Connect with us

Marknadsnyheter

Ta ett snack om ekonomi med mamma på mors dag i morgon

Published

on

Tre av fyra tänker fira mors dag, enligt en undersökning från Svensk Handel. I genomsnitt lägger man 250 kronor på presenten och vanligast är att ge blommor. Om man också lägger till att, som partner i en relation, prata lite ekonomi med mor kan mors dag bli ännu bättre.

Prata ekonomi 

Visst är det fint att visa uppskattning med en blomma, ett smycke eller en middag på mors dag. Barnen ger en blomma, man äter en god middag och passar kanske på att prata ekonomi med sin partner. Om man lever i en parrelation kan mors dag vara en bra dag att prata ekonomi.  Prata drömmar, visioner, och räkna på era möjligheter att klara er ifall något oförutsett sker. Räkna till exempel på att någon av er står utan arbete, blir sjuk eller om ni separerar – hur ser era möjligheter ut att klara er? Det mesta handlar om att bli medveten om skillnaderna och bestämma sig för hur man vill ha det. Arbetar du deltid ska du vara exempelvis vara medveten om att det påverkar både inkomsten nu och pensionen i framtiden. 

– Det kanske inte blir så att ni pratar parekonomi precis på mors dag, men prata gärna om det och räkna på det en annan dag. Det är viktigt  att ni är uppmärksamma på om det uppstått inbyggda ekonomiska orättvisor. Inget ni gjort med flit, utan det har ofta bara blivit så. Någon tjänar mer, en annan mindre och så har ni fortsatt att dela lika på utgifterna. Gör en sanitycheck över er ekonomi och justera om något skaver. Ibland kan de ekoniska skillnaderna bli uppenbara först när något sker som man inte räknat med. Och det visar sig i hur lätt eller svårt det är att individuellt klara de nya utmaningar ekonomiskt, säger Claudia Wörmann, sparekonom på Hypoteket. 

Löneskillnader

Löneskillnaden mellan män och kvinnor var 10 procent 2022, enligt SCB. En del av löneskillnaden kan förklaras av att kvinnor och män har olika yrken och har olika utbildning. SCB använder sig av statistiska metoder för att ta hänsyn till det och få fram om kvinnor och män får olika betalt för samma jobb. I statistiken kallas det för standardvägning. Efter den uträkningen är löneskillnaden mellan kvinnors och mäns löner på den svenska arbetsmarknaden totalt 5 procent. Den här skillnaden kan man inte hitta någon förklaring till i statistiken.

Forskning visar att gemensam ekonomi kan betyda färre konflikter 

En studie från Stockholms Universitet visar att par med gemensam ekonomi upplever färre konflikter,  men det gäller främst par som varit tillsammans länge. Gemensam ekonomi kan leda till mer av en team- känsla och kan ge en känsla av stabilitet i förhållandet. 

Exempel på olika vanliga ekonomiska upplägg

  1. En helt gemensam ekonomi kan innebära att alla inkomster läggs ihop, utgifterna betalas gemensamt och det sätts av till ett gemensamt sparande. Att ha helt gemensam ekonomi innebär att ni ser inkomsten som en, alldeles oavsett om den ena tjänar mer. Båda lönerna läggs ihop, det är vad som kommer in. Utgifterna betraktas också som gemensamma. Glöm inte att emellanåt prata om era gemensamma sparmål. Ibland kan dessa ändras, både för er gemensamt och för var och en. Att ha gemensam ekonomi kan skapa en annan typ av trygghet, speciellt för den i relationen som tjänar mindre. 
  1. Väljer ni upplägget delvis gemensam ekonomi kan det till exempel innebära att dela på alla fasta utgifter, samtidigt som ni har ett visst gemensamt sparande, ett enskilt sparande och de pengar som blir över efter det förfogar var och en över. Prata ihop er om vad ni betraktar som gemensamma utgifter. Man kan tänka att det är de stora posterna i ert liv som är gemensamma. Som avgift till föreningen, hyra, ränta, amortering och försäkring. Det kan också ingå kostnader för barnomsorg, fritidsaktiviteter för barnen, kostnader och avgifter till A- kassan. Drivmedelskostnader kan också ingå i det gemensamma. Hela familjen kan gynnas av att det finns en bil även om en person har körkort. Här är det bra att prata om och se över vad ni båda menar med gemensamma utgifter. 
  1. Väljer man helt separat ekonomi är det en hårdare linje mellan era gemensamma utgifter och era enskilda. Exempelvis boendekostnader, transportkostnader och matkostnader delas och betalas gemensamt och resten sköter var och en själv. Försök att hitta er egen lösning, prata ihop er och hitta en samsyn. 

