Marknadsnyheter

Svenskt lantbruk är en grundsten i den svenska livsmedelsförsörjningen

Published

3 år ago

13 april, 2022

Tanalys

HKScan befinner sig just nu på en utvecklingsresa, från renodlat kött- och charkföretag till ett mångsidigt livsmedelsföretag. Denna utveckling drivs av en vilja att möta konsumentefterfrågan och att ge svenska bönder fler intäktsben att stå på. Vi har träffat Magnus Lindholm, operativ chef och ansvarig för djurinköp på HKScan, för att prata mer om HKScans nya position och utmaningarna för den svenska livsmedelsförsörjningen.

HKScan har länge varit ett av Sveriges största kött-och charkföretag. Och man har byggt sin framgång på att följa med i tiden och vara lyhörda för vad konsumenter vill ha. Idag äter svenskarna alltmer varierat, med protein från flera källor och antalet flexitarianer växer. Därför har HKScan påbörjat en resa mot att bli ett mer mångsidigt livsmedelsföretag – som bygger verksamhet och produktutveckling utifrån sina eviga grundvärden om hög kvalitet och råvaror från svenska gårdar.

De senaste åren har det svenska lantbruket mött stora utmaningar. Både pandemin och Rysslands invasion av Ukraina har lett till brist på insatsvaror och skenande priser på bland annat diesel, konstgödsel och foder. Något som ytterligare har försvårat situationen för HKScans leverantörer, de svenska bönderna, och som på sikt riskerar att få långtgående konsekvenser för svensk livsmedelsförsörjning. HKScans arbete för att bredda sin egen verksamhet och därigenom utveckla nya intäktsmöjligheter för svenska bönder blir därför ännu viktigare. Magnus Lindholm, operativ chef och ansvarig för djurinköp på HKScan, berättar mer.

I din roll har du en nära relation till svenska bönder. Hur ser deras situation ut just nu?
Det skiljer sig väldigt mycket från gård till gård. Generellt sett lider svenska bönder just nu av signifikanta kostnadsökningar, vissa mer än andra. Extra jobbigt är det för de uppfödare som köper allt sitt foder. Men om de höga kostnaderna fortsätter och konsumentpriset inte följer med kan vi hamna i en nedåtgående spiral där gårdar tvingar stänga sina verksamheter och leverantörer slås ut.

Hur ser du att HKScans utveckling från renodlat kött- och charkföretag till mångsidigt livsmedelsföretag kan bidra till en positiv utveckling för era leverantörer?
De gårdar som just nu klarar sig bäst är de som har en mångsidig verksamhet och flera intäktsströmmar. Exempelvis de som även odlar sitt eget foder eller som producerar flera typer av råvaror. Genom att utöka vårt produktsortiment till att innehålla fler proteinkällor ger vi våra leverantörer förutsättningarna att ha ett mer mångsidigt lantbruk, och därmed sprida sina risker. Samtidigt fortsätter svenska råvaror av hög kvalitet att vara relevant även när konsumenter äter mer mångsidigt och väljer protein från flera källor.

Varför är det svenska landsbruket så viktigt?
Det svenska lantbruket är viktigt av flera anledningar. Först och främst utifrån lantbrukets bidrag till miljön och kretsloppet. Djuren ger gödsel till nästa skörd och betesdjur särskilt nötkreatur håller markerna öppna, vilket är nödvändigt för den biologiska mångfalden. Men framför allt är det svenska lantbruket en grundsten i den svenska livsmedelsförsörjningen. Både pandemin och Rysslands invasion av Ukraina har visat oss hur beroende vi är av internationell handel, och hur utsatta vi är för om gränserna plötsligt skulle stänga. Genom att ha ett levande jordbruk stärker vi vår livsmedelsförsörjning även i tider av kris och krig.

Hur har lanseringen av Scans vegetariska produkter mottagits av era leverantörer, de svenska bönderna?
För många har Scan alltid varit ett kött- och charkföretag, och tidigare var det nog många som tyckte att det var otänkbart att sätta Scan-märket på grönsaker. Nu är attityden lite mer positiv. Tanken har fått mogna och fler förstår värdet av att bredda vårt sortiment. I över hundra år har vi producerat marknadens bästa kött- och charkprodukter – nu använder vi oss av den kunskapen och erfarenheten för att även kunna producera goda och enkla vego-produkter. Idag är våra leverantörer i allmänhet positiva till att vi breddar vårt sortiment och bidrar till att ge bönderna flera intäktsströmmar. Exempelvis har Gårdsfisk blivit jättestort, och många som har rätt kunskap vill börja odla de grödor som behövs för våra vegetariska produkter.

Vad är dina tankar om framtiden för HKScan och det svenska lantbruket?
Jag tror vi kommer att ha vidareutvecklat vår affär inom kött och chark – genom ökad varumärkesförsäljning, nya produkter, och ytterligare nyheter inom premiumsegmentet. Dessutom tror jag att vi kommer att utvecklas mer inom det vegetariska segmentet. I takt med att vi växer kommer vi lära oss mer om hur vi tar fram och producerar bra produkter, samtidigt som vi hjälper våra leverantörer att utvecklas med oss.

