Connect with us

Marknadsnyheter

Träden överraskar – tar bort metan från atmosfären

Published

on

Att träd är bra för klimatet genom att de tar upp koldioxid ur atmosfären är väl känt. Men nu står det klart att träden har ytterligare en viktig roll. Forskare från bland annat Linköpings universitet har nämligen lyckats mäta hur mycket av den kraftfulla växthusgasen metan som mikrober i trädens bark kan absorbera. Resultaten publiceras nu i tidningen Nature. 

– Vi har hittills trott att träden främst bidrar genom att ta upp koldioxid via fotosyntesen, men det här visar hur träden gör nytta på ett nytt och överraskande sätt, säger professor Vincent Gauci vid University of Birmingham som lett studien. 

Metan orsakar cirka 30 procent av den globala uppvärmning som skett sedan förindustriell tid. Utsläppen ökar förnärvarande fortare än någon gång sedan mätningarna började på 1980-talet. Det mesta av nedbrytningen av metan sker uppe i atmosfären. Nere vid jordytan har forskarna hittills trott att det bara är bakterier i marken som kan fånga in och bryta ner växthusgasen. Men nu kan alltså forskare från Linköpings universitet och University of Birmingham visa att mikrober som lever i barken eller inuti träden tar bort lika mycket – eller kanske ännu mer – metan än bakterierna som finns i jorden. Forskarna uppskattar att den nya upptäckten gör att trädens klimatnytta ökar med 10 procent. 

Det här har betydelse vid valet av klimatåtgärder. Vid klimatkonferensen COP26 2021 lovade länderna att minska metanutsläppen med 30 procent till slutet av det här decenniet. 

– Våra resultat tyder på att nyplantering av träd och minskad skogsavverkning är viktiga åtgärder för att nå detta mål, förklarar medförfattaren Alex Enrich Prast som är professor på Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet och har studerat växhusgaser i Amazonasregionen i över 30 år. 

I studien undersökte forskarna träd från tre klimatzoner: tropisk skog i Amazonas och Panama, lövskog i Storbritannien och barrskog i Sverige. Mest metan togs upp av de tropiska skogarna, sannolikt på grund av att mikrober trivs bäst i varmt och fuktigt klimat. 

Genom att studera metanutbytet mellan atmosfären och trädbarken på olika höjd kunde forskarna visa att medan träden vid marknivån avgav små mängder metan, fångades metan istället in några meter upp längs stammen. De preliminära beräkningarna visar att jordens träd fångar upp mellan 24,6 och 49,9 miljoner ton metan. Resultaten fyller igen stora kunskapsluckor och ökar vår förståelse för hur metan bryts ner eller frigörs. 

Analysen visar också att om man lade ut all bark skulle den täcka ett område lika stort som jordens landyta. 

– Trädbarken lägger till ytterligare en dimension till hur metannivåerna i atmosfären regleras och metanets kretslopp är fortfarande fullt av överraskningar, konstaterar medförfattaren till studien, professor David Bastviken vid Linköpings universitet. 

Studien har finansierats med stöd av bland annat UK NERC, de brasilianska finansiärerna CNPq och CAPES samt svenska Vetenskapsrådet och Formas. 

Kontakt: Alex Enrich Prast: 073-270 38 37; alex.enrich.prast@liu.se

ArtikelGlobal atmospheric methane uptake by upland tree woody surfaces | Nature, Vincent Gauci, Sunitha Rao Pangala, Alexander Shenkin, Josep Barba, David Bastviken, Viviane Figueiredo, Carla Gomez, Alex Enrich-Prast, Emma Sayer, Tainá Stauffer, Bertie Welch, Dafydd Elias, Niall McNamara, Myles Allen och Yadvinder Malhi, Nature, publicerad online 24 juli 2024, doi: https://doi.org/10.1038/s41586-024-07592-w

Pressmeddelandet skickat av: 
Anna-Karin Thorstensson
Presskontakt, 
Linköpings universitet
013-28 13 02
anna-karin.thorstensson@liu.se

Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Genom nyhetsbrevet ”Forskning och samhälle – nyheter från Linköpings universitet” får du ta del av det senaste inom forskning och samverkan vid Linköpings universitet. Prenumerera här

Continue Reading

Marknadsnyheter

Sveriges äldsta krydda hittad i Varberg

Published

on

By

Under sommaren har det rafflande hållbarhetsinitiativet Sveriges äldsta krydda ägt rum och nu står det klart. De glada vinnarna i Sveriges äldsta krydda 2024 är Kicki Högberg och Mikael Nilsson i Träslövsläge, Varberg. Deras krydda är en över 100 år gammal starkpeppar, daterad till 1910–1920-tal i obruten originalförpackning.  
 
Fredagen den 6 september hade allmänheten chansen att smaka på en maträtt med den 100-åriga kryddan då den gästspelade hos den välkända kocken Fredrik Eriksson på Långbro Värdshus i Stockholm. 

Sveriges äldsta krydda är ett hållbarhetsinitiativ från Matsmart som syftar till att öka kunskapen kring bäst före-märkningen på mat. Enligt Naturvårdsverket slänger de svenska hushållen 343 000 ton ätbar mat årligen.1 En stor bidragande faktor till detta matsvinn är okunskap om vad bäst före-märkningen står för. Var sjätte svensk slänger exempelvis skafferivaror som ris och pasta bara för att de passerat bäst före-datumet.2 
 
”Om fler vågar titta, lukta och smaka på varor med passerat bäst före-datum kan vi minska det stora matsvinnet.” – Anna Holmqvist, hållbarhetschef på Matsmart.
 
I Sveriges äldsta krydda uppmanades allmänheten att skicka in bilder på de äldsta kryddburkarna de kunde hitta hemma i sina kryddskåp. Men det var inte enkelt att utse Sveriges äldsta krydda. Ett hundratal av de inskickade kryddorna var så gamla att bäst före-datum inte var branschstandard när de såldes. Matsmart har därför låtit mathistorikern Richard Tellström, känd från SVT:s Historieätarna, undersöka och datera de äldsta bidragen – för att på så vis hitta den vinnande kryddan.  

Fredagen den 6 september gästspelade starkpepparn på den välkända kocken Fredrik Erikssons restaurang Långbro Värdshus i Stockholm. Fredrik komponerade en specialrätt med vinnarkryddan som endast kunde avnjutas denna kväll. På plats fanns även vinnarna av Sveriges äldsta krydda, Kicki Högberg och Mikael Nilsson som fick smaka på sin egen krydda.
 
Historien bakom den vinnande kryddan
I början av 1980-talet köpte Mikaels far två små matbutiker i Träslövsläge. Med butikerna följde även kryddorna, som redan då hade många år på nacken. Mikaels far kunde inte förmå sig att slänga kryddorna, så de fick stanna kvar på hyllorna. När Mikael och hans fru Kicki, som senare tagit över butikerna, hörde om initiativet ”Sveriges äldsta krydda” förstod de att de förmodligen hade ett starkt bidrag på sin kryddhylla.

”Det är så häftigt att min svärfars 100 år gamla starkpeppar fick tillagas på en av Sveriges bästa restauranger!” – Kicki Högberg, vinnare.
 
”På Långbro Värdshus gillar vi att ta tillvara på råvaror, det här initiativet från Matsmart hjälper oss svenskar att bli ännu bättre på att rädda mat.” – Fredrik Eriksson, krögare, Långbro värdshus.
 
”Bäst-före-datum kom till Sverige 1985, så historiskt sett är det en ny företeelse.” – Richard Tellström, Mathistoriker.
 
Om bäst före-märkningen 
Till skillnad från vad många tror så har inte bäst före-datumet med matsäkerhet att göra, utan det är bara en garanti från livsmedelsproducenten att maten behåller sin kvalitet i form avsmak, färg, krispighet, spänstighet och tuggmotstånd, fram till det specifika datumet.3 Det betyder alltså inte att den blir oätlig efter passerat datum, utan ofta är den god i veckor, månader och ibland till och med år efter datumet. En del mat, som vinäger och många kryddor, blir i princip aldrig gamla.

Obs! Inte att förväxla med märkningen ‘sista förbrukningsdag’ som är en märkning för livsmedel som kan bli hälsofarliga efter kort tid. Sådana livsmedel finns det inte så många av, därför är mat märkt med sista förbrukningsdag ovanligt.4

Exempel på hur länge maten egentligen håller efter passerat bäst före-datum, från Skafferiguiden:

Havregryn: 1+ år
Kaffe: 1+ år
Konservburkar: 5+ år
Mjöl: 3+ år
Pasta: evigheter*
Salt: evigheter*
Socker: evigheter*
 
*Vad menas med evigheter? Jo, att produkten håller i väldigt många år om den förvaras på rätt sätt.

Källor

1 Naturvårdsverket (2024). Livsmedelsavfall i Sverige 2022. [online] Available at: https://www.naturvardsverket.se/49501f/globalassets/media/publikationer-pdf/8900/978-91-620-8908-5.pdf.

2 Livsmedelsverket (2023). Matsvinn i hemmet 2022. Kännedom, attityd och beteende. [online] www.livsmedelsverket.se. Available at: https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2023/l-2023-nr-03-matsvinn-i-hemmet-2022.pdf.

