Marknadsnyheter
Storsatsning på nytt tvärvetenskapligt centrum för hållbar näringslivsutveckling i Lund
Ekonomihögskolan, LTH och Sparbanken Skåne grundar ett gemensamt centrum för hållbar näringslivsutveckling vid Lunds universitet. Satsningen omfattar över 50 miljoner kronor och redan till hösten ska centrumbildningen välkomna nya doktorander i olika forskningssamarbeten. I fokus står omställningen till ett mer hållbart samhälle – med bibehållen bärkraftig ekonomi – genom samverkan och kunskap.
– Det finns ett stort engagemang och intresse bland företag för arbete med hållbar utveckling, men också en stor ödmjukhet inför att man har mycket kvar att göra. Nu får vi möjlighet att arbeta tillsammans – näringslivet, det finansiella systemet och akademin, säger Susanne Arvidsson, som är docent i redovisning och finans vid Ekonomihögskolan och blivande föreståndare för Sparbanken Skånes centrum för hållbar näringslivsutveckling.
Syftet med centrumbildningen är att stödja utvecklingen mot hållbara affärer och bidra till ett välstånd i samhället som vilar på en långsiktig grund. Genom forskning och utbildning i internationell framkant ska framgångsrik omställning för svenska företag skapas, parallellt med ökad konkurrenskraft. Allt i nära samarbete mellan akademin och privata och offentliga aktörer.
– Vi menar att vägen ut ur samhällets sårbarhet går genom kunskap och samverkan. Vi behöver veta mer om hur företagen och finansmarknadens aktörer kan väga in hållbarhet i sina beslut. Förhoppningen är att med Sparbanken Skånes centrum för hållbar näringslivsutveckling kunna bjuda in många olika medskapare i arbetet med att bygga ett hållbart Sverige, säger Mats Benner, professor i forskningspolitik och rektor för Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
I en debattartikel i Sydsvenskan 29/5 för Mats Benner tillsammans med Annika Olsson, rektor vid LTH, och Rasmus Roos, VD på Sparbanken Skåne, fram hållningen att omställning behöver vara förenlig med en bärkraftig ekonomi för att lyckas.
– Hållbar omställning betyder ofta att företagen måste ändra sina affärsmodeller och vara mer cirkulära i sin materialanvändning. De måste klara av att orientera sig i ett landskap med stora teknikskiften och samhällsutmaningar, och kontinuerligt minimera risker och maximera möjligheter, säger Annika Olsson, professor i förpackningslogistik och rektor för LTH, Lunds Tekniska Högskola.
Ansatsen för centrumbildningen är bred, tvärvetenskaplig och lösningsinriktad. Verksamheten ska drivas i nära samarbete med näringslivet, bland annat genom forskning, seminarier och vidareutbildningar för livslångt lärande.
– Företagens omställning till nollutsläpp och ökad hållbarhet är beroende av lösningar tvärs över forskningsämnen och fakulteter. Det måste ske i samverkan med omgivande samhälle, infrastrukturer, normer och politik – därför är denna centrumbildning så viktig, säger Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid LTH och en av forskarna vid det blivande centrumet.
Inom ramen för Sparbanken Skånes centrum för hållbar näringslivsutveckling kommer ett nytt masterprogram i hållbart företagande att utvecklas. Förhoppningen är att ytterligare rusta studenter med hos näringslivet efterfrågade kunskaper om hållbara affärer och problemlösning där processer, system och material optimeras.
– Vår övertygelse är att framtiden ställer nya krav på hur näringsliv och universitet samarbetar. Hållbara modeller och arbetsformer behöver kunna spridas mellan företag och branscher, och då kan universitet fungera som en neutral mötesplats för olika intressen. Just banker och finansiella aktörer har en central roll i den ekonomiska vardagen för både människor och företag. Hur dessa institut värderar risker och investeringar spelar en viktig roll i omställningen, säger Rasmus Roos, VD för Sparbanken Skåne.
Läs mer om Sparbanken Skånes centrum för hållbar näringslivsutveckling
För mer information
Susanne Arvidsson, docent i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, samt föreståndare för Sparbanken Skånes centrum för hållbar näringslivsutveckling, 070-306 36 97
Mats Benner, rektor Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, 072-543 49 39
Annika Olsson, rektor LTH, Lunds Tekniska Högskola, 046-222 97 34
Rasmus Roos, VD Sparbanken Skåne, 046-16 23 11
Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid LTH, 046-222 46 83
Om Sparbanken Skånes centrum för hållbar näringslivsutveckling
Centrumets mål är att i samverkan med näringsliv och offentliga aktörer bygga tvärvetenskaplig och utmaningscentrerad kunskap för en hållbar omställning av näringsliv, industri och förvaltning. Kunskapen ska komma näringslivets och politikens beslutsfattare till godo, men även integreras i utbildningen vid Lunds universitet.
