Väl fungerande samhällsstrukturer – som effektiv insolvenslagstiftning och rikliga möjligheter till vidareutbildning och omskolning – är helt avgörande för lyckosamma strukturomvandlingar visar en ny rapport till ESO.

– Strukturomvandlingarna till följd av tre olika kriser mellan 1996 och 2015 har fungerat relativt väl i Sverige. För att Sverige ska komma väl ur även coronakrisen krävs att företag och anställda fortsätter visa på stark omställningsförmåga, säger Lars Persson, en av författarna till rapporten Ekonomiska krisers dynamik.

I den nya rapporten till ESO undersöker Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson hur tre olika kriser – it-bubblan, finanskrisen och eurokrisen – påverkat produktivitets- och jobbdynamiken i det svenska näringslivet. Baserat på ett stort dataunderlag drar författarna slutsatsen att strukturomvandlingarna till följd av ekonomiska chocker hittills fungerat relativt bra. Anledningen till det stavas god omställningsförmåga hos anställda och företag och fungerande institutioner. Viktiga delar är en insolvenslagstiftning som underlättar för produktiva företag att överleva i kristider och en arbetsmarknad som främjar livslångt lärande. Insatser från politiskt håll bör därför mest fokusera på att ”smörja maskineriet”, det vill säga underlätta företagsförändringar som expansion, utträde, inträde och förvärv, samt omskolning och utbildning av arbetskraften.

– Coronakrisen kan dock komma att påverka yrken och grupper som tidigare varit relativt förskonade, till exempel högutbildade, eftersom digitala lösningar och distansarbete har ökat möjligheterna för företag att lokalisera jobb till länder med låga löner, menar Fredrik Heyman.

Rapporten presenteras och diskuteras vid ett seminarium i dag kl. 13.00–14.30. Det kan följas via ESO:s hemsida www.eso.expertgrupp.se.

För frågor om rapporten kontakta Lars Persson, tel. 073-909 90 45. För ytterligare information om ESO:s verksamhet, kontakta kanslichef Lena Unemo, tel. 08–405 82 80.

Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) breddar och fördjupar underlaget för samhällsekonomiska och finanspolitiska avgöranden. Genom oberoende studier bidrar ESO till samhällsdebatten och blir en brygga mellan forskning och politik. ESO är en kommitté under Finansdepartementet.