Jag tror på det svenska lantbruket. Genom våra insatser och utbildning av unga bönder ser vi att fler satsar på effektivitet och utveckling, vilket kommer ge såväl bättre ekonomiska förutsättningar för svenska bönder som att stärka svensk livsmedelsförsörjning.

HKScans mål är att växa som ett mångsidigt livsmedelsföretag. Vi har över 7 000 yrkeskunniga medarbetare som strävar efter att servera världens mest krävande gaffel och säkerställa kvalitet genom hela värdekedjan, från gård till gaffel. HKScan producerar, marknadsför och säljer högkvalitativa och hållbart framtagna produkter av fläsk-, nöt-, fjäderfä- och lammkött samt charkuterivaror och färdigmat, med starka konsumentvarumärken som HK®, Scan®, Rakvere®, Kariniemen®, Rose®, Pärsons® och Tallegg®. Våra kunder finns i sektorerna detaljhandel, foodservice, industri och export och vår hemmamarknad utgörs av Finland, Sverige, Danmark och Baltikum. Vi exporterar till nästan 50 länder. År 2020 hade HKScan en omsättning på 1,8 miljarder euro, vilket gör oss till en av Europas ledande producenter av kött och färdigmat.

Marknadsnyheter

Regeringen föreslår lättnader i byggkraven för studentbostäder

Published

5 månader ago

18 februari, 2025

Tanalys

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag till lättnader i byggkraven för studentbostäder. Syftet är att öka möjligheterna till flexibilitet vid byggandet.

– På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att möjliggöra för fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Förslaget innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Undantagen ska kunna tillämpas vid både nyproduktion och vid ändring av en byggnad.

Det ska vara möjligt att göra undantag för högst 80 procent av studentbostäderna i ett byggprojekt. Minst 20 procent av studentbostäderna ska fortfarande uppfylla gällande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Lagändringen ger större flexibilitet vid byggande av studentbostäder och skapar fler tänkbara sätt att utforma planlösningar. Till exempel kan bostadsytan minskas och fler bostäder rymmas inom en given yta.

De föreslagna undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i sociala sammanhang. En studentbostad som omfattas av undantagen ska kunna besökas av en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Regeringen breddar också definitionen av studentbostäder till att inkludera all vuxenutbildning för att göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda studentbostäder.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Lagrådsremissen: Lättnader i byggkraven för studentbostäder – Regeringen.se

Presskontakt
Ebba Gustavsson
Pressekreterare hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-12 70 488
ebba.gustavsson@regeringskansliet.se

Marknadsnyheter

“Vi behöver tillsammans enas om vettiga avtal, som sätter standard för branschen”

Published

5 månader ago

18 februari, 2025

Tanalys

Sveriges Radios Kulturnytt gör just nu en mycket välkommen granskning av villkoren i musikbranschen. Igår lyftes artisten Siw Malmkvists situation med ett avtal som inte förnyats på över 60 år. Hennes situation är tyvärr långt ifrån unik. Musikerförbundet har länge uppmärksammat att majorbolagen fortsätter att betala extremt låga royaltynivåer till artister vars kontrakt skrevs på 1960-talet – en tid då digital streaming inte existerade.

– Jag kan intyga att artisterna som talar ut i P1 är långt ifrån ensamma om sin situation och vi uppmanar deras artistkollegor att gå ut med sitt tydliga stöd till de som vågar bryta tystnaden om oskäliga ersättningar, säger Musikerförbundets ordförande Karin Inde.

Musiker och artister skapar det värde som skivbolagen tjänar pengar på, men ändå ser vi gång på gång hur bolagen behåller stora delar av intäkterna. Att en av Sveriges mest folkkära artister, med en karriär som sträcker sig över decennier, fortfarande har en oskälig royalty är ett tydligt bevis på branschens obalans.

– Tystnadskulturen kring prissättning är enbart bra för bolagen. Både artister och musiker skulle verkligen tjäna på att dela med sig till varandra om hur betalningar och dealar verkligen ser ut. Förstås i trygga, egna rum. Det är bara bolagen som tjänar på att vi inte pratar med varandra om pengar, säger Karin Inde.

Stort tack till de modiga artister som ser till att lyfta problematiken! För att vi ska få till en i grunden mer rättvis musikbransch behöver de stora parterna i sammanhanget – skivbolagen, musikerna och artisterna – göra som de flesta andra svenska branscher lyckas med:

– Vi behöver tillsammans enas om vettiga och balanserade avtal, som sätter standard för branschen. Musikerförbundet är redo att göra vår del i arbetet för bättre villkor i musikbranschen, frågan är om skivbolagen är redo, säger Karin Inde.