För mer information och kommentarer: 

Claudia Wörmann; sparekonom på Hypoteket

claudia@hypoteket.com eller 0709 – 90 68 14

Studien om gemensam ekonomi hittar du här: Best done differently? Couples’ money pooling and the association with economic conflicts https://journals.sagepub.com/eprint/KQEDMRHWXZKSK8AGEKE8/full

Hypoteket har sedan 2018 hjälpt över 20.000 bolånekunder sänka sina boendekostnader genom ett digitalt, enkelt och smidigt bolån där alla får en låg ränta utan förhandling. Bolånen finansieras av Nordens största pensionsfonder och försäkringsbolag. Enligt jämförelsetjänsten Trustpilot har Hypoteket Sveriges nöjdaste bolånekunder.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Orsakar tidig exponering för YouTube känslomässiga och beteendemässiga problem hos barn?

Published

on

By

Studien i BMC Public Health undersöker hur tidig exponering för YouTube påverkar

känslomässig och beteendemässig utveckling hos barn i Sydkorea. Resultaten visar att barn

som börjar använda YouTube tidigt, särskilt under fyra års ålder, har ökad risk för

känslomässiga och beteendemässiga problem. Barn med högre självreglering använder

YouTube mindre. Studien betonar vikten av fortsatt forskning för att förstå dessa samband

bättre.

https://www.news-medical.net/n…

Continue Reading

Marknadsnyheter

Orsakar tidig exponering för YouTube känslomässiga och beteendemässiga problem hos barn?

Published

on

By

Studien i BMC Public Health undersöker hur tidig exponering för YouTube påverkar

känslomässig och beteendemässig utveckling hos barn i Sydkorea. Resultaten visar att barn

som börjar använda YouTube tidigt, särskilt under fyra års ålder, har ökad risk för

känslomässiga och beteendemässiga problem. Barn med högre självreglering använder

YouTube mindre. Studien betonar vikten av fortsatt forskning för att förstå dessa samband

bättre.

https://www.news-medical.net/n…

Continue Reading

Marknadsnyheter

Lantmännen och Arla i DI: ”Politiken saknar strategi för livsmedelsberedskap och grön omställning – sluta utreda och börja agera”

Published

on

By

Tillsammans med Arla signerar Lantmännen i dag en debattartikel. Cecilia Kocken, vd på Arla Sverige, och Per Arfvidsson, vice vd på Lantmännen, menar att det är glädjande att så många politiker gärna vill prata om livsmedelsberedskap och omställning. Men det räcker inte, enligt dem. Det måste hända saker också, och Cecilia och Per ger tre konkreta förslag. Utöver debattartikeln kommer Arla och Lantmännen även prata om livsmedelsberedskap och klimatomställning i Almedalen i ett gemensamt seminarium.

Debattartikeln publicerades i Dagens industri, 21 juni 2024. Den kan även läsas nedan.

Politiken saknar strategi för livsmedelsberedskap och grön omställning – sluta utreda och börja agera

Stärkt beredskap har varit en högaktuell fråga sedan Rysslands invasionskrig mot Ukraina. Stora och snabba insatser har gjorts för militära försvaret, men för det civila försvaret har det gått betydligt långsammare och inom livsmedelsberedskapen har det inte hänt något konkret alls. Svensk livsmedelsberedskap är lika bristfällig som den var för tjugo år sedan.

Då Sverige har ett handelsunderskott för livsmedel på omkring 70 miljarder kronor och saknar lager eller produktionskapacitet i livsmedelsindustrin, utöver den minimala som behövs kommersiellt, är detta anmärkningsvärt.

Jämför vi med en annan samhällskritisk verksamhet, det militära försvaret, så har dess anslag fördubblats sedan 2020. Det är fullt rimligt, men lika rimligt är att livsmedelsberedskapen följer samma investeringsvilja. Det är svårt att försvara landet hungrig.

Samtidigt står vi inför en grön omställning där jordbruket både ska minska sin klimatpåverkan och anpassa sig till allt mer extremväder. Den säkerhetspolitiska och klimatpolitiska utmaningen går att förena, men det kräver investeringar.

Nyligen gick remisstiden ut för utredningen ”Livsmedelsberedskap för en ny tid”. Det är en bra grund, men vår bestämda uppfattning är att det finns tillräckligt med rapporter som konstaterar att Sverige saknar livsmedelsberedskap – nu är det dags för konkreta åtgärder.

1. Sverige behöver bygga upp lager och inhemsk produktion av kritiska varor för att klara livsmedelsproduktion

Spannmål utgör en viktig grund i svensk matproduktion, kan lagras kostnadseffektivt och användas för många olika ändamål. För att inte störa marknaderna kommer det dock ta tid att successivt bygga upp lager och man når därför inte tillräckliga volymer förrän nästa decennium. Kravet på snabba åtgärder ökar därför dramatiskt.

Eftersom vi är helt beroende av importerad mineralgödsel, drivmedel och växtskyddsmedel är det nödvändigt att man bygger upp lager och möjliggör ökad svensk produktion. Sverige är ett av få länder i EU som inte har någon produktion av mineralgödsel, men det finns flera industriprojekt i startgroparna.

2. Sverige behöver öka sin livsmedelsproduktion

Om vi inte producerar tillräckligt mycket mat går det inte att bygga upp livsmedelsberedskap. Det är därför avgörande att lönsamheten och produktionen i lantbruket och livsmedelsförädlingen ökar. Det är nödvändigt att regering och riksdag tillför resurser samt att den uppdaterade livsmedelsstrategin blir offensiv och inriktad på tillväxt.

För 40 år sedan var svenska spannmålsarealen cirka 60 procent större och det fanns ungefär 120 procent fler mjölkkor samt dubbelt så många grisar. Det finns därför både potential och utrymme att öka den svenska livsmedelsproduktionen, inte minst för att öka exporten. Med rätt förutsättningar kan vår miljövänliga produktion öka, vilket gynnar klimatet, handelsbalansen, jobben och livsmedelsberedskapen. Handelsnetto noll för livsmedel är både möjligt och önskvärt.

3. Sverige behöver leda den gröna omställningen också i lantbruket

Svenskt lantbruk står inför två parallella utmaningar – öka produktionen och samtidigt klara den gröna omställningen med en klimatpolitik som skapar trygghet för jordbruket att växa samt uppmuntrar forskning och utveckling. Därtill är det inte rimligt att lantbruket ska kompensera för transporternas ökade utsläpp. För att möta båda dessa utmaningar och möjligheter krävs stora investeringar i lantbruksföretagen. Som representanter för Sveriges två största livsmedelsproducerande lantbrukskooperativ är vi beredda att leda detta arbete. Men det är inte rimligt att våra ägare – Sveriges bönder – ensamma ska finansiera det gröna totalförsvaret.

Vi kan bygga upp vår livsmedelsberedskap och samtidigt accelerera klimatomställningen i lantbruket. Men det krävs ambitiösa, kloka och långsiktiga beslut av sittande och kommande regeringar. Vill vi vara trygga måste vi stärka beredskapen inom livsmedel, precis som vi gör med militära försvaret. Det är bråttom nu.

Cecilia Kocken, vd, Arla Sverige
Per Arfvidsson, vice vd, Lantmännen

 

För mer information, kontakta gärna oss  

Lantmännens presstjänst   
Tel: 010 556 88 00  
E-post: 
press@lantmannen.com  

 

Om Lantmännen
Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel. Vi ägs av 18 000 svenska lantbrukare, har 12 000 anställda, har verksamheter i ett 20-tal länder och omsätter cirka 70 miljarder SEK på årsbasis. Med basen i spannmål förädlar vi åkermarkens resurser för ett livskraftigt lantbruk. Några av våra mest kända varumärken inom livsmedel är AXA, Kungsörnen, Scan, Korvbrödsbagarn, GoGreen, FINN CRISP och Bonjour. Vårt företag är grundat på kunskap och värderingar som har funnits i generationer hos våra ägare. Genom forskning, utveckling och verksamhet i hela värdekedjan tar vi tillsammans ansvar från jord till bord. Läs gärna mer på www.lantmannen.se

Continue Reading

Trending

Marknadsnyheter

Ta ett snack om ekonomi med mamma på mors dag i morgon

Published

on

Tre av fyra tänker fira mors dag, enligt en undersökning från Svensk Handel. I genomsnitt lägger man 250 kronor på presenten och vanligast är att ge blommor. Om man också lägger till att, som partner i en relation, prata lite ekonomi med mor kan mors dag bli ännu bättre.

