Var femte hockeydam på elitnivå upplever symtom på utmattning. Många, både kvinnliga och manliga hockeyspelare, uppger att de konsumerar alkohol på en risknivå. Men det starkaste sambandet i en ny studie om psykisk hälsa bland svenska elithockeyspelare såg forskarna vid upprepade hjärnskakningar – med tydlig påverkan på måendet, oavsett kön.

Kortfakta: neuropsykiatri//klinisk forskning, epidemiologisk forskning//peer review-granskad publikation//kvantitativ studie//forskarinitierad studie//enkätstudie//statistiska samband//tvärsnittsstudie//tre grupper, 648 individer

I en studie har forskare vid Lunds universitet utgått från svensk hockeys två högsta ligor för herrar, SHL och Hockeyallsvenskan, och den högsta för damer, SDHL. I samarbete med fackförbundet för hockey, SICO, har forskarna nått ut till spelarna. 648 av dem, varav 180 kvinnor, har fyllt i den online-enkät som forskarna tagit fram. Frågornas fokus har legat på alkoholkonsumtion, psykisk hälsa och historik av hjärnskakningar.

Det bedrivs mycket forskning i både Europa och USA om hjärnskakningars påverkan på det psykiska måendet.

– Men vi ville undersöka mer långsiktiga konsekvenser hos svenska elitspelare – ett halvår eller mer efter hjärnskakning. Spelarnas svar har bidragit med viktiga insikter om samband mellan hjärnskakningar och försämrad psykisk hälsa, säger Mitchell Andersson, doktorand i psykiatri vid Lunds universitet.

Tillsammans med Anders Håkansson, överläkare och professor i beroendemedicin vid Lunds universitet, ligger han bakom studien som nu har publicerats i tidskriften BMC Sports Science, Medicine and Rehabilitation. När Lundaforskarna sammanställde rapporterade psykiska symtom hos spelare, visade sig de manliga spelarna ha betydligt färre symtom på depression/ångest och utbrändhet än andra män – både elitidrottare inom andra sporter och andra svenska, förvärvsarbetande män. Däremot rapporterade 30 procent av hockeyherrarna en riskkonsumtion av alkohol – klart fler än hos jämförelsegrupperna.

För hockeydamer var bilden delvis en annan. Deras förekomst av depressiva/ångestsymtom låg i nivå med en svensk genomsnittskvinnas. Men utbrändheten var långt vanligare: drygt 19 procent av kvinnorna sa sig leva med kliniska symtom på utbrändhet – nästan dubbelt så högt som bland svenska kvinnor i genomsnitt. Även hockeydamerna drack mycket alkohol: 36,4 procent svarade att de nådde gränsen för riskkonsumtion – också det långt över snittet.

Efter hjärnskakning var förekomsten av symtomen depression/ångest och utmattning förhöjd hos både kvinnliga och manliga hockeyspelare. Framför allt efter tre hjärnskakningar eller fler var sambandet tydligt hos båda könen: risken för att utveckla symtom på depression/ångest dubblades, och var 3,5 gånger högre för att få utmattningssymtom. Drygt var fjärde manlig spelare och nästan var femte kvinnlig rapporterade att de hade råkat ut för minst tre hjärnskakningar.

– Andra studier har visat att kvinnor upplever fler kortsiktiga symtom efter hjärnskakning än män, men det var intressant här att sambandet mellan hjärnskakningar och förhöjda symtom av depression, ångest och utmattning var lika starkt mellan könen. Det kan betyda att den långsiktiga neuropsykiska återhämtningsprocessen är mer lik mellan män och kvinnor än den kortsiktiga, säger Mitchell.

För att uppfylla kriterier för utmattning ska personen ha levt med hög stress under minst ett halvår. Men det kan enligt Mitchell Andersson ibland vara svårt att se vad som är vad –långtidssymtom efter hjärnskakning är ofta lika de vid utmattning, till exempel kognitiv nedsatthet, irritabilitet, koncentrationssvårigheter, och sömnproblem.

Studiens resultat ger anledning att följa upp flera spår, anser Mitchell Andersson. Dels att gräva vidare i varför alkoholkonsumtionen hos elitspelarna är så hög.

– Hockeyspelare är ju fysiskt lite större, och klarar kanske att dricka lite mer. Både den egna och andras bild av dem är att de är lite tuffare än andra. Det kan finnas en stolthet i att ingå i en sådan subkultur. Förhärligandet av alkohol kan vara en del av det, både för kvinnor och män, spekulerar Mitchell Andersson, som själv spelat hockey om än på lägre nivå.

Samma självpåtagna tuffhet skulle kunna bidra till att de manliga spelarna faktiskt underrapporterar eventuella psykiska hälsoproblem. Att kvinnorna rapporterar in så hög andel utmattningssymtom även utan hjärnskakningar, kan peka på ett mönster som är återkommande inom damidrott på högsta nivå: Lönerna är lägre än männens. De behöver oftare kombinera hockeyn med annat jobb. Att rodda livspusslet samtidigt som sena kvällsmatcher ska spelas, ofta långt hemifrån, kan vara en orimlig ekvation.

– Svenska hockeyspelare på elitnivå behöver få veta var och hur de kan få hjälp. Det finns hjälp att få som vänder sig till den här målgruppen. Föreställ dig att du är en elitidrottare som tränar regelbundet, äter hälsosamt, tjänar bra pengar på sporten du älskar – och ändå mår dåligt. Hur skrämmande och isolerande kan inte det kännas? Att slippa känna sig ensamma i sitt mående är viktigt, summerar Mitchell Andersson.

Fotnot: Mitchell Andersson tillägnar sin bror det här forskningsarbetet. Brodern gick bort i början av oktober efter en lång kamp mot psykisk ohälsa.

Publikation
Mental health symptom burden in elite ice hockey players and its association with self-reported concussive events, BMC Sports Science, Medicine and Rehabilitation (2024)

Kontakt
Mitchell Andersson, doktorand i psykiatri, 072-019 72 79, mitchell.andersson@med.lu.se

Fakta/Psykiatrisk hjälp för elitidrottare
Upp till 30 miljoner hjärnskador på olika allvarlighetsnivåer sker varje år i världen. Därför är det viktigt att hålla koll på sin egen och andras psykiska hälsa, både generellt och efter en hjärnskakning. Även en lätt hjärnskakning kan leda till långvariga symtom och ha en mycket stor påverkan på en människas livskvalitet och hälsa. Om du som elitidrottare mår psykiskt dåligt, är du välkommen att höra av dig till de psykiatriska mottagningar specialiserade på elitidrottshälsa som finns i både i Stockholm och Malmö.

https://www.elitidrottsmottagningen.se (Stockholm)
https://vard.skane.se/psykiatri-skane/mottagningar-och-avdelningar/vuxenpsykiatrimottagning-elitidrott-och-halsa-malmo/ (Malmö)

Källa: Mitchell Andersson

Primära finansiärer: Svenska Spel and Systembolaget

Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Anna Hellgren, 076-831 8923, anna.hellgren@med.lu.se

Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens främsta lärosäten. Här finns cirka 47 000 studenter och drygt 8 800 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Prenumera på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av våra drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella händelser: https://www.lu.se/kategori/nyhetsbrevet-apropa

Taggar: