ti, jan 21, 2020 07:32 CET

Varannan svensk anser att de globala plattformsbolagens datainsamling av vad vi gör online utgör ett större hot mot den personliga integriteten än samhällets behov av datainsamling. Det visar resultatet av en landsomfattande undersökning.

– Redan med boken 1984 förutspåddes och problematiserades samhällets övervakning av individen och kollektivet. Men när vi i nu i dag lever med insamling av vår personliga data, då är det storföretagens övervakning som oroar oss mest, säger forskaren Markus Lahtinen, universitetsadjunkt i informatik på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Frågan om vilka intressen och motiv som ligger bakom datainsamlingen om våra vardagsbeteenden har varit föremål för intensiv medial debatt de senaste åren. Cambridge Analytica-skandalen som involverade Facebook gjorde många uppmärksamma på den vidareförsäljning av konsumentdata som sker bakom de digitala kulisserna.

I andra sammanhang har frågan om samhällets (till exempel statens och andra myndigheters) datainsamling varit av intresse, men även frågan om hur privatpersoner dokumenterar varandra, till exempel genom smygfotografering och dolda ljudupptagningar. Säkerhetsforskargruppen Lusax på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet ville veta hur allmänheten rangordnar dessa olika typfall – något som inte tidigare gjorts i Sverige.

Endast en av tio oroar sig för samhällets datainsamling
I början av december beställde därför forskarna en landsomfattande undersökning från opinionsinstitutet SIFO. I undersökningen tillfrågades ett för landet representativt urval på tusen personer om deras syn på kamerabevakning och integritet.

Av de tusen deltagarna som intervjuades i undersökningen svarade 55 procent att det är företagens datainsamling som oroar mest. En femtedel (20 procent) oroade sig mest för att andra privatpersoner samlar in data om andra privatpersoner. En på tio (11 procent) var mest oroliga över samhällets datafångst. Resterande 15 procent svarade att de inte visste.

– Det är tydligt att allmänheten påverkats negativt av nyheterna om hur konsumentdata används i kommersiella syften. Här finns det såklart risker som behöver hanteras, inte minst bör GDPR förstås utifrån ett konsument- och integritetsperspektiv. Men jag tycker att vi inte får glömma bort att den kommersiellt drivna datainsamlingen även möjliggör positiv individualisering. Med andra ord: Det är en bra idé att försöka se på datainsamlingen som en metod att få relevant reklam i din brevlåda – missriktad reklam i brevlådan är ju ofta irriterande, säger Markus Lahtinen.

Undersökningen visar alltså att scenariot med ”storebror” som övervakar oroar allra minst. Markus Lahtinen ser resultatet som ett klargörande utifrån perspektivet kamerabevakning.

– Samhället som huvudman för datainsamling oroar i låg utsträckning, säger han.

Resultatet ligger i linje med hur den amerikanska allmänheten ser på samma frågeställning. Högst ansedda opinionsinstitutet Pew har under hösten 2019 publicerat studier som visar att amerikaner är mer misstänksamma mot företags datainsamling än samhällets, till exempel brottsbekämpande myndigheters datainsamling.

Från 1984:s storebror till dagens storföretag
Markus Lahtinen ger exempel på några tänkare som har kommit att bli starkt förknippade med de olika perspektiven på datainsamling. Sociologen Soshana Zuboff är förmodligen den samtidstänkare som tydligast problematiserat företags datainsamling av våra konsumentbeteenden, framför allt i hennes bok Surveillance Capitalism från 2018.

En kanske mer känd övervakningsföreställning är den som kopplas ihop med George Orwells skönlitterära roman 1984 – skriven i slutet av 1940-talet om en dystopisk framtid där idén om ”Storebror ser dig” har sitt ursprung. I den framställningen är det framför allt samhällets eller statens övervakning av allmänheten som skärskådas.

­– Det är viktigt att hålla isär perspektiven när det handlar om övervakning och datainsamling. Pratar vi om företag som samlar in data? Eller staten? Under de år jag engagerat mig i frågan om kamerabevakning har det varit tydligt att dessa perspektiv ofta blandats ihop. Jag tror det har funnits en iver och angelägenhet att diskutera personlig integritet i mer allmänna ordalag, säger Markus Lahtinen.

Datablad för nedladdning finns tillgängligt på lusax.ehl.lu.se

Direkt till databladet

Se även en tidigare nyhet från samma undersökning: Allmänheten positiv till kamerabevakning – även på vårdinrättningar och i bostadsområden

Kontakt

Markus Lahtinen
Universitetsadjunkt i informatik på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Telefon: 046-222 91 59
E-post: markus.lahtinen@ics.lu.se

Obs! Ej tillgänglig klockan 10–12 den 21 januari.

Läs mer om Markus Lahtinens forskning

Louise Larsson, pressansvarig, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. 046-222 08 44, louise.larsson@ehl.lu.se

Lunds universitet rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 40 000 studenter och 7 600 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Prenumera gärna på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av universitetets 5000 forskare kommenterar aktuella samhällshändelser samt belyser viktiga, och ibland bortglömda, frågor.

Lunds universitet erbjuder möjlighet till livesändning/inspelning av video via LiveU. För bokning och mer info kontakta Johan Nyman, +46 70 695 48 53, johan.nyman@kommunikation.lu.se