Prata ekonomi 

Visst är det fint att visa uppskattning med en blomma, ett smycke eller en middag på mors dag. Barnen ger en blomma, man äter en god middag och passar kanske på att prata ekonomi med sin partner. Om man lever i en parrelation kan mors dag vara en bra dag att prata ekonomi.  Prata drömmar, visioner, och räkna på era möjligheter att klara er ifall något oförutsett sker. Räkna till exempel på att någon av er står utan arbete, blir sjuk eller om ni separerar – hur ser era möjligheter ut att klara er? Det mesta handlar om att bli medveten om skillnaderna och bestämma sig för hur man vill ha det. Arbetar du deltid ska du vara exempelvis vara medveten om att det påverkar både inkomsten nu och pensionen i framtiden. 

– Det kanske inte blir så att ni pratar parekonomi precis på mors dag, men prata gärna om det och räkna på det en annan dag. Det är viktigt  att ni är uppmärksamma på om det uppstått inbyggda ekonomiska orättvisor. Inget ni gjort med flit, utan det har ofta bara blivit så. Någon tjänar mer, en annan mindre och så har ni fortsatt att dela lika på utgifterna. Gör en sanitycheck över er ekonomi och justera om något skaver. Ibland kan de ekoniska skillnaderna bli uppenbara först när något sker som man inte räknat med. Och det visar sig i hur lätt eller svårt det är att individuellt klara de nya utmaningar ekonomiskt, säger Claudia Wörmann, sparekonom på Hypoteket. 

Löneskillnader

Löneskillnaden mellan män och kvinnor var 10 procent 2022, enligt SCB. En del av löneskillnaden kan förklaras av att kvinnor och män har olika yrken och har olika utbildning. SCB använder sig av statistiska metoder för att ta hänsyn till det och få fram om kvinnor och män får olika betalt för samma jobb. I statistiken kallas det för standardvägning. Efter den uträkningen är löneskillnaden mellan kvinnors och mäns löner på den svenska arbetsmarknaden totalt 5 procent. Den här skillnaden kan man inte hitta någon förklaring till i statistiken.

Forskning visar att gemensam ekonomi kan betyda färre konflikter 

En studie från Stockholms Universitet visar att par med gemensam ekonomi upplever färre konflikter,  men det gäller främst par som varit tillsammans länge. Gemensam ekonomi kan leda till mer av en team- känsla och kan ge en känsla av stabilitet i förhållandet. 

Exempel på olika vanliga ekonomiska upplägg

  1. En helt gemensam ekonomi kan innebära att alla inkomster läggs ihop, utgifterna betalas gemensamt och det sätts av till ett gemensamt sparande. Att ha helt gemensam ekonomi innebär att ni ser inkomsten som en, alldeles oavsett om den ena tjänar mer. Båda lönerna läggs ihop, det är vad som kommer in. Utgifterna betraktas också som gemensamma. Glöm inte att emellanåt prata om era gemensamma sparmål. Ibland kan dessa ändras, både för er gemensamt och för var och en. Att ha gemensam ekonomi kan skapa en annan typ av trygghet, speciellt för den i relationen som tjänar mindre. 
  1. Väljer ni upplägget delvis gemensam ekonomi kan det till exempel innebära att dela på alla fasta utgifter, samtidigt som ni har ett visst gemensamt sparande, ett enskilt sparande och de pengar som blir över efter det förfogar var och en över. Prata ihop er om vad ni betraktar som gemensamma utgifter. Man kan tänka att det är de stora posterna i ert liv som är gemensamma. Som avgift till föreningen, hyra, ränta, amortering och försäkring. Det kan också ingå kostnader för barnomsorg, fritidsaktiviteter för barnen, kostnader och avgifter till A- kassan. Drivmedelskostnader kan också ingå i det gemensamma. Hela familjen kan gynnas av att det finns en bil även om en person har körkort. Här är det bra att prata om och se över vad ni båda menar med gemensamma utgifter. 
  1. Väljer man helt separat ekonomi är det en hårdare linje mellan era gemensamma utgifter och era enskilda. Exempelvis boendekostnader, transportkostnader och matkostnader delas och betalas gemensamt och resten sköter var och en själv. Försök att hitta er egen lösning, prata ihop er och hitta en samsyn. 