Centrumet inrättas vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet med LTH som samarbetspartner. Till centrumet knyts en referensgrupp, som knyter samman centrumforskarnas nätverk inom olika näringsbranscher – finans, teknologibaserade företag, processindustri och tillverkningsindustri samt offentliga organ.
Sparbanken Skåne bidrar genom sin ägarstiftelse Sparbanksstiftelsen Finn med 25 miljoner kronor – 5 miljoner kronor per år, för 2022–2027. Universitetets medfinansiering uppgår till närmare 6 miljoner kronor per år för centrum- och projektledning. Flera unga forskare (doktorander och postdocs) kommer att anställas. Totalt ger detta över 50 miljoner kronor till forskning, samverkan och utbildning med fokus på hållbar näringslivsutveckling.
Centrumets ambition är att bidra till en hållbar omställning av näringsliv och samhällsliv. Två särskilt viktiga delar ligger i att utbilda framtidens och samtidens ledare kring hållbarhetens villkor samt att samverka med företag och organisationer i realtid.
Ekonomihögskolan och LTH kommer att ge studenter möjligheter till ett så kallat honors track i utbildningen, med en fördjupning inom hållbarhetsfrågor. Därutöver kommer ett gemensamt masterprogram kring hållbart företagande att utvecklas. Ett bidrag till olika branschers lärande blir också vidare- och uppdragsutbildningar, liksom seminarier och workshops för företag och organisationer.
Om hållbarhet och svensk ekonomi
Hållbarhetsfrågan är central för svensk konkurrenskraft: dels för att leva upp till allt hårdare krav och förväntningar från lagstiftare, beslutsfattare och inte minst marknaden – dels för att det ger möjligheter till teknikutveckling, innovation och entreprenörskap.
De ökande kraven på hållbarhet och redovisning av hållbarhetsmått kommer även från konsumenter och investerare. Det leder till initiativ som berör både industrin och finansmarknaderna. Nya affärsmöjligheter och värdekedjor utvecklas i samspel med politik som formar nya marknader; samtidigt begränsas utrymmet för ohållbara verksamheter.
Parisavtalet och Agenda 2030 har satt övergripande ramar för den ekonomiska utvecklingen framåt, och dessa har befästs bland annat i EU:s Green Deal, Fit for 55-paketet och Circular Economy Action Plan. Digitaliseringen möjliggör resurseffektivisering och nya affärsmodeller. Landskapet för företagande är också under snabb förändring. Tre aktuella exempel på detta är skiftet till växtbaserade proteiner, grönt vätgasbaserat stål och alternativ till fossilbaserad plast.
Om Sparbanken Skåne
Sparbanken Skåne är en regional sparbank för människorna, näringslivet och det lokala samhället. En bank med hög tillgänglighet, smarta tjänster och grundläggande sparbanksvärderingar där besluten fattas nära kunden. Huvudägare är tre skånska sparbanksstiftelser. I samarbete med stiftelserna kan delar av överskottet från bankrörelsen investeras i samhällsutvecklande insatser.
Om Sparbanksstiftelsen Finn
Sparbanksstiftelsen Finn är delägare i Sparbankens Skåne med en ägarandel på 26 procent. Stiftelsens syfte är att slå vakt om sparbanksrörelsens grundläggande idéer och främja sparsamhet. Det är genom avkastningen på stiftelsens förmögenhet, vilken byggts upp sedan Sparbanken i Lund grundades 1833, som stiftelsen kan stödja olika projekt som skapar värden för människor som lever och verkar i regionen.
Taggar:
Marknadsnyheter
Investerarens guide till säljtratten: Varför intäkter är en laggande indikator
Som investerare eller trader är du van vid att leta efter mönster och indikatorer som kan förutsäga framtida prisrörelser. Inom teknisk analys (TA) skiljer vi noga på ledande indikatorer (som ger signaler innan en trend vänder) och laggande indikatorer (som bekräftar en rörelse som redan skett). Samma obarmhärtiga logik gäller när vi analyserar fundamentan och tillväxtpotentialen i B2B-bolag.
När kvartalsrapporten släpps stirrar marknaden sig ofta blind på omsättningstillväxt och sista raden. Men sanningen är att dagens intäkter är den ultimata laggande indikatorn. Den omsättning ett B2B-bolag redovisar idag är resultatet av sälj- och marknadsaktiviteter som genomfördes för sex, nio eller tolv månader sedan. Att köpa en aktie enbart baserat på historisk omsättning är som att handla ett index baserat enbart på ett glidande medelvärde – du agerar på gammal information.
För att verkligen förstå ett bolags framtida kassaflöden och fundamentala styrka måste du titta på toppen av deras säljtratt. Det är där de ledande indikatorerna finns.
Säljpipelinen som ledande indikator
Ett bolags säljpipeline (det samlade värdet av alla pågående affärsmöjligheter) är i teorin den bästa ledande indikatorn för framtida intäkter. Om pipelinen växer idag, bör intäkterna växa imorgon. Men precis som i teknisk analys är inte alla signaler tillförlitliga. Marknaden är full av ”falska utbrott” och ”bull traps”.
Många bolag pumpar upp sin pipeline med orealistiska affärsmöjligheter för att lugna styrelsen eller marknaden. Säljarna lägger in företag som visat ett vagt intresse, men som saknar budget eller mandat att fatta beslut. Detta skapar en illusion av framtida tillväxt.
När ledningen styr bolaget efter denna uppblåsta pipeline – man kanske anställer mer leveranspersonal eller drar på sig fasta kostnader i tron att intäkterna är på väg – och affärerna sedan inte materialiseras, slår det skoningslöst mot marginalerna nästa kvartal. En ostrukturerad pipeline är lika farlig som felkalibrerad algoritm; ”Garbage in, garbage out”.
Att skapa en sann signal
Hur bygger ett företag en pipeline som faktiskt utgör en sann signal för framtida intäkter? Svaret ligger i hur inflödet av nya affärsmöjligheter hanteras och filtreras i det allra första ledet.
För att eliminera bruset måste bolag etablera rigorösa processer i toppen av tratten. Detta innebär att sluta mäta fåfänga mätetal som ”antal samtal” och istället fokusera på konverteringskraft och relevans. Genom att integrera professionell och kvalificerad mötesbokning säkerställer företaget att endast de prospekt som har ett faktiskt affärsbehov, rätt beslutsfattare och finansiella muskler tillåts komma in i säljpipelinen.
När denna filtrering sköts med strategisk precision, förvandlas pipelinen från en lista med förhoppningar till en matematisk sannolikhetskalkyl. Det är detta som skiljer bolag med hög volatilitet i sina intäkter från bolag med en förutsägbar, maskinell tillväxt.
Värderingsmultipeln och förutsägbarhet
Varför är detta kritiskt ur ett investerarperspektiv? Finansmarknaden, oavsett om det handlar om börsen, Private Equity eller riskkapital, avskyr osäkerhet och älskar förutsägbarhet.
Ett bolag vars intäkter bygger på en handfull ”stjärnsäljares” ostrukturerade nätverkande bär på en enorm operativ risk. Deras intäkter kommer att vara volatila. Å andra sidan, ett bolag som har byggt en kommersiell arkitektur där de exakt vet hur stor bearbetningsinsats som krävs för att generera en viss intäkt i framtiden, premieras alltid.
Dessa bolag handlas till högre multiplar (P/E eller EV/EBITDA) just för att deras kassaflöden har en lägre riskpremie. Som investerare eller analytiker bör du därför alltid ställa dig frågan: Hur ser maskineriet ut innan affären ens blir en siffra i kvartalsrapporten? Det är där du hittar bolagets sanna momentum.
Marknadsnyheter
Slutet för 10-årsavtalen: Flexibla kontor som företagets krisberedskap
Under det senaste decenniets dopade ekonomi, drivet av nollräntor och billigt kapital, byggde många företag upp enorma fasta kostnader. Det var en era präglad av hybris där bolag glatt signerade 5- eller 10-åriga kommersiella hyreskontrakt för prestigefyllda kontorslandskap, i tron att tillväxten var linjär och evig. Sedan kom räntechocken, inflationen och den geopolitiska oron.
När vi idag diskuterar krisberedskap och resiliens inom näringslivet (”business prepping”) handlar det inte bara om att bygga en likviditetsbuffert för sämre tider. Det handlar om att systematiskt eliminera fasta kostnader och skapa maximal operativ agilitet. I det perspektivet har det traditionella kontorsavtalet förvandlats från en trygghet till en massiv finansiell risk – en regelrätt ”Single Point of Failure” (SPOF) i företagets balansräkning.
Den statiska hyreskostnaden som en SPOF
Det traditionella kommersiella fastighetsmaskineriet bygger på att överföra risk från fastighetsägaren till hyresgästen. Företag låser in sig i långa, oflexibla avtal som indexuppräknas årligen. Om marknaden viker och bolaget måste minska sin personalstyrka med trettio procent, sitter de fortfarande fast med samma enorma overheadkostnad för ekar tomma kvadratmeter.
I en stagnerande eller volatil makroekonomi är kostnadselasticitet – förmågan att omedelbart kunna skala upp eller ner sina utgifter i takt med intäkterna – skillnaden mellan överlevnad och konkurs. Att binda upp framtida kassaflöden i ett decennium för att förvara skrivbord är helt enkelt inte rationell riskhantering längre.
Affärsmässig prepping och ”Space-as-a-Service”
Detta är den fundamentala drivkraften bakom skiftet från traditionella kontor till flexibla kontorshotell och coworking-hubbar (”Space-as-a-Service”). För ett framåtblickande företag är detta ett led i sin strategiska krisberedskap.
Genom att sitta på ett modernt kontorshotell köper bolaget sig friheten att vara agil. Växer företaget snabbt kan man addera fler rum över en natt. Slår en recession till och personalstyrkan måste bantas, kan företaget minska sin kontorsyta med en månads varsel. Kostnaden rör sig därmed i perfekt symbios med företagets aktuella behov och ekonomiska bärkraft, istället för att vara en stel kvarnsten runt halsen.
Delningsekonomi för minimerad overhead
Den andra aspekten av denna riskminimering handlar om resursutnyttjande. En stor del av den dyra kvadratmeterytan i traditionella kontor består av receptioner, lounger, kök och stora styrelserum – ytor som står ekande tomma uppåt 80 procent av arbetsveckan, men som företaget likväl betalar fullt pris för varje månad.
På ett kontorshotell delas denna infrastruktur. Företaget betalar enbart för sin kärnyta. När ledningsgruppen väl behöver stänga in sig för kvartalsplanering, eller när det är dags att samla kunder och partners, betalar man inte för ett ständigt tomt representationsrum. Istället nyttjar man delad infrastruktur och bokar en konferens i Malmö exakt de dagar behoven uppstår. Kostnaden blir en tillfällig, rörlig utgift i stället för en permanent, fast overhead.
Flexibilitet är den nya tryggheten
Illusionen av att ett eget, stort och fast kontor är ett tecken på stabilitet är borta. I dagens makroekonomiska klimat är stabilitet synonymt med flexibilitet.
Företag som strategiskt undviker långa inlåsningseffekter skyddar sina marginaler, säkrar sitt kassaflöde och behåller manöverutrymmet oavsett vad som händer med räntan, inflationen eller konjunkturen. Att flytta verksamheten till en flexibel hubb är inte bara en kontorsfråga – det är modern, ekonomisk krishantering.
Marknadsnyheter
Nordtech gör en IPO på Stockholmsbörsen
Nordtech har pratat om en IPO redan för några år sedan och på senare tid har mjukvarubolag tagit stryk på grund av rädslan för AI. Men Nordtech låter sig inte avskräckas utan tror på det man gör. Tre miljarder kronor kommer företaget att vara värt, dvs det är vad post money-värderingen kommer att vara efter IPO-erbjudandet.
Erbjudande backas upp av flera välkända namn så vi kan räkna med att den här börsnoteringen kommer att gå i mål på ett helt galant sätt.
I skrivande stund har ännu ingen analytiker kommit ut med en rekommendation så det ska bli intressant att se vad de säger, även om det känns som att det kommer att vara tecknarekommendationer.
Här är ankarinvesterarna:
- Tredje AP-fonden
- SEB Asset Management
- Swedbank Robur
- Protean (fondbolaget)
- Kramerica Industries (Caspar Callerström)
-
Analys från DailyFX11 år ago
EUR/USD Flirts with Monthly Close Under 30 Year Trendline
-
Marknadsnyheter6 år ago
BrainCool AB (publ): erhåller bidrag (grant) om 0,9 MSEK från Vinnova för bolagets projekt inom behandling av covid-19 patienter med hög feber
-
Marknadsnyheter3 år agoUpptäck de bästa verktygen för att analysera Bitcoin!
-
Analys från DailyFX13 år ago
Japanese Yen Breakout or Fakeout? ZAR/JPY May Provide the Answer
-
Marknadsnyheter3 år agoDärför föredrar svenska spelare att spela via mobiltelefonen
-
Analys från DailyFX13 år ago
Price & Time: Key Levels to Watch in the Aftermath of NFP
-
Analys från DailyFX9 år ago
Gold Prices Falter at Resistance: Is the Bullish Run Finished?
-
Nyheter8 år agoTeknisk analys med Martin Hallström och Nils Brobacke
