ti, apr 24, 2018 07:00 CET

Det är svårt för granskningen av HVB-hem, vård- och behandlingshem för unga, att komma åt hur relationerna fungerar på hemmen, och andra centrala värden. Detta gör att man kan ifrågasätta om kontroll verkligen leder till högre kvalitet i vården. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet.

–  Att granska olika välfärdstjänster är någonting som ökar och som samhället satsar stora pengar på. Granskningen ses som en garant för att allting går rätt till, och just när det gäller barn som samhället tagit hand om, ibland med tvång, ses detta som väldigt angeläget. Därför behöver vi forskare titta på hur de här granskningarna verkligen fungerar, säger David Pålsson, doktor i socialt arbete på Stockholms universitet.

Det finns över 1000 HVB-hem i Sverige, som är professionella boenden med anställd personal där ungdomar med behov av särskilt stöd kan bo. Många av dem är privata och vissa är inriktade på att behandla olika psykosociala problem, andra på ensamkommande flyktingbarn. Sedan debatten om de barn som vanvårdades på barnhem under 1900-talet tog fart har kraven på kontroll av hemmen skärpts, och år 2013 bildades IVO, inspektionen för vård och omsorg, som nu utför kontrollen. David Pålsson har studerat dokument och beslut, varit med vid tillsynsbesök, och intervjuat både IVO:s personal och de som arbetar på HBV-hemmen.

– Ett övergripande resultat av min studie är att det är svårt för granskningen att komma åt det viktigaste i vården, som relationerna mellan ungdomarna och personalen på hemmen och om ungdomarna blir bättre av att vistas vid hemmen. Det är också svårt att påverka det ungdomarna själva tycker är viktigt, som kan vara vilken mat som serveras och frågor kring själva placeringen, och som inte alltid går att göra så mycket åt, säger David Pålsson. 

Det finns inga klara svar inom forskningen på vad som är god vårdkvalitet, men till exempel ett bra stöd i skolarbetet har visat sig vara viktigt för att det ska gå bra för barnen på sikt. Men inte heller det kan kontrollerna påverka på något kraftfullt sätt.

– Granskningen kan beskrivas som återhållsam. Det finns få tuffa krav att ställa för inspektörerna, och de skarpa krav som finns är ofta administrativa. Det medför att det ofta är otydligt vad granskningen innebär för den vård som ges ungdomarna. Å andra sidan är det kanske inte rimligt att ställa detaljerade och enhetliga krav på en verksamhet som är så komplex som institutionsvård, säger David Pålsson. 

Samtidigt som granskningen har sina begränsningar fann David Pålsson att personal på HVB-hemmen ofta uppskattade inspektionerna och tyckte att det fanns ett stort symbolvärde i dem. 

– Ju mer man är ute och besöker HVB-hem desto större möjlighet har man att upptäcka missförhållanden. Ungdomarna kan sätta värde på att bli lyssnade på, och personalen tycker ofta att det är skönt att någon utifrån kontrollerar och tycker att verksamheten är OK. Besöken kan leda till reflektioner kring arbetet. Man kanske ska se inspektionerna som en strävan att säkerställa en miniminivå i vården, snarare än att det ska leda till en utveckling mot en bättre vård, säger David Pålsson.

Avhandlingen ”The Prerequisites and Practices of Auditing Residential Care. On the Licensing and Inspection of Residential Homes for Children in Sweden” går att läsa här: https://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1177723dswid=1662

För mer info, kontakta:

David Pålsson, e-post david.palsson@socarb.su.se, telefon 08-161714

PresstjänstPresstelefonen är bemannad vardagar kl 7-21 samt helger kl 8-2108-16 40 90press@su.se

Vi är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder.
En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat.