. Musikerförbundet har länge uppmärksammat att majorbolagen fortsätter att betala extremt låga royaltynivåer till artister vars kontrakt skrevs på 1960-talet – en tid då digital streaming inte existerade.
– Jag kan intyga att artisterna som talar ut i P1 är långt ifrån ensamma om sin situation och vi uppmanar deras artistkollegor att gå ut med sitt tydliga stöd till de som vågar bryta tystnaden om oskäliga ersättningar, säger Musikerförbundets ordförande Karin Inde.
Musiker och artister skapar det värde som skivbolagen tjänar pengar på, men ändå ser vi gång på gång hur bolagen behåller stora delar av intäkterna. Att en av Sveriges mest folkkära artister, med en karriär som sträcker sig över decennier, fortfarande har en oskälig royalty är ett tydligt bevis på branschens obalans.
– Tystnadskulturen kring prissättning är enbart bra för bolagen. Både artister och musiker skulle verkligen tjäna på att dela med sig till varandra om hur betalningar och dealar verkligen ser ut. Förstås i trygga, egna rum. Det är bara bolagen som tjänar på att vi inte pratar med varandra om pengar, säger Karin Inde.
Stort tack till de modiga artister som ser till att lyfta problematiken! För att vi ska få till en i grunden mer rättvis musikbransch behöver de stora parterna i sammanhanget – skivbolagen, musikerna och artisterna – göra som de flesta andra svenska branscher lyckas med:
– Vi behöver tillsammans enas om vettiga och balanserade avtal, som sätter standard för branschen. Musikerförbundet är redo att göra vår del i arbetet för bättre villkor i musikbranschen, frågan är om skivbolagen är redo, säger Karin Inde.
Karin Inde
Förbundsordförande
karin.inde@musikerforbundet.se
+46 (0)704447228
Musikerförbundet är fackförbundet för professionella musiker och artister. Vi arbetar för förbättrade upphovsrättsliga och arbetsrättsliga villkor och för att våra medlemmar ska få en rättvis del av de värden de skapar i samhället.
Marknadsnyheter
Bönor från egen kaffeskog, sump till jord – Viking Lines nya kaffe gör gott på många olika sätt


Viking Lines resenärer dricker varje år 8,5 miljoner koppar kaffe. Nu satsar rederiet på ett helt nytt kaffe som ger minskade klimatutsläpp och bättre levnadsvillkor för odlarna. Kaffet från Slow Forest odlas på rederiets egen odling i Laos utan kemiska gödningsmedel, handplockas och rostas därefter i Danmark.
Allt kaffe som serveras på Viking Lines fartyg är nu hållbart producerat Slow Forest-kaffe, odlat på rederiets 75 hektar stora odling på högplatåerna i Laos och rostat i Danmark. Kaffeplantorna odlas bland träd på återbeskogad mark, i stället för på traditionellt skövlade plantager. Viking Lines odling ligger i en kolsänka där målsättningen är att plantera 30 000 träd, vilket innebär nästan 400 träd per hektar. Kaffeskogen förbättrar också den lokala biologiska mångfalden i området.
Odlingen, bearbetningen och rostningen av kaffet hanteras av Slow Forest Coffee. För företaget är det viktigt att produktionskedjan är rättvis och transparent. Utöver miljöfördelarna erbjuder Slow Forest bättre lönevillkor och sjukersättning för byns odlare.
”Den traditionella kaffetillverkningens koldioxidavtryck är stort och merparten av intäkterna går till Europa i stället för produktionsländerna. Vi ville göra annorlunda. Våra kunder vill göra hållbara val, och nu kan de njuta av sitt kaffe med bättre samvete än någonsin tidigare,” berättar Viking Lines restaurangchef Janne Lindholm.
Bönorna till Slow Forest-kaffet får sakta mogna i skuggan av träden, utan kemiska gödningsmedel. De plockas också för hand, vilket avsevärt förbättrar kaffets kvalitet och smak. Viking Lines nya kaffe består till 100 procent av Arabica-bönor, med en balanserad syrlighet samt smak av nötter och choklad. Rostningsprofilen har skapats av den världsberömda danska rostningsmästaren Michael de Renouard.
”Vi valde en mörkrost till fartygets kaffe, vilket passar både finländarnas och svenskarnas nuvarande smakpreferenser gällande rostning. Finländarnas smak gällande kaffe har under de senaste åren utvecklats mot en mörkare rostning. Innan vi gjorde vårt slutgiltiga val testades det nya kaffet i Viking Cinderellas bufférestaurang och personalmässen – och båda testgrupperna gav toppbetyg. Då 8,5 miljoner koppar kaffe bryggs varje år kan inget lämnas åt slumpen!” säger Janne Lindholm.
Viking Lines hållbarhetsmål stannar inte vid produktionskedjan. Kaffesump från fartygen återvinns nämligen som råmaterial för trädgårdsjord. Detta minskar avsevärt användningen av jungfrulig torv vid tillverkningen av mylla.
”Vi har som mål att allt som tagits ombord på fartygen som är möjligt att återvinna ska återanvändas eller återvinnas. Det gäller inte bara kaffet utan även matavfall och till exempel textilier som tas ur bruk. Ett bra exempel på vårt livscykeltänkande är att frityrolja från fartygets restauranger blir till biobränsle för den finska sjöfartsindustrin,” säger Viking Lines hållbarhetschef Dani Lindberg.
Slow Forest Coffee – 5 fakta:
- Slow Forest Coffee är ett kaffeföretag som verkar i Laos, Vietnam och Indonesien i samarbete med över 500 lokala kaffeodlare.
- Företaget grundades år 2019 av Pinja Puustjärvi, driven av en vilja att skydda skogarna i Laos och stötta lokala odlare. Puustjärvi bodde som barn i Laos på grund av sin fars arbete.
- Kaffet odlas i restaurerade kaffeskogar, som binder stora mängder kol och ökar den biologiska mångfalden.
- Det är viktigt för företaget att produktionskedjan är ansvarsfull och transparent, samt att verksamheten gynnar både miljön och de lokala samhällena.
- Slow Forest Coffee betalar odlarna bättre ersättning än genomsnittet i Laos och erbjuder förmåner som underlättar deras liv: förskottsbetalningar, utbildning och möjligheten att låna pengar från en krisfond.
Mera infomation om Slow Forest Coffee här
Tilläggsinformation:
Janne Lindholm, restaurangchef
janne.lindholm@vikingline.com, tel. +358 400 744 806
Dani Lindberg, hållbarhetschef
dani.lindberg@vikingline.com, tel. +358 18 27 000
Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör
johanna.boijer@vikingline.com, tel. +358 18 270 00
Christa Grönlund, informationschef
christa.gronlund@vikingline.com, tel. +358 9 123 51
-
Analys från DailyFX10 år ago
EUR/USD Flirts with Monthly Close Under 30 Year Trendline
-
Marknadsnyheter5 år ago
BrainCool AB (publ): erhåller bidrag (grant) om 0,9 MSEK från Vinnova för bolagets projekt inom behandling av covid-19 patienter med hög feber
-
Marknadsnyheter2 år ago
Upptäck de bästa verktygen för att analysera Bitcoin!
-
Analys från DailyFX12 år ago
Japanese Yen Breakout or Fakeout? ZAR/JPY May Provide the Answer
-
Marknadsnyheter2 år ago
Därför föredrar svenska spelare att spela via mobiltelefonen
-
Analys från DailyFX12 år ago
Price & Time: Key Levels to Watch in the Aftermath of NFP
-
Analys från DailyFX8 år ago
Gold Prices Falter at Resistance: Is the Bullish Run Finished?
-
Nyheter7 år ago
Teknisk analys med Martin Hallström och Nils Brobacke