För mer information och kommentarer: 

Claudia Wörmann; sparekonom på Hypoteket

claudia@hypoteket.com eller 0709 – 90 68 14

Studien om gemensam ekonomi hittar du här: Best done differently? Couples’ money pooling and the association with economic conflicts https://journals.sagepub.com/eprint/KQEDMRHWXZKSK8AGEKE8/full

Hypoteket har sedan 2018 hjälpt över 20.000 bolånekunder sänka sina boendekostnader genom ett digitalt, enkelt och smidigt bolån där alla får en låg ränta utan förhandling. Bolånen finansieras av Nordens största pensionsfonder och försäkringsbolag. Enligt jämförelsetjänsten Trustpilot har Hypoteket Sveriges nöjdaste bolånekunder.

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Orsakar tidig exponering för YouTube känslomässiga och beteendemässiga problem hos barn?

Published

on

By

Studien i BMC Public Health undersöker hur tidig exponering för YouTube påverkar

känslomässig och beteendemässig utveckling hos barn i Sydkorea. Resultaten visar att barn

som börjar använda YouTube tidigt, särskilt under fyra års ålder, har ökad risk för

känslomässiga och beteendemässiga problem. Barn med högre självreglering använder

YouTube mindre. Studien betonar vikten av fortsatt forskning för att förstå dessa samband

bättre.

https://www.news-medical.net/n…

Continue Reading

Marknadsnyheter

Orsakar tidig exponering för YouTube känslomässiga och beteendemässiga problem hos barn?

Published

on

By

Studien i BMC Public Health undersöker hur tidig exponering för YouTube påverkar

känslomässig och beteendemässig utveckling hos barn i Sydkorea. Resultaten visar att barn

som börjar använda YouTube tidigt, särskilt under fyra års ålder, har ökad risk för

känslomässiga och beteendemässiga problem. Barn med högre självreglering använder

YouTube mindre. Studien betonar vikten av fortsatt forskning för att förstå dessa samband

bättre.

https://www.news-medical.net/n…

Continue Reading

Marknadsnyheter

Lantmännen och Arla i DI: ”Politiken saknar strategi för livsmedelsberedskap och grön omställning – sluta utreda och börja agera”

Published

on

By

Tillsammans med Arla signerar Lantmännen i dag en debattartikel. Cecilia Kocken, vd på Arla Sverige, och Per Arfvidsson, vice vd på Lantmännen, menar att det är glädjande att så många politiker gärna vill prata om livsmedelsberedskap och omställning. Men det räcker inte, enligt dem. Det måste hända saker också, och Cecilia och Per ger tre konkreta förslag. Utöver debattartikeln kommer Arla och Lantmännen även prata om livsmedelsberedskap och klimatomställning i Almedalen i ett gemensamt seminarium.

Debattartikeln publicerades i Dagens industri, 21 juni 2024. Den kan även läsas nedan.

Politiken saknar strategi för livsmedelsberedskap och grön omställning – sluta utreda och börja agera

Stärkt beredskap har varit en högaktuell fråga sedan Rysslands invasionskrig mot Ukraina. Stora och snabba insatser har gjorts för militära försvaret, men för det civila försvaret har det gått betydligt långsammare och inom livsmedelsberedskapen har det inte hänt något konkret alls. Svensk livsmedelsberedskap är lika bristfällig som den var för tjugo år sedan.

Då Sverige har ett handelsunderskott för livsmedel på omkring 70 miljarder kronor och saknar lager eller produktionskapacitet i livsmedelsindustrin, utöver den minimala som behövs kommersiellt, är detta anmärkningsvärt.

Jämför vi med en annan samhällskritisk verksamhet, det militära försvaret, så har dess anslag fördubblats sedan 2020. Det är fullt rimligt, men lika rimligt är att livsmedelsberedskapen följer samma investeringsvilja. Det är svårt att försvara landet hungrig.