Livsmedelsverket (2023b). Vad betyder datummärkningen? [online] Livsmedelsverket.se. Available at: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/matsvinn/tips/vad-betyder-datummarkningen

4 Livsmedelsverket (2023b). Vad betyder datummärkningen? [online] Livsmedelsverket.se. Available at: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/matsvinn/tips/vad-betyder-datummarkningen

Isabelle Bjerlestam
Communications and Sustainability Specialist
+46791028875
isabelle.bjerlestam@matsmart.se

Om Matsmart
Matsmart-Motatos är en europeisk mat-e-handel och impact-bolag. Bolaget bidrar till en hållbar reformering av det globala matsystemet med en affärsmodell som linjerar helt med det globala hållbarhetsmålet 12.3: att världens matsvinn ska halveras till år 2030. Idag finns Matsmart-Motatos med på Financial Times lista över Europas snabbast växande bolag och är etablerat på fem europeiska marknader. På Matsmart-Motatos kan konsumenter handla mat och konsumentprodukter som annars skulle ha riskerat att slängas, på grund av till exempel överskottsproduktion, kort datum eller säsongsvariationer. År 2023 omsatte Matsmart-Motatos 1043 miljoner kronor

Taggar:

Continue Reading

Marknadsnyheter

Ökade medel till Arbetsmiljöverket för skärpt och effektivare tillsyn mot dödsolyckor och andra arbetsmiljörisker

Published

on

By

I budgetpropositionen för 2025 avser regeringen att föreslå att Arbetsmiljöverket tillförs medel för att för en skärpt och effektivare tillsyn mot dödsolyckor och andra allvarliga arbetsmiljörisker. Där ingår också att utveckla hur urvalet av vilka arbetsplatser som ska inspekteras görs för att tillsynen i större utsträckning ska riktas mot de arbetsplatser där riskerna är som störst. För detta föreslås Arbetsmiljöverkets förvaltningsanslag därför öka med 50 miljoner kronor för 2025. Därefter beräknas anslaget öka med 75 miljoner kronor för 2026 och permanent med 100 miljoner kronor för 2027.

Under 2023 avled 63 arbetstagare i arbetsolyckor med dödlig utgång, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Dålig arbetsmiljö bedöms vara en bidragande orsak till för tidig död i många fall varje år. Till exempel bidrar stress till för tidig död för drygt 770 personer per år. Arbetet med att förebygga dödsolyckor i arbetslivet och med tillsyn av arbetsmiljön är avgörande för att upprätthålla skyddet för arbetstagarna och för att rättvisa konkurrensförhållanden ska kunna råda på arbetsmarknaden.

Det behövs en fortsatt hög ambitionsnivå för arbetsmiljöpolitiken för att möta olika typer av utmaningar i arbetslivet. Därför satsar regeringen ytterligare medel på Arbetsmiljöverkets för en skärpt och effektivare tillsyn mot dödsolyckor och andra allvarliga arbetsmiljörisker.

En arbetsmiljö som är säker och utvecklande är central för medborgarnas välfärd och bidrar på ett avgörande sätt till ett tryggare Sverige. God arbetsmiljö har betydelse för såväl tillväxt som sysselsättning, liksom för en god, jämlik och jämställd hälsa. Ingen ska dö eller skadas till följd av sitt arbete.

Regeringen avser att lämna dessa förslag i den kommande budgeten. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Kontakt
Emelie Franzén
Pressassistent hos jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg
076-771 09 51
emelie.franzen@regeringskansliet.se

Continue Reading

Marknadsnyheter

Viktiga steg för en mer effektiv jämställdhetspolitik i budgeten

Published

on

By

Regeringen vill ta flera steg framåt på jämställdhetsområdet i den kommande budgeten. Anslaget till Jämställdhetsmyndigheten föreslås öka med 72 miljoner kronor, vilket finansieras med en flytt av andra medel på jämställdhetsområdet. Myndigheten får bättre förutsättningar genom att medel ska börja gå direkt till myndigheten i stället för att ges genom olika uppdrag. Det ger bättre effektivitet för skattepengarna och ligger i linje med Statskontorets förslag i sin analys av Jämställdhetsmyndigheten som myndighet.

I den kommande budgetpropositionen vill regeringen se ökade satsningar på jämställdhet samtidigt som ändringar görs så att jämställdhetspolitiken kan fungera mer effektivt.

Regeringen delar Statskontorets bild att nuvarande sätt att finansiera Jämställdhetsmyndigheten gör det svårt för myndigheten att planera sin verksamhet och utnyttja sina resurser effektivt. I budgeten för 2025 föreslår regeringen därför ändringar som syftar till att skapa bättre möjligheter till långsiktighet och högre effektivitet i myndighetens arbete. 

Regeringen avser att lämna dessa förslag i den kommande budgeten. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.
 

Kontakt
Emelie Franzén
Pressassistent hos jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg
076-77 10 951
emelie.franzen@regeringskansliet.se

Continue Reading

Trending

Copyright © 2017 Zox News Theme. Theme by MVP Themes, powered by WordPress.