66 procent av svenskarna undviker i någon utsträckning att ta ställning i samhällsfrågor på nätet av oro att utsättas för näthat. 87 procent ser också näthat som ett hot mot demokratin. Det visar en ny riksomfattande undersökning om svenskarnas relation till näthat.

Undersökningen har tagits fram av Insight Intelligence tillsammans med TietoEVRY, Trygg-Hansa, Göteborgs Stad och MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor). Den innefattar svar från 1000 svenskar mellan 16 och 70 år.

Resultaten visar att relativt få, sju procent, säger sig har blivit utsatta för näthat det senaste året. Oron för att utsättas för näthat är däremot större. 39 procent är oroliga för att få kränkande kommentarer när de lägger upp innehåll på sociala medier och 66 procent undviker i någon utsträckning att ta ställning i samhällsfrågor av samma anledning. Nästan nio av tio ser näthat som ett hot mot demokratin (87 %).

– Det är främst oron för näthat som påverkar oss. Vi kan se det i svaren, hur folk begränsar sitt sätt att utrycka sig och ta ställning i olika frågor, säger Lukas O Berg, VD på Insight Intelligence.

Facebook är den plats där flest säger sig uppleva näthat. På frågan vad man upplever att näthatet främst handlar om är det vanligaste svaret migration, invandring eller integration.

Övriga resultat:

• Endast tre procent av de som upplevt näthat har polisanmält det.

• Fem procent svarar att de utsatt andra för näthat under det senaste året.

• 67 procent tycker att samtalstonen på sociala medier är för hård.

• 47 procent tycker att man i viss utsträckning måste tåla ett hårt språk eller förolämpningar när man är online.
 
Undersökningen baseras på svar från 1000 svenskar mellan 16 och 70 år över hela Sverige som under juni och juli 2021 intervjuats genom Sifos slumpmässigt rekryterade och riksrepresentativa webbpanel. Resultaten finns sammanfattade i rapporten ”Näthat i Sverige 2021”. För att ta del av rapporten eller vid övriga frågor, kontakta Susanna Östlund, susanna@strandberghaage.se, 076 800 1441