Samtidigt står vi inför en grön omställning där jordbruket både ska minska sin klimatpåverkan och anpassa sig till allt mer extremväder. Den säkerhetspolitiska och klimatpolitiska utmaningen går att förena, men det kräver investeringar.

Nyligen gick remisstiden ut för utredningen ”Livsmedelsberedskap för en ny tid”. Det är en bra grund, men vår bestämda uppfattning är att det finns tillräckligt med rapporter som konstaterar att Sverige saknar livsmedelsberedskap – nu är det dags för konkreta åtgärder.

1. Sverige behöver bygga upp lager och inhemsk produktion av kritiska varor för att klara livsmedelsproduktion

Spannmål utgör en viktig grund i svensk matproduktion, kan lagras kostnadseffektivt och användas för många olika ändamål. För att inte störa marknaderna kommer det dock ta tid att successivt bygga upp lager och man når därför inte tillräckliga volymer förrän nästa decennium. Kravet på snabba åtgärder ökar därför dramatiskt.

Eftersom vi är helt beroende av importerad mineralgödsel, drivmedel och växtskyddsmedel är det nödvändigt att man bygger upp lager och möjliggör ökad svensk produktion. Sverige är ett av få länder i EU som inte har någon produktion av mineralgödsel, men det finns flera industriprojekt i startgroparna.

2. Sverige behöver öka sin livsmedelsproduktion

Om vi inte producerar tillräckligt mycket mat går det inte att bygga upp livsmedelsberedskap. Det är därför avgörande att lönsamheten och produktionen i lantbruket och livsmedelsförädlingen ökar. Det är nödvändigt att regering och riksdag tillför resurser samt att den uppdaterade livsmedelsstrategin blir offensiv och inriktad på tillväxt.

För 40 år sedan var svenska spannmålsarealen cirka 60 procent större och det fanns ungefär 120 procent fler mjölkkor samt dubbelt så många grisar. Det finns därför både potential och utrymme att öka den svenska livsmedelsproduktionen, inte minst för att öka exporten. Med rätt förutsättningar kan vår miljövänliga produktion öka, vilket gynnar klimatet, handelsbalansen, jobben och livsmedelsberedskapen. Handelsnetto noll för livsmedel är både möjligt och önskvärt.

3. Sverige behöver leda den gröna omställningen också i lantbruket

Svenskt lantbruk står inför två parallella utmaningar – öka produktionen och samtidigt klara den gröna omställningen med en klimatpolitik som skapar trygghet för jordbruket att växa samt uppmuntrar forskning och utveckling. Därtill är det inte rimligt att lantbruket ska kompensera för transporternas ökade utsläpp. För att möta båda dessa utmaningar och möjligheter krävs stora investeringar i lantbruksföretagen. Som representanter för Sveriges två största livsmedelsproducerande lantbrukskooperativ är vi beredda att leda detta arbete. Men det är inte rimligt att våra ägare – Sveriges bönder – ensamma ska finansiera det gröna totalförsvaret.

Vi kan bygga upp vår livsmedelsberedskap och samtidigt accelerera klimatomställningen i lantbruket. Men det krävs ambitiösa, kloka och långsiktiga beslut av sittande och kommande regeringar. Vill vi vara trygga måste vi stärka beredskapen inom livsmedel, precis som vi gör med militära försvaret. Det är bråttom nu.

Cecilia Kocken, vd, Arla Sverige
Per Arfvidsson, vice vd, Lantmännen

 

För mer information, kontakta gärna oss  

Lantmännens presstjänst   
Tel: 010 556 88 00  
E-post: 
press@lantmannen.com  

 

Om Lantmännen
Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel. Vi ägs av 18 000 svenska lantbrukare, har 12 000 anställda, har verksamheter i ett 20-tal länder och omsätter cirka 70 miljarder SEK på årsbasis. Med basen i spannmål förädlar vi åkermarkens resurser för ett livskraftigt lantbruk. Några av våra mest kända varumärken inom livsmedel är AXA, Kungsörnen, Scan, Korvbrödsbagarn, GoGreen, FINN CRISP och Bonjour. Vårt företag är grundat på kunskap och värderingar som har funnits i generationer hos våra ägare. Genom forskning, utveckling och verksamhet i hela värdekedjan tar vi tillsammans ansvar från jord till bord. Läs gärna mer på www.lantmannen.se

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.