Bilanvändningen bland den äldre befolkningen i Sverige ökar och allt fler äldre förlitar sig på bilen för att nå aktiviteter förknippade med ett aktivt åldrande. Bilanvändning har dock liten inverkan på den faktiska tiden som spenderas på aktiviteterna. Detta visar att tillgång till bil kanske inte är nödvändigt för att kunna delta i aktiviteter som bidrar till personligt välbefinnande på äldre dagar.

Befolkningen blir allt äldre och inkluderar en högre andel aktiva, friska människor, som efter pensionen fortsätter att engagera sig i aktiviteter som bidrar till individuellt välbefinnande och hälsa. Det kan till exempel handla om arbetsrelaterade aktiviteter (avlönade och obetalda), sociala aktiviteter och aktiva fritidsaktiviteter. Dessutom blir den åldrande befolkningen i Sverige allt mer bilberoende, vilket kan få konsekvenser för hälsan och välbefinnandet.

Forskare i kulturgeografi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har undersökt hur bilanvändning samverkar med att leva ett aktivt liv som äldre och hur detta har förändrats över tid i Sverige.

– Vi har kommit fram till att en ökande andel av den äldre befolkningen i Sverige använder bil i relativt stor utsträckning och också att de som ofta använder bilen spenderar betydligt mer tid jämfört med de som använder bilen i liten utsträckning på att resa till aktiviteter som är förknippade med ett aktivt åldrande, säger Erik Elldér, docent i kulturgeografi.

Vid en första anblick tyder detta på att äldre personer i Sverige är beroende av bil för att kunna delta i aktiviteter som främjar aktivt åldrande. En granskning av hur mycket tid som faktiskt läggs på aktiviteter associerade med ett aktiv åldrande efter att restiden exkluderas visar dock att nästan inga skillnader finns kvar. De som förflyttar sig med bil lägger alltså inte mer tid på denna typ av aktiviteter än de som förflyttar sig på annat sätt.

– Det här nyanserar tanken om att man måste ha tillgång till bil för att kunna leva ett aktivt liv på äldre dagar.

Om studien
Författarna har använt nationell tidsanvändningsdata för att analysera förändringar i två kohorter av äldre personer (65–84 år) under en tioårsperiod (2000/01–2010/11). Tidsanvändningsundersökningarna görs av SCB och består av dagboksdata som beskriver individers tidsanvändning under två hela dygn. Forskarna demonstrerar hur olika nivåer av bilanvändning är förknippade med aktiv tid som gynnar individer och samhälle.

Artikel: Is a car necessary for active aging? Relationships between aging, car use, and time spent on activities that sustain health and well-being

Länk till artikel: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2590198223001677

Kontakt
Erik Elldér, docent i kulturgeografi, erik.ellder@geography.gu.se, 0737–241645, 031-786 13 86
Bertil Vilhelmson, professor i kulturgeografi, bertil.vilhelmson@geography.gu.se, 031-786 14 13
Eva Thulin, professor i kulturgeografi, eva.thulin@geography.gu.se, 031-786 46 81

Maria Norrström
Kommunikationsansvarig
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Telefon: 031–786 1247, 070–922 66 89
E-post: maria.norrstrom@handels.gu.se

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 8 000 studenter, 500 anställda, över 160 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av drygt 100 handelshögskolor i världen som är ”triple crown”-ackrediterad, dvs har de tre främsta internationella ackrediteringarna för handelshögskolor: EQUIS, AACSB och AMBA. 2023 fyllde Handelshögskolan 100 år. gu.se/handelshogskolan 

Taggar: