För att vända utvecklingen i svensk skola med sjunkande kunskapsresultat stärker regeringen flera statsbidrag och gör bland annat satsningar på kunskapsbidraget, kvalitetshöjande åtgärder i förskolan, personalförstärkningar, akutskolor och läromedel. Dessutom aviseras en tioårig grundskola från hösten 2028.

Mer information om alla satsningar finns på Regeringens webbplats.

En stärkt kunskapsskola i hela landet

– Skolan ska tillbaka till grunderna. Regeringen driver nu igenom omfattande reformer för att återuppbygga kunskapsskolan. Att grundskolan blir tioårig innebär ett stärkt fokus på tidig läs- och skrivinlärning samt matematik. Detta bör leda till att elever får bättre möjlighet att utveckla grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna och nå målen i skolan, säger utbildningsminister Johan Pehrson.

Regeringen avser att göra grundskolan tioårig från och med hösten 2028. En tioårig grundskola innebär att förskoleklassen upphör som skolform och ersätts av en ny första årskurs i grundskolan, och årskurs 10 blir den avslutande årskursen. Det ger eleverna en mer strukturerad undervisning från skolstarten med ett stärkt fokus på läs- och skrivinlärning samt matematik. Regeringen beräknar medel till kommunerna för ökade kostnader med cirka 194 miljoner kronor 2028 och cirka 389 miljoner kronor från och med 2029.

Dessutom förstärks flera statsbidrag för att skapa en utbildning med hög kvalitet i hela landet. Det är en av flera satsningar som regeringen gör för att vända utvecklingen med fallande resultat och för att stötta skolorna i en svår ekonomisk situation. Regeringen förstärker kunskapsbidraget, som riktar sig till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet, med 700 miljoner kronor och statsbidraget för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan med 900 miljoner kronor för 2025. Pengarna kan till exempel användas till personalförstärkningar och till att minska barngruppernas storlek.

Stärkt trygghet och studiero

Att skolan är trygg och lugn är avgörande för att eleverna ska må bra och lyckas i skolan. Regeringen slår nu ihop flera statsbidrag för personalförstärkningar i skolan och förstärker det samlade statsbidraget med 850 miljoner kronor. Syftet är att ge skolor bättre förutsättningar att upprätthålla trygghet och studiero samt säkerställa tidiga stödinsatser.  Medlen kan till exempel användas för läraravlastande personal som genom sin kompetens bland annat kan bidra till stärkt trygghet och studiero, speciallärare och personalförstärkning inom elevhälsan. Exempelvis motsvarar 850 miljoner kronor 1 900 speciallärare om statsbidraget ersätter huvudmän med hälften av kostnaden.

Dessutom fördubblar regeringen satsningen på akutskolor. De fyller en viktig funktion för att hantera ordningsproblem och värna trygghet och studiero. Genom att tillfälligt omplacera en elev i en akutskola kan den akuta situationen hanteras samtidigt som det utreds vilka långsiktiga lösningar som behöver genomföras.

– Alla elever ska känna sig trygga i skolan och få möjlighet att fokusera på att lära sig saker på lektionerna. Vi vidtar nu flera insatser för att förbättra ordningen i klassrummet och skolan, säger Patrick Reslow, skolpolitisk talesperson, Sverigedemokraterna.

Satsningar för ökad lästid och minskad skärmtid

Svensk skola behöver fokusera mer på läs- och skrivinlärning, och det görs bäst med riktiga böcker. Regeringen förstärker nu satsningen på läroböcker och lärarhandledningar, i syfte att sträva mot principen om en lärobok per elev och ämne. Statsbidraget förstärks med 200 miljoner kronor till totalt 755 miljoner kronor 2025. Förstärkningen innebär ytterligare ungefär 500 000 nya läroböcker till landets elever. Skolverkets uppdrag om val och användning av lärverktyg i undervisningen förlängs, ett uppdrag som bland annat handlar om att fokus i de yngre åldrarna bör ligga på fysiska böcker och inte digitala lärverktyg. Vidare kompletteras Skolverkets och Kulturrådets uppdrag att ta fram läslistor med en ny del om hur arbetet med böckerna kan bedrivas och hur böckerna på läslistorna ska finnas att tillgå.

– Sveriges elever behöver få fler läroböcker. De bästa förutsättningarna för att utveckla grundläggande färdigheter som att läsa och skriva ges enligt forskningen i analoga miljöer med analoga verktyg, som till exempel böcker, papper och pennor. Nu fortsätter vi arbetet mot principen om en lärobok per elev och ämne, säger kulturminister Parisa Liljestrand.

Ökade satsningar på relevant fortbildning

Den senaste PISA-undersökningen visar på det största kunskapstappet sedan första mätningen år 2000, med kraftigt försämrade kunskaper i både matematik och läsförståelse. För att vända utvecklingen behövs utökade satsningar på relevant fortbildning för lärare och förskollärare. Detta kan också bidra till att höja yrkets status och attraktivitet för att fler ska vilja söka sig till och stanna kvar i yrket.

Regeringen ger lärare och förskollärare ökade möjligheter till behörighetsgivande fortbildning. Regeringen beräknar att 200 miljoner kronor ska avsättas till statsbidraget från och med 2026. Med förstärkningen uppgår nivån på medel för fortbildning av lärare och förskollärare till sammanlagt 678,5 miljoner kronor årligen. För 2025 uppgår nivån till 813,5 miljoner kronor. Dessutom föreslår regeringen en ny satsning på fortbildning om barns och elevers språk-, läs-, skrivutveckling och matematiska färdigheter för lärare och förskollärare. Lärare och förskollärare behöver ha tillgång till olika metoder som har ett tydligt vetenskapligt stöd och dokumenterat pedagogiskt mervärde. Innehållet ska bland annat ge kunskaper om undervisningsmetoder för barns och elevers grundläggande språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling samt metoder för att undervisa barn och elever med annat modersmål än svenska. Fullt utbyggd innebär insatsen att Skolverket kan erbjuda 500 studenter att studera ett år på heltid.

Det nationella professionsprogrammet ska skapa en nationell struktur för kompetensutveckling som ska säkerställa ett strukturerat utbud av kompetensutveckling av hög kvalitet under rektorers, lärares och förskollärares hela yrkesliv. Det nationella professionsprogrammet är en omfattande och långsiktig insats som ska bidra med ett strukturerat utbud av kompetensutveckling av hög kvalitet och ett nationellt meriteringssystem. Skolverket föreslås nu få ytterligare 14 miljoner kronor 2025 för att införa detta.

– Förskollärare och lärare behöver bättre förutsättningar för att utföra sitt arbete, bland annat genom att ges möjlighet till relevant fortbildning. Förskollärares och lärares kompetens är avgörande för att alla barn och elever ska få grundläggande färdigheter, säger Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson, Kristdemokraterna.

Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Kontakt

Alexandra Örenmark, pressekreterare hos Johan Pehrson, 076-117 29 48, alexandra.orenmark@regeringskansliet.se

Sara E. Persson, pressekreterare hos Parisa Liljestrand, 076-112 78 19, sara.e.persson@regeringskansliet.se

Arvid Janson, presskontakt, Kristdemokraterna, 072-220 67 26

Mario Shevchenko, presskontakt, Sverigedemokraterna, 073-745 51 04