Karin Inde
Förbundsordförande
karin.inde@musikerforbundet.se
+46 (0)704447228

Musikerförbundet är fackförbundet för professionella musiker och artister. Vi arbetar för förbättrade upphovsrättsliga och arbetsrättsliga villkor och för att våra medlemmar ska få en rättvis del av de värden de skapar i samhället.

Marknadsnyheter

Bönor från egen kaffeskog, sump till jord – Viking Lines nya kaffe gör gott på många olika sätt

Published

5 månader ago

18 februari, 2025

Tanalys

Viking Lines resenärer dricker varje år 8,5 miljoner koppar kaffe. Nu satsar rederiet på ett helt nytt kaffe som ger minskade klimatutsläpp och bättre levnadsvillkor för odlarna. Kaffet från Slow Forest odlas på rederiets egen odling i Laos utan kemiska gödningsmedel, handplockas och rostas därefter i Danmark.

Allt kaffe som serveras på Viking Lines fartyg är nu hållbart producerat Slow Forest-kaffe, odlat på rederiets 75 hektar stora odling på högplatåerna i Laos och rostat i Danmark. Kaffeplantorna odlas bland träd på återbeskogad mark, i stället för på traditionellt skövlade plantager. Viking Lines odling ligger i en kolsänka där målsättningen är att plantera 30 000 träd, vilket innebär nästan 400 träd per hektar. Kaffeskogen förbättrar också den lokala biologiska mångfalden i området.

Odlingen, bearbetningen och rostningen av kaffet hanteras av Slow Forest Coffee. För företaget är det viktigt att produktionskedjan är rättvis och transparent. Utöver miljöfördelarna erbjuder Slow Forest bättre lönevillkor och sjukersättning för byns odlare.

”Den traditionella kaffetillverkningens koldioxidavtryck är stort och merparten av intäkterna går till Europa i stället för produktionsländerna. Vi ville göra annorlunda. Våra kunder vill göra hållbara val, och nu kan de njuta av sitt kaffe med bättre samvete än någonsin tidigare,” berättar Viking Lines restaurangchef Janne Lindholm.

Bönorna till Slow Forest-kaffet får sakta mogna i skuggan av träden, utan kemiska gödningsmedel. De plockas också för hand, vilket avsevärt förbättrar kaffets kvalitet och smak. Viking Lines nya kaffe består till 100 procent av Arabica-bönor, med en balanserad syrlighet samt smak av nötter och choklad. Rostningsprofilen har skapats av den världsberömda danska rostningsmästaren Michael de Renouard.

”Vi valde en mörkrost till fartygets kaffe, vilket passar både finländarnas och svenskarnas nuvarande smakpreferenser gällande rostning. Finländarnas smak gällande kaffe har under de senaste åren utvecklats mot en mörkare rostning. Innan vi gjorde vårt slutgiltiga val testades det nya kaffet i Viking Cinderellas bufférestaurang och personalmässen – och båda testgrupperna gav toppbetyg. Då 8,5 miljoner koppar kaffe bryggs varje år kan inget lämnas åt slumpen!” säger Janne Lindholm.

Viking Lines hållbarhetsmål stannar inte vid produktionskedjan. Kaffesump från fartygen återvinns nämligen som råmaterial för trädgårdsjord. Detta minskar avsevärt användningen av jungfrulig torv vid tillverkningen av mylla.

”Vi har som mål att allt som tagits ombord på fartygen som är möjligt att återvinna ska återanvändas eller återvinnas. Det gäller inte bara kaffet utan även matavfall och till exempel textilier som tas ur bruk. Ett bra exempel på vårt livscykeltänkande är att frityrolja från fartygets restauranger blir till biobränsle för den finska sjöfartsindustrin,” säger Viking Lines hållbarhetschef Dani Lindberg.

Slow Forest Coffee – 5 fakta:

Slow Forest Coffee är ett kaffeföretag som verkar i Laos, Vietnam och Indonesien i samarbete med över 500 lokala kaffeodlare.
Företaget grundades år 2019 av Pinja Puustjärvi, driven av en vilja att skydda skogarna i Laos och stötta lokala odlare. Puustjärvi bodde som barn i Laos på grund av sin fars arbete.
Kaffet odlas i restaurerade kaffeskogar, som binder stora mängder kol och ökar den biologiska mångfalden.
Det är viktigt för företaget att produktionskedjan är ansvarsfull och transparent, samt att verksamheten gynnar både miljön och de lokala samhällena.
Slow Forest Coffee betalar odlarna bättre ersättning än genomsnittet i Laos och erbjuder förmåner som underlättar deras liv: förskottsbetalningar, utbildning och möjligheten att låna pengar från en krisfond.

Mera infomation om Slow Forest Coffee här

Tilläggsinformation:

Janne Lindholm, restaurangchef

janne.lindholm@vikingline.com, tel. +358 400 744 806

Dani Lindberg, hållbarhetschef

dani.lindberg@vikingline.com, tel. +358 18 27 000

Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör

johanna.boijer@vikingline.com, tel. +358 18 270 00

Christa Grönlund, informationschef

christa.gronlund@vikingline.com, tel. +358 